www.enhorningen.net
 
Enhörningen
Näthörningen
Noveller
Rapporter
Recensioner
Forum
Händelsekalendern
Omröstningen
Sf-bilder
Pappershörningen
Prenumerera
Länkar


Enhörningens hörn på Amazon.com
Enhörningens hörn på Amazon.uk (Storbritannien)


Google

Enhörningen
Webben


Kommentarer?
Skicka e-post till: enhorningen@enhorningen.net
eller använd
Enhörningens responsblankett.

[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


X-Men: Days of Future Past

[Affischen för X-Men: Days of Future Past]


Regi: Bryan Singer
Manus: Simon Kinberg
Musik: Johm Ottman
I huvudrollerna: Michael Fassbender, Peter Dinklage, Hugh Jackman, Jennifer Lawrence, James McAvoy m.fl.
Längd: ca 132 min.
Ursprungsland och -år: USA/Storbritannien, 2014
Åldersgräns: 12
Recensionsformat: film
Filmens webbsida
Om filmen på IMDb

Tillåt mig gå rakt på sak. X-Men: Days of Future Past är knappast den bästa science fiction film som någonsin gjorts, men den är riktigt, riktigt bra. Mycket kunde skrivas och har skrivits om hur Hollywood idag inte gör så mycket annat än återanvänder testat material, försöker blåsa liv i det som redan borde ha satts åt sidan bara för att få fansen att punga ut med ännu mera pengar och undviker att verkligen satsa på starka berättelsen med ett budskap. Omstarten av X-Men med X-Men: First Class kunde ses som inte mycket mera än ett sätt att suga ännu lite pengar ur X-Men-fenomenet. Kanske var det det som drev finansiärerna, men det man fick till var något verkligt bra. X-Men: Days of Future Past håller kanske inte exakt samma standard, men är en helt acceptabel fortsättning.

Vad handlar då Days of Future Past om? Som titeln antyder är det tidsresor och alternativa historier som står i fokus. Filmen börjar i en dystopisk framtid där både mutanter och människor lider svårt. Maskiner som kan känna igen mutant-DNA har utvecklats och alla mutanter är i fara, men det är också alla människor som försöker hjälpa dem och alla som i sitt DNA visar spår på att deras barn eller barnbarn kan bli mutanter. Mutanternas enda räddning är att skicka någon tillbaka i tiden för att förvarna professor Xavier och Magneto om det som kommer att ske och få dem att arbeta tillsammans för att kunna ändra historien. Mutanten Kitty Pryde har förmågan att skicka en persons medvetande tillbaka i tiden. Att skicka någon 50 år tillbaka, till det som anses vara det ögonblick som ändrade allt, kräver emellertid en styrka som få har. Det enda alternativet är att skicka Wolverine.

När Wolverine vaknar upp på 70-talet står han inför den stora utmaningen att både få en deprimerad Charles Xavier att tro på sig själv och livet igen och att få ut Erik eller Magneto ur Pentagons bunker. Tillsammans måste de sedan räkna ut hur de ska kunna stoppa Mystique från att mörda den vetenskapsman som står bakom mördarmaskinerna och mordet på flertalet mutanter, en händelse som leder till att hon blir gripen och att hennes DNA används för att göra maskinerna oövervinnliga. Några enkla lösningar finns inte och kanske går historien inte att ändras, men så länge det finns hopp finns det en möjlighet. Tillsammans blir allt det här en handlingsspäckad, spännande, rörande och allt som oftast riktigt rolig berättelse.

Visuellt sett är X-Men: Days of Future Past tilltalande från första till sista scen. Allt från framtidens dystopiska världar till 70-talsmiljöerna fungerar utmärkt och stridsscenerna är genomgående lysande. Några av de mest minnesvärda scenerna är de med Quicksilver. Här möts på ett utmärkt sätt humor och fungerande specialeffekter. Men Days of Future Past är inte bara aktion. Det här är också en film fylld av komplexa karaktärer och intressanta möten. Medan Hugh Jackman som alltid gör en övertygande Wolverine är det återigen James McAvoy som lyser som den unge Charles Xavier. Michael Fassbender gör en stark prestation som Magneto, även om hans karaktär inte ges samma möjlighet att utvecklas som McAvoys. Det samma gäller för Jennifer Lawrence som Mystique. Även Peter Dinklage gör en god insats som Dr. Boliver Trask, mannen bakom mördarmaskinerna. Att X-Men kan tolkas som en gestaltning av rasfrågor är ingen ny tanke och passar också och kanske ännu tydligare än tidigare in på X-Men: Days of Future Past. Någon enkel underhållningsfilm är det här således inte, men underhållande är det ändå. Se den.

-Sofia Sjö- 23.5.2014
Vill du kommentera filmen? Skriv då ett inlägg i Enhörningens forum.
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i så fall här.



[Tillbaka till Näthörningen]