[Pärmen på Underfors]

Underfors
Författare: Maria Turtschaninoff
Förlag: Söderströms
Utgivningsår: 2010
ISBN 978-951-52-2739-3
Författarens hemsida finns på www.mariaturtschaninoff.com.

Tydligen var Maria Turtschaninoffs fantasyroman Arra inget dåligt val för förlaget Söderströms, för ett år efter Arra är vi här igen. Söderströms har gett ut en ny finlandssvensk fantasyroman av Turtschaninoff, Underfors.

Den som väntar sig en fortsättning på Arra,eller något i samma stil får vara beredd att bli besviken. Berättelsen i Underfors är inte förlagd till en pseudomedeltid i en främmande fantasyvärld. Nej, med sin tredje roman har Turtschaninoff valt att bevisa att hon kan skriva mer än en slags fantasy och den bravaden lyckas hon mycket väl med. Så den som blir besviken på att detta inte är Arra 2, kan gotta sig åt vetskapen om att Underfors är fantasy av toppklass som ger en lika fin läsupplevelse som Arra.

Underfors startar i dagens Helsingfors, men där Arra hade det fantastiska bubblande under ytan största delen av boken, gör Underfors det klart redan från prologen att bokens värld är mer än vår verklighet. Det Finland Underfors berättar om är en version av vår värld där trollen, älvorna och alla andra övernaturliga väsen existerar, men har dragit sig undan människorna. Det här är ingen ny idé inom fantastiken, men Turtschaninoff spinner berättelsen på ett fräscht sätt och gör det till något helt eget. På samma sätt som Arra hade en viss nordisk prägel gör Turtschaninoff även Underfors till äkta finlandssvensk fantasy. I stället för att återanvända rekvisita från angloamerikansk fantasy hämtar Turtschaninoff sin inspiration och sina fantasykryddor från vår egen mytologi och finlandssvenska sägner. Det här gör att berättelsen genast känns mer fräsch och spännande. Det får en också att se potentialen i vår egen folkdiktning. Jag hoppas Turtschaninoff i något skede öser fler berättelser ur samma källa och jag hoppas att även andra hugade finlandssvenska fantasyförfattare förstår att de inte behöver gå över ån efter vatten.

I Underfors får läsaren följa Alva och Joel, två tonåringar som kommer i kontakt med den magiska sidan av världen och får lära sig att troll och liknande väsen inte är något som bara finns i sagor.

Boken öppnar mycket starkt, inom några sidor hade berättelsen fängslat mig. Däremot ser jag inte riktigt vitsen med prologen. Visst ger den en viss bakgrund åt berättelsen och lyfter genast fram de fantastiska elementen, men allt det här får vi lära oss senare i boken och själva fantasyelementen behöver man inte vänta värst många sidor på utan prologen heller. Men som sagt då själva berättelsen kör igång kan man inte låta bli att bli fascinerad och vilja veta mera om den värld Alva och Joel lever i.

Underfors är helt klart skriven för tonåringar och jag avundas de tonåringar som får chansen att läsa den här boken nu! Som en vuxen läsare gillade jag Underfors, men jag tror definitivt att jag skulle ha älskat boken som tonåring. Och varför skulle jag inte ha gjort det? Det är enkelt att identifiera sig med huvudpersonerna, de är av den mer tystlåtna sorten, bokmalar i likhet med vad jag själv var i tiderna. Jag var inte lika sportig som Joel, men ändå tror jag att jag kunde ha sett mig själv som honom. Och Alva är förebilden för den där lite annorlunda flickan på klassen, hon som håller sig till sig själv. Jag förstår så väl hur det kommer sig att Joel dras till Alva.

Huvudpersonerna är dessutom enormt trovärdiga. Turtschaninoff lyckas träffa mitt i prick då hon målar upp en tonårspojkes tankar om den där flickan han är förtjust i och inte hade jag några problem med att tro på resten av Joels tankar och handlingar heller. Hur det är att vara tonårsflicka kan jag inte veta, men har Turtschaninoff lyckats med Joel är det väl klart att hon lyckats även med Alva (även om Alvas tankar och val ibland verkade helt främmande för mig som manlig läsare, men det kanske bara visar hur väl Turtschaninoff lyckats med sina huvudpersoner).

Texten på bakpärmen av Underfors kategoriserar boken som urban fantasy. Vill man nödvändigtvis kategorisera skulle jag inte lägga Underforsi det facket. Texten fortsätter med att beskriva boken som ”en blandning av det vardagliga och det övernaturliga” och det kan jag nog hålla med om. Men för mig är urban fantasy något där den urbana miljön (som i sig kan vara nutida, framtida eller dåtida) är en oumbärlig del av berättelsen, nästan en rollfigur i sig. Underfors lutar litet åt det hållet i början, men utvecklas sedan till något mer än ”endast” urban fantasy. Skulle jag vara tvungen att lägga en etikett på boken skulle det hellre vara något i stil med ”samtidafantasy”, då Underfors helt klart ligger i vår tid, den tid då boken skrivits.

Underfors är en utmärkt ungdomsfantasy, men Underfors är också en vacker bok, ett vackert fysiskt föremål. Den här gången är det alltså inte endast författaren vi skall tacka, utan även Ea Söderberg som skapat bokens omslag och grafiska utformning är värd en eloge! Den smakfulla silverfärgade präglingen på pärmen, bilderna på för- och eftersättsbladen samt inne i boken och själva typografin (även om jag har svårt med att anfangerna är gemena) är helt enkelt snyggt, proffsigt och vackert. Det här är en bok som man faktiskt brytt sig om, vilket är sällsynt i dagens stressade förlagsvärld. Fint jobbat Söderströms!

Med Underfors bevisar Maria Turtschaninoff att Arra inte var en engångsföreteelse. Turtschaninoff känner helt klart fantasyn som genre och har inga problem med att använda sig av genren för att smida sina berättelser. Finlandssvensk fantasy lever och trivs även i dagens tonårsvärld. Frågan som återstår är: när får vi finlandssvensk ”vuxenfantasy” av Turtschaninoff eller någon annan?

-Ben Roimola- 12.9.2010