[Pärmen på The Martian]


Regi: Ridley Scott
Manus: Drew Goddard, baserad på romanen
The Martian av Andy Weir.
Musik: Harry Gregson-Williams
I huvudrollerna: Sean Bean, Jessica Chastain, Matt Damon, Jeff Daniels, Chiwetel Ejiofor, Aksel Hennie, Kate Mara, Michael Peña, Sebastian Stan.
Längd: ca 142 min
Ursprungsland och -år: USA, Storbritannien
Åldersgräns: 12
Recensionsformat: Blu-ray
Filmens webbsida
Om filmen på IMDb
Blu-ray-fakta:

  • Skivan innehåller förutom originalljudspåret på engelska även diverse dubbade versioner. Det engelska originalljudspåret är DTS-HD MA 7.1.
  • Textning på svenska, finska, norska, danska, engelska och en rad andra språk.

Bonus:

  • Bonusmaterialet på Blu-ray-versionen består av två dokumentärer med intervjuer med originalromanens författare Andy Weir samt filmmakarna, bl.a. Ridley Scott, en räcka kortfilmer i filmens värld (typ intervjuer av astronauterna) samt några bildgallerier.

Kortkort:
Är du ute efter ett trovärdigt rymdäventyr kommer du säkert att gilla Ridley Scotts filmatisering av Andy Weirs roman The Martian. Matt Damon spelar botanisten som blir tvungen att klara sig ensam på Mars.

Lite längre:
Ridley Scotts senaste film, The Martian, är ett visuellt snyggt, välfungerande rymdäventyr. Berättelsen är lagd några tiotal år i framtiden och filmen presenterar ingen magisk teknologi för rymdfart, utan teknologiskt sett är allt mer eller mindre sådant som vi har tillgång till i verkligheten.

Specialeffekterna och scenografin är av toppklass. Marslandskapet, rymddräkterna alla farkoster och andra mojänger ser till minsta detalj enormt äkta ut. Att filmmakarna konsulterat NASA och att Weir redan i sin bok försökte få allt det vetenskapliga möjligast korrekt märks.

Intrigen är i grund och botten enkel, men inget fel med det: En bemannade expedition på Mars, troligen en av de första, blir tvungen att avbryta sitt uppdrag och i evakueringstumulten lämnas en av astronauterna kvar på planeten då de övriga tror att han dött. Astronauten Mark Watney, spelad av Matt Damon, klarar sig dock med endast en relativt lindrig skada. Snabbt inser han att han är ensam på en ganska så ogästvänlig planet och att en möjlig räddningsoperation inte kommer att nå honom på flera år. Provianter har vår marsmänniska för ett knappt år, men han tänker inte ge upp.

Jag kategoriserar The Martian som ”ingenjörs-sf”. Berättelsen presenterar oss med en rad problem som löses en efter en med vetenskapliga metoder. Filmen är en lovsång för det logiska vetenskapliga tankesättet och en pionjärsanda där den upphittiga människan nog klarar av vad som helst.

The Martian är gammaldags hård science fiction och däri ligger också berättelsens problem. The Martian är science fiction där alla problem går att lösa, men där persongalleriet är endast en rad namn.

Jag personligen har ganska delade åsikter vad gäller The Martian. Visst, filmen såg bra ut och den fungerade väl. Jag spännde mig under de spännande scenerna och drog på smilbanden under de roliga. Och varenda film som får någon att intressera sig av kunskap, vare sig det sedan är naturvetenskaper som här eller andra vetenskaper, är värd sin plats bland världens filmer. Men samtidigt saknade jag ett mänskligt djup. Nu var alla astronauter, och speciellt huvudpersonen, som robotar. De var världsbäst på det de gjorde, men de verkade inte ha något liv utanför sitt jobb. Och ändå försökte man ge någonslags fingervisning i riktning av att alla av dem hade familj och andra nära och kära där hemma som väntade på dem. Och visst hade man gett dem känslor, men på något sätt kändes det som att det här med känslor endast är något som man inte får låta komma i vägen för det viktiga jobbet. Samma sak med filmens presentation av personalen på NASA och JPL. De var kanske inte precis så renrakade som astronauterna, men de kändes inte för det alls mer som riktiga människor.

Å andra sidan berättar författaren Andy Weir, på vars roman The Martian filmen är baserad, att han inte ville ha någon djuplodning av det mänskliga psyket, utan ren problemlösning. Man får alltså utgå ifrån att filmen åtminstone i det här fallet följer originalboken rätt väl. Dessutom är det ju trevligt att se en film som betraktar bemannade rymdfärder och utforskningen av vårt solsystem på ett positivt sätt, då man minns hur illa det kunde vara för bara femton år sedan.

Jag gillar science fiction och jag gillar hård, speciellt naturvetenskaplig, science fiction, och jag medger att The Martian har sin plats, men jag tror inte att den skulle ha blivit en sämre film med lite mer humanism.

-Ben Roimola- 14.2.2016