[Pärmen på Grottmänniskan blir stjärnfarare ­ En framtidshistoria]

Grottmänniskan blir stjärnfarare ­– En framtidshistoria
Författare: Bjarne Ismark
Förlag: boken är utgiven på eget förlag, men den distribueras av förlaget Sciptum och borde alltså gå att få via vilken bokhandel som helst, nätbokhandeln Adlibris har den åtminstone.
Utgivningsår: 2016
ISBN 978-952-93-8062-6
Författarens hemsida finns på www.facebook.com/stjarnfararna/.

Intervju: YLE-Österbotten har på webben en intervju med Bjarne Ismarks.

 

Något jag alltid gillat är berättelser om generationsskepp. Ni vet, skepp som beger sig iväg ut i rymden för att kolonisera andra planeter eller dylikt. Där resans ursprunget förvandlas till något annat tack vare den långa resetiden. Kim Stanley Robinsons Aurora, Brian Aldiss’ Non-Stop, Chris Becketts Dark Eden o.s.v. o.s.v. Gissa om jag blev glad när jag såg att det kommit en finlandssvensk science fiction-roman som handlar om generationsskepp och kolonisering av andra världar.

Bjarne Ismarks bok Grottmänniskan blir stjärnfarare är en planerad romansvit som handlar om hur tre stjärnskepp rustas upp och reser iväg för att befolka andra solsystem. Boken inleds på 2200-talet med byggandet av skeppen; samtidigt berättas hur omständigheterna är på Jorden. Berättelsen för för oss sedan vidare ut i rymden. Bakom sig lämnar stjärnfararna en planet i kaos – framtiden väntar.

Men hur går det sedan för dessa nybyggare? Det berättar Ismark tyvärr i mitt tycke inte värst lyckat. Boken är ibland väldigt trögt skriven och berättandet hoppar ställvis litet onödigt mycket. Under berättelsens gång får man ingen känsla för bokens personer. De känns lika kalla som rymden omkring dem.

Men visst är boken ibland riktigt hyfsad. Det finns vissa händelser som har flyt och det är dessa som gör att man gärna läser boken; tyvärr är partierna med flyt inte så många. Ideér finns det nog i boken och dessa tycker jag man kunde ha utnyttjat bättre. En del saker beskrivs i ett par meningar, medan andra ägnas flere kapitel.

Boken skulle nog inte ha lidit av att få en ordentlig redigering och genomläsning av en förlagsredaktör som kunde ha gett goda råd. Ombrytningen är inte heller den mest lyckade. Att inte använda avstavning har lett till rader som ibland är svåra att följa. Tyvärr dyker också ett och annat stavfel upp, vilket inte ger ett så gott intryck åt läsaren.

Men finlandssvensk science fiction finns det inte för mycket av. Tyvärr är denna bok inte så lyckad som jag önskat den vore. Vi får vänta på fortsättningen och hoppas att författaren lärt sig av sina misstag och att fortsättningen blir bättre. På vissa stället är boken, som sagt, riktigt bra och det är de ställen som fick mig att fortsätta läsa.

-Kennet Lindholm- 19.5.2017