[Pärmen på Trilogy of the Dead.]
Regi: George A. Romero.
Manus: George A. Romero.
Musik:
Night of the Living Dead: ?
Dawn of the Dead: Goblin, Agostino Marangolo, Massimo Morante, Fabio Pignatelli & Claudio Simonetti.
Day of the Dead: John Harrison.
I huvudrollerna:
Night of the Living Dead: Karl Hardman, Duane Jones
och Judith O’Dea.
Dawn of the Dead: David Emge, Ken Foree, Scott H. Reiniger
och Gaylen Ross.
Day of the Dead: Terry Alexander, Lori Cardille, Sherman Howard, Richard Liberty
och Joseph Pilato.
Längd:
Night of the Living Dead: ca 96 min.
Dawn of the Dead: ca 139 min (Zombie – Dawn of the Dead: 114 min).
Day of the Dead: ca 100 min.
Ursprungsland och -år: USA, 1968, 1978 & 1985.
Åldersgräns: 18.
Bildformat:
Night of the Living Dead: 4:3.
Dawn of the Dead: vidbild (Zombie – Dawn of the Dead: 4:3).
Day of the Dead: vidbild.
Alla filmer är i originalformat.
Finsk titel: Trilogy of the Dead.
Distributör:Oy Future Film Ab (http://www.futurefilm.fi)
hyr- och köpDVD
Recensionsformat: DVD.
Regissörens webbsida finns på http://www.georgearomero.com/.
I IMDb hittas filmerna på http://www.imdb.com/title/tt0063350/combined, http://www.imdb.com/title/tt0077402/combined och http://www.imdb.com/title/tt0088993/combined.
DVD-fakta:

  • Bildformatevarierar från film till film (vidbild eller 4:3), se ovan.
  • Skivan innehåller förutom originalljudspåret i mono även nya Dolby Digital 5.1-mixningar för Night of the Living Dead, Dawn of the Dead och Day of the Dead.
  • Textning på svenska, finska, norska, danska och holländska.

Bonus: (En del av bonusmaterialet finns två gånger i boxen.)

  • Book of the Dead: Färghäfte i åtta sidor med en historisk tillbakablick.
  • Document of the Dead (63 min, bildformat 4:3, ingen textning): Dokumentär om Dawn of the Dead
  • Behind the Scenes (20 min, bildformat 4:3, ingen textning): Dokumentär om Day of the Dead.
  • Trailers: Dawn of the Dead-biotrailern (2,45 min), Dawn of the Dead tv-reklam (5 olika, sammanlagt 3 min), Zombie – Dawn of the Dead-biotrailern (3,44 min), två tyska trailers för Zombie – Dawn of the Dead (1 min & 3,37 min), Day of the Dead-biotrailern (1 min), trailern för versionen av Night of the Living Dead som kom till 30-årsjubileet (2 min).
  • Radiotrailer för Dawn of the Dead. Egentligen bara ljudet från biotrailern. (2.40 min)
  • Foton från Night of the Living Dead: åtta stillbilder. Foton från Dawn of the Dead: åtta stillbilder, samt sammanlagt 20 posters och andra promobilder. Foton från Day of the Dead: åtta promobilder och åtta andra stillbilder. Överlag dålig kvalitet på bildgallerierna.
  • Textbiografier: George A. Romero, Tom Savini och Dario Argento.
  • ”Liner notes” för Night of the Living Dead, samma text används i häftet Book of the Dead.

George A. Romeros trilogi Night of the Living Dead, Dawn of the Deadoch Day of the Dead hör till de mest kultförklarade klassikerna i skräckgenren och anses av många vara definitionen på hur zombiefilmer skall vara.
Future Film gav ut dem som tre separata dvd/vhs redan år 2001, men nu då Zack Snyders färska filmatisering av Dawn of the Dead rullar på bio ger bolaget ut filmerna på nytt, alla samlade i en box med namnet Trilogy of the Dead.

Den mest berömda av de tre filmerna är den första, Night of the Living Dead (1968). Den svartvita filmens början hör till de mest minnesvärda scenerna: ett syskonpar i 20-årsåldern, Barbra och Johnny, åker till kyrkogården där deras far är begraven. Barbra har kusliga minnen från platsen, och när en främmande man kommer gående mot dem börjar Johnny retas och säga ”He’s coming to get you…”. Tyvärr visar det sig vara sant! Främlingen är en zombie, och han attackerar syskonen brutalt. Barbra flyr och söker skydd i ett hus på landsbygden. Hon får snart sällskap – av några normala människor och många zombies.
I media meddelas det att det på många platser plötsligt har dykt upp zombies, d.v.s. döda människor som har återuppstått. De är massmördare och vill äta vanliga, levande människor. Orsaken tros vara att en satellit som kom tillbaka från Venus förde med sig ovanlig strålning.
Night of the Living Dead var stilbildande på många sätt. På 1960-talet var berättelsen ovanligt negativ, och chockerade folk bland annat med det fullständigt olyckliga slutet. I dag ser filmen nog gammal ut, men den är ändå spännande och man vill veta hur det kommer att gå. Och visst känns det kusliga slutet ännu i dag som sällsynt rått.
Det som har åldrats mest är musiken, den kan man inte låta bli att le åt ibland. Men överlag är filmen välregisserad och skådespelarna gör bra ifrån sig.
Då Future Film gav ut Night of the Living Dead första gången var det den ”uppdaterade” versionen som kom till 30-årsjubileet. Den innehöll bl.a. vissa tidigare bortklippta scener och lär strikt taget ha varit ett helgerån, så det är bra att det den här gången är originalversionen. Bild- och ljudkvaliteten är inte speciellt bra, men det duger nog.

Uppföljaren Dawn of the Dead kom 1978. Den är i färg och helt klart gjord med betydligt större budget än debuten. Zombiena har spritt ut sig i världen och det vanliga folket försöker systematiskt eliminera dem. Tyvärr har det också blivit många konflikter mellan människorna. I Dawn of the Dead blir fyra personer trötta på kaoset som råder överallt, och flyr tillsammans i en helikopter. De stannar på ett stort, övergivet köpcentrums tak, och när de utforskar det börjar de trivas så bra att de beslutar sig för att stanna där. De kan ju shoppa vad som helst utan att behöva betala. Men köpcentret har varit en så viktig plats i många människors liv att de också som zombies söker sig tillbaka dit.
Vissa av Romeros fans tycker att Dawn of the Dead är genial samhällskritik, eftersom den lyfter fram bl.a. hur beroende folk är av att shoppa. Men egentligen är det väl nog cirka 1 procent av filmen som är samhällskritik och 99 procent skräck. Det är en enkel berättelse. Själv tycker jag att filmen ändå är riktigt bra. 70-talsstämningen passar en zombiefilm, och Romero hade börjat samarbeta med make-upartisten och gore-experten Tom Savini, med goda resultat som följd. Filmen blev en hit och att den också har influerat andra märker man till exempel om man jämför den med Danny Boyles sevärda 28 Days Later… (2002).
I Future Films box finns två versioner av Dawn of the Dead: Romeros originalversion och som bonus en europeisk version som Dario Argentoklippte ihop och som blev känd under namnet Zombie. Själv föredrar jag den europeiska versionen. Originalversionen känns aningen för lång och trög med sina 139 minuter. Argentos version är 25 minuter kortare och har snabbare tempo, men utan att något viktigt fattas. Romero har med lite mera humor medan Argento fokuserar på skräcken. Zombie är faktiskt blodigare än originalet, och den har också specialgjord musik av det italienska kultbandet Goblin.
Det är bra att båda versionerna är med i boxen, för det är klart att man vill ha också Romeros egen i sin samling.

Trilogins sista del, Day of the Dead, är den minst kända och anses allmänt vara lite svagare än de föregående. Den blev ingen stor framgång, kanske mest på grund av att skräckfilmer inte längre var lika mycket på mode år 1985 då den kom.
Det var antagligen den dåliga timingen som gjorde att den kritiserades, för personligen tycker jag att den är minst lika bra som de två första filmerna, kanske till och med ännu bättre. Det är lite mindre action, men den är i stället i mitt tycke den mest intelligenta filmen i trilogin och spännande från början till slut. Bland det som gör den speciellt intressant är att en av huvudfigurerna är zombie (”Bub”).
Day of the Dead handlar om en liten grupp forskare och soldater som har förskansat sig i en underjordisk bas för att utföra experiment på zombies och lära sig mera om hur de fungerar, kanske till och med tämja dem. Men samtidigt verkar det som om också zombiena lär sig allt mer om hur de skall komma åt människorna utan att själva dödas (på nytt…). De vanliga människorna börjar ta slut – förhållandet människor/zombies sägs vara 1/400 000 – och de lever i kaos och anarki. I Day of the Deadär det inte mycket humor…
Här kan det vara värt att påpeka att trots att det syns helt klart att trilogins delar är filmade på olika årtionden, så har det nog i Day of the Dead inte gått någon lång tid sedan zombiena först kom. Det här beror väl mest på att Romero inte tyckte det var värt besväret att försöka få uppföljarna att se ut som om de utspelar sig på 1960-talet.

I mitt tycke är alla delar av Romeros trilogi lyckade klassiker. Filmerna innehåller bra resonemang kring vad som skulle hända om det plötsligt kom zombies i våra samhällen, och det kombinerat med spänning och brutala effekter är en lyckad blandning. Hypen kring trilogin har kanske ibland gått till överdrift, men jag rekommenderar den ändå varmt.
Vill man ha filmerna i sin hylla är boxen ett hyfsat alternativ. Däremot om man redan har de gamla versionerna är det nog ingen vits att skaffa den. Tekniskt sett är Future Films box ok men ingen höjdare. Det finns vissa brister i både bild och ljud. Förpackningen däremot är nog riktigt snygg.
Den mest intressanta bonusgrejen är en cirka en timme lång dokumentär, Document of the Dead, som lika gärna kunde heta ”The Making of Dawn of the Dead”. Den är nog filmad kring 1978, trots att copyrighten av någon orsak är från år 1989. Dokumentären är välgjord och intressant, och förutom Dawn of the Dead diskuteras också Night of the Living Dead och George A. Romeros fina vampyrfilm Martin (1977). Utöver Romero intervjuas bl.a. make-upgurun Tom Savini. Tyvärr är ljudkvaliteten dålig i hela dokumentären och text saknas också, vilket gör det svårt att ordentligt uppfatta allt som sägs.
En annan intressant bonusgrej är den 20 minuter långa Behind the Scenes-dokumentären om Day of the Dead. Man vill ju veta svaren på frågor som ”varifrån kom zombiestatisterna?”, ”vad var det egentligen för inälvor som de åt?” och ”hur gjorde man make-upen?”.

-Michael Karlsson- 21.8.2004