{"id":995,"date":"2004-09-13T00:00:21","date_gmt":"2004-09-12T21:00:21","guid":{"rendered":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/?p=995"},"modified":"2017-07-19T15:30:41","modified_gmt":"2017-07-19T12:30:41","slug":"nebulavinnaren-speed-of-dark","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/nebulavinnaren-speed-of-dark\/","title":{"rendered":"Nebulavinnaren Speed of Dark"},"content":{"rendered":"

Nebulavinnare 2004 i kategorin b\u00e4sta roman<\/h2>\n

\"[P\u00e4rmen<\/p>\n

Speed of Dark<\/b>
\nF\u00f6rfattare:<\/b> Elizabeth Moon
\nUtgiven av<\/b> f\u00f6rlaget Ballantine (http:\/\/www.randomhouse.com\/BB\/<\/a>).
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2003
\nISBN 0345447549
\nEtt utdrag av boken kan l\u00e4sas p\u00e5 webben p\u00e5 adressen http:\/\/www.randomhouse.com\/BB\/catalog\/display.pperl?isbn=0345447549&view=excerpt<\/a>.
\nF\u00f6rfattarens hemsida finns p\u00e5 adressen http:\/\/www.sff.net\/people\/elizabeth.moon\/<\/a>. <\/i><\/p>\n

Igen ett nytt namn f\u00f6r mig, men enligt f\u00f6rfattarintroduktionen har Elizabeth Moon<\/b> skrivit \u00f6ver ett dussin b\u00f6cker s\u00e5 att en nyb\u00f6rjare \u00e4r hon inte precis. Moons Speed of dark<\/i> \u00e4r egentligen en l\u00e5ng studie i autism. Autisterna \u00e4r som bekant handikappade p\u00e5 ett s\u00e4tt som begr\u00e4nsar deras m\u00f6jligheter att kommunicera med eller f\u00f6rst\u00e5 andra m\u00e4nniskor. I fyra fall av fem \u00e4r de m\u00e4n. Hur skulle det k\u00e4nnas om man inte alls kunde tolka folks miner? Hur skulle det k\u00e4nnas om man inte alls f\u00f6rstod vad folk menar n\u00e4r de s\u00e4ger abstrakta eller rent av ironiska saker? Allt dylikt vore f\u00f6rbryllande, helt of\u00f6rst\u00e5eligt. Vad \u00e4r en vits? Varf\u00f6r \u00e4r den d\u00e4r m\u00e4nniskan arg och p\u00e5 vem? Eller \u00e4r hon det? Emotionella nyanser \u00e4r n\u00e5got som autister inte begriper. F\u00f6r autisten verkar det som om alla kunde l\u00e4sa varandras tankar, alla andra utom autisten.<\/p>\n

Vad autism egentligen \u00e4r, neurologiskt sett, vad autism i grund och botten beror p\u00e5, hur autism ska botas, det vet man inte riktigt. M\u00f6jligtvis beror autismen p\u00e5 ett genfel. Det \u00e4r tydligt att Moon \u00e4r insatt i \u00e4mnet (som t.ex. de skrivande neurologernas primus inter pares Oliver Sacks<\/b>har behandlat utf\u00f6rligt; f\u00f6r att inte gl\u00f6mma Philip K. Dick<\/b> som var besatt av allehanda st\u00f6rningar i psyket – och sj\u00e4lv led av de flesta) och f\u00e5r man tolka hennes lilla f\u00f6rord s\u00e5 \u00e4r hennes kunskaper i \u00e4mnet ytterst personliga.<\/p>\n

Premissen i boken \u00e4r f\u00f6ljande: autismen kan botas, det vill s\u00e4ga barn som f\u00f6ds autistiska kan genast behandlas s\u00e5 att de \u00f6verhuvudtaget inte blir autistiska. Felet korrigeras innan det hinner aktualiseras (autismen bryter i flesta fall ut innan man fyller tre \u00e5r). Men det finns \u00e4nnu kvar ett antal autister som f\u00f6ddes f\u00f6r tidigt f\u00f6r denna metod. Deras symptom kan lindras till en del men inte helt. Huvudpersonen Lou Arrendale \u00e4r en av dessa olyckliga. Han funktionerar till synes helt normalt, han har ett jobb (som m\u00e5nga autister \u2013 dock inte alla \u2013 \u00e4r han matematiskt beg\u00e5vad) med att analysera matematiska m\u00f6nster i ett storf\u00f6retag, han f\u00e4ktas, han har en bil, han bor i sin egen l\u00e4genhet. Och han \u00e4r autistisk, lindrigt men \u00e4nd\u00e5. Sedan h\u00e4nder det oundvikliga \u2013 en ny metod genom vilken \u00e4ven vuxna autister g\u00e5r att \u201drepareras\u201d. F\u00f6retaget Lou arbetar i vill att han och hans autistiska kolleger ska agera f\u00f6rs\u00f6kskaniner.<\/p>\n

Men vad vill Lou? \u00c4r hans sjukdom en del av hans personlighet? \u00c4r autismen en del av honom? Har Lou r\u00e4tt att vara det han \u00e4r? Den han \u00e4r? Fast\u00e4n han \u00e4r annorlunda? Vad f\u00f6rst\u00f6rs om han botas? Eller \u201dbotas\u201d?<\/p>\n

L\u00e5ngsamt och utf\u00f6rligt l\u00e5ter Moon oss f\u00f6lja med Lou och se allt med hans \u00f6gon. Vilket betyder att meningarna \u00e4r korta och enkla, k\u00e4nslorna som Lou upplever likas\u00e5. Musiken och yttre m\u00f6nstren styr hans fysiska och ibland psykiska handlingar, som ett exoskelett, som ett dataprogram. Det \u00e4r som om autisten (f\u00f6r att citera Sacks Awakenings,<\/i> som dock inte handlade om autister men vissa likheter finns) l\u00e5nar det musikaliska eller matematiska eller geometriska m\u00f6nstrets vilja, som om han \u00e4r sj\u00e4lv f\u00f6r svag f\u00f6r att handla autonomt men \u00e4r genast redo att anv\u00e4nda sig av den externa kanalen och bruka den till sina egna \u00e4ndam\u00e5l. Som om autisten endast vore fri n\u00e4r han \u00e4r som mest mekanisk.<\/p>\n

F\u00f6retaget Lou arbetar i fattar ett nytt beslut. Enheten med autisterna kostar f\u00f6r mycket och ska l\u00e4ggas ned. De autister som frivilligt anm\u00e4ler sig till f\u00f6rs\u00f6kskaniner f\u00e5r beh\u00e5lla sitt jobb. De andra f\u00e5r g\u00e5. Beslutet inneb\u00e4r n\u00e4rmast en katastrof f\u00f6r autisterna – om det \u00e4r n\u00e5got de absolut inte kan tolerera \u00e4r det f\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6r\u00e4ndringarna bryter vardagens m\u00f6nster, livets m\u00f6nster. De m\u00e5ste ha rutin, rutin \u00e4r trygghet, rutinen \u00e4r det lim som h\u00e5ller ihop deras liv. F\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r ett d\u00f6dligt virus och autisten saknar immunitetsskydd.<\/p>\n

Dessutom ber\u00f6r katastrofen Lou \u00e4ven p\u00e5 ett personligt plan. Det att han har ett arbete och lyfter en bra l\u00f6n betyder det att han har r\u00e5d att leva ett eget liv med egen l\u00e4genhet och egen bil och egna rutiner och \u00f6verlevnadsritualer. F\u00f6rlorar han arbetet, vad ska han g\u00f6ra d\u00e5? Bli institutionaliserad? F\u00f6r att st\u00f6ka till det hela \u00e4nnu mera h\u00e5ller Lou p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4lska sig – i en ickeautistisk kvinna. Men kan hon \u00e4lska en autist? Vill han bli ”normal” f\u00f6r hennes skull?<\/p>\n

Vad ska Lou g\u00f6ra? L\u00e5ta sig utpressas? F\u00f6lja sitt hj\u00e4rtas r\u00f6st? Vad vill han egentligen?<\/p>\n

Egentligen kunde Moon ha avslutat sin roman h\u00e4r, l\u00e5tit oss gissa. Ovetskapen om Lous beslut skulle ha varit ett starkt och intressant och tankev\u00e4ckande slut. Ist\u00e4llet f\u00e5r vi en ganska banal beskrivning om sj\u00e4lva operationen – banal f\u00f6r att den \u00e4r s\u00e5 odramatisk och f\u00e4rgl\u00f6s och sist och slutligen betydelsel\u00f6s – och en ultrasolig epilog som s\u00e5 gott som totalt tillintetg\u00f6r allt det fina i romanen: Lou \u00e4r nu ”botad” och ”normal” och ”hyperintelligent”, en astronaut med h\u00f6gskoleexamen som f\u00e4rdas till stj\u00e4rnorna i ett flott rymdskepp. Vilket f\u00e5r en att fr\u00e5ga: vad var vitsen med hela romanen? Om det var meningen att den ska handla om autism, varf\u00f6r detta slut? Om det var meningen att lovsjunga potentialen alla (\u00e4ven eller kanske till och med s\u00e4rskilt de handikappade) \u00e4ger, varf\u00f6r denna struktur som ingenstans leder? Vill Moon p\u00e5st\u00e5 att alla \u00e4r vi autister? Att det g\u00e4ller att spr\u00e4nga hindren och bli allt det vi kan bli? Men vad betyder d\u00e5 alla de vackra tankarna om att varje m\u00e4nniska \u00e4r v\u00e4rdefull s\u00e5som hon \u00e4r? St\u00f6ter vi inte p\u00e5 en viss kontradiktion i s\u00e5 fall? Signalerna verkar motsatta och konfunderande. \u00c5tminstone jag vet inte vad jag ska t\u00e4nka.<\/p>\n

Att ha autistisk huvudperson, en autistisk ber\u00e4ttare, \u00e4r ett tappert f\u00f6rs\u00f6k men lyckas det? Till en del, m\u00e5ste jag erk\u00e4nna, g\u00f6r det det. Det \u00e4r fascinerande att uppleva v\u00e4rlden som en autist g\u00f6r det, m\u00f6ta varje problem, varje hinder (en autists v\u00e4rld \u00e4r full av hinder och de mest vardagliga sakerna utg\u00f6r oerh\u00f6rda problem) som han m\u00f6ter dem. K\u00e4nna varje k\u00e4nsla, t\u00e4nka varje tanke som en autist g\u00f6r det.<\/p>\n

Men att ha en autist som ber\u00e4ttare skapar \u00e4ven definitiva problem. Moon kan om\u00f6jligtvis beskriva saker som Lou inte f\u00f6rst\u00e5r eller har vetskap om. Och f\u00f6r att hans synvinkel \u00e4r s\u00e5 enormt sn\u00e4v m\u00e5ste hon \u00e4ven anv\u00e4nda sig av vissa avsnitt i tredje person (vilket romantekniskt sett \u00e4r ett sk\u00f6nhetsfel – om man har en ber\u00e4ttare ska allt ber\u00e4ttas ur hans eller hennes synvinkel, om ber\u00e4ttaren inte kan veta allt som l\u00e4saren b\u00f6r veta s\u00e5 ska man inte anv\u00e4nda en ber\u00e4ttare utan m\u00e5ste ha allt i tredje person). St\u00e4llvis verkar ber\u00e4ttarr\u00f6sten \u00e4ven n\u00e5got konstruerad. En autistisk person tar vissa saker f\u00f6r givet. F\u00f6r att autisten anser dessa saker vara helt naturliga borde han ha f\u00f6ga intresse att f\u00f6rklara eller analysera dem. Eller ens m\u00e4rka att de p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r m\u00e4rkv\u00e4rdiga. Moons autist Lou f\u00f6rklarar lite f\u00f6r mycket, \u00e4r en aning f\u00f6r medveten om sin autism. Vilket inte alltid verkar fullt \u00f6vertygande.<\/p>\n

Ett annat problem: romanen liknar lite v\u00e4l mycket Daniel Keyes<\/b>Flowers for Algernon.<\/i> En annan bok som jag kom att t\u00e4nka p\u00e5 medan jag l\u00e4ste var Robert Silverbergs<\/b> Dying Inside<\/i> (men d\u00e4r g\u00e5r det \u00e5t andra h\u00e5llet, mannen med extraegenskaper f\u00f6rlorar dem). Har man l\u00e4st dem har man i princip (strukturm\u00e4ssigt sett) l\u00e4st sk\u00f6nlitter\u00e4rt f\u00f6r\u00e4dlade versioner av Speed of Dark.<\/i> Kanske Moon borde ha haft modet att skriva en mainstreamroman, kanske den skulle ha varit mera satisfierande? F\u00f6r att det \u00e4r just i beskrivningen av autismen och autistens v\u00e4rld som bokens styrka ligger medan sf-elementen k\u00e4nns p\u00e5klistrade och inte alls n\u00f6dv\u00e4ndiga (ens dramaturgiskt).<\/p>\n

Men, summa summarum, inte alls en d\u00e5lig roman, \u00e5tminstone f\u00f6r den som hyser n\u00e5got slags intresse f\u00f6r psyket och dess st\u00f6rningar. Men vill man ha str\u00e5lande sk\u00f6nlitteratur och\/eller ordentlig science fiction g\u00f6r man nog vist i att s\u00f6ka sig annorst\u00e4des.<\/p>\n

-Petri Salin- 13.9.2004<\/i><\/small><\/p>\n

Recensioner p\u00e5 de \u00f6vriga sk\u00f6nlitter\u00e4ra Nebulavinnarna 2004 hittar du genom dessa l\u00e4nkar:<\/strong><\/p>\n