{"id":946,"date":"2002-05-24T00:00:18","date_gmt":"2002-05-23T21:00:18","guid":{"rendered":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/?p=946"},"modified":"2017-07-20T09:51:35","modified_gmt":"2017-07-20T06:51:35","slug":"nebulavinnaren-louises-ghost","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/nebulavinnaren-louises-ghost\/","title":{"rendered":"Nebulavinnaren Louise\u2019s Ghost"},"content":{"rendered":"

Nebulavinnare 2002 i kategorin b\u00e4sta l\u00e5ngnovell<\/h2>\n

Louise’s Ghost<\/b>
\nF\u00f6rfattare:<\/b> Kelly Link
\nPublicerad i:<\/b> novellsamlingen Stranger Things Happen,som \u00e4r utgiven av f\u00f6rlaget Small Beer Press (http:\/\/www.lcrw.net<\/a>).
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2001
\nF\u00f6rfattarens hemsida finns p\u00e5 http:\/\/www.kellylink.net<\/a>.<\/i><\/p>\n

Jonathan Carroll<\/b> kommer man att t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r man l\u00e4ser Kelly Link.<\/b> Och kanske n\u00e5gon av Robert Altmanns<\/b> alienerade kvinnofilmer. Vi har Louise. Och hennes v\u00e4ninna Louise. Och Louises dotter Anna som kl\u00e4r sig i gr\u00f6nt och \u00e4ter gr\u00f6n mat och har varit hund. Louise ligger bara med cellister. Den andra Louise har ett sp\u00f6ke i sitt hus, en naken och helt h\u00e5rl\u00f6s man som ibland \u00e4r mindre och ibland h\u00e5rigare. Hon f\u00f6rs\u00f6ker driva bort honom genom att spela country, men sp\u00f6ket verkar gilla Patsy Cline och Johnny Cash. Det g\u00f6r hon ocks\u00e5. \u00c5tminstone har de n\u00e5got gemensamt.<\/p>\n

Dialogerna \u00e4r saftigt absurda, underbart vimsiga (dock utan att vara l\u00f6jliga) och meningarna flyter fram\u00e5t n\u00e4stan halvnaivistiskt, ibland haltande. Detta \u00e4r avsiktligt och beskriver b\u00e5de personerna och deras relationer till varandra och v\u00e4rlden de lever i. Personerna k\u00e4nns synnerligen \u00e4kta och trov\u00e4rdiga. \u00c4ven de \u00e4r sp\u00f6ken som lever ett emotionellt tomt kvasiliv. Amputerad \u00e4r ett begrepp som f\u00f6rekommer flera g\u00e5nger i novellen, inte i misstag. Ibland \u00e4r st\u00e4mningen lite sorgsen, ibland surrealistisk. \u00c4r detta en humoristisk novell? \u00c5tminstone r\u00e4tt bitterljuv.<\/p>\n

Louise vill bli av med sp\u00f6ket. V\u00e4ninnan Louise tar med sig sina cellister och de s\u00e4tter ig\u00e5ng och b\u00f6rjar spela f\u00f6r sp\u00f6ket. Kanske sp\u00f6ket till och med flyttar in i ett av cellona. Detta brukar ju g\u00f6ra att instrumentet b\u00f6rjar klinga betydligt \u00e4dlare.<\/p>\n

Link \u00e4r skicklig med symboler. Gr\u00f6nt \u00e4r en viktig symbol, likas\u00e5 lukter (s\u00e4rskilt hur m\u00e4nniskor luktar), h\u00e5r, musik, mat. Novellen tycks handla om barn och om att f\u00e5 barn, om att vara n\u00e5gons barn, om k\u00e4rlek, om v\u00e4nskap, om att vara m\u00e4nniska bland m\u00e4nniskor. Novellens namn syftar till tv\u00e5 olika saker, kanske till och med flera om jag har tolkat novellen r\u00e4tt.<\/p>\n

En helt originell novell och fin prosa, riktig prosa. Vilket man inte alltid kan s\u00e4ga om dessa amerikanska vinnare. En novell v\u00e4l v\u00e4rd sitt pris.<\/p>\n

-Petri Salin- 24.5.2002<\/i><\/small><\/p>\n

Recensioner p\u00e5 de \u00f6vriga Nebulavinnarna 2002 hittar du genom dessa l\u00e4nkar:<\/strong><\/p>\n