{"id":926,"date":"2006-03-22T00:00:30","date_gmt":"2006-03-21T22:00:30","guid":{"rendered":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/?p=926"},"modified":"2017-07-18T20:48:03","modified_gmt":"2017-07-18T17:48:03","slug":"minnenas-planet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/minnenas-planet\/","title":{"rendered":"Minnenas planet"},"content":{"rendered":"
Recensionen \u00e4r ursprungligen skriven f\u00f6r uppl\u00e4sning i radio och den ingick i radioprogrammet Jag l\u00e4ste h\u00e4romdan<\/i> som s\u00e4ndes i Radio Vega 7.4.2006.<\/div>\n

 <\/p>\n

\"[P\u00e4rmen<\/p>\n

Minnenas planet<\/b>
\nF\u00f6rfattare:<\/b> Petter Lindberg
\nF\u00f6rlag: <\/b>S\u00f6derstr\u00f6ms<\/a>
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2006
\nISBN 951-52-2343-1<\/p>\n

George Orwell, Mary Shelley, P.C. Jersild, Margaret Atwood, Harry Martinson<\/b> och Petter Lindberg.<\/b> Var hittar vi den gemensamma n\u00e4mnaren f\u00f6r dessa f\u00f6rfattare? Jo, alla har de skrivit science fiction.<\/p>\n

Boken som vi skall behandla den h\u00e4r g\u00e5ngen \u00e4r n\u00e5got s\u00e5pass ovanligt som en finlandssvensk science fictionroman. Ovanligt, men inte enast\u00e5ende, och sist och slutligen inte ens s\u00e5 oerh\u00f6rt ovanligt.<\/p>\n

F\u00f6r ett av de f\u00f6rsta, om inte till och med den f\u00f6rsta, finlandssvenska science fictionber\u00e4ttelsen publicerades faktiskt redan f\u00f6r 120 \u00e5r sedan. \u00c5r 1886 utkom n\u00e4mligen Viktor Petterssons<\/b> novellsamling P\u00e5 lustf\u00e4rd \u00f6ver land och vatten<\/i> med novellen Efter trettio \u00e5r.<\/i><\/p>\n

Och senast, f\u00f6re Lindberg allts\u00e5, fick vi finlandssvensk science fiction i bokform f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan; d\u00e5 av Merete Mazzarella<\/b> i form av novellsamlingen November.<\/i><\/p>\n

Men tillbaka till Petter Lindberg vars purf\u00e4rska roman Minnenas planet<\/i> utkommer i dagarna. Boken \u00e4r faktiskt s\u00e5pass f\u00e4rsk att den h\u00e4r recensionen inte \u00e4r skriven med en tryckt bok i hand, utan en bok utskriven p\u00e5 en bunt A4-ark. Men formen \u00e4r ju l\u00e5ngt en bisak, d\u00e5 det g\u00e4ller b\u00f6cker. Inneh\u00e5llet \u00e4r det viktiga och vad jag vet \u00e4r inneh\u00e5llet i min utskriftsbunt den samma som i den bok ni hittar i bokaff\u00e4ren eller p\u00e5 biblioteket.<\/p>\n

Petter Lindberg debuterade f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan med boken Pavulom,<\/i> en kall och klinisk kriminalroman som behandlar en ohelig allians mellan ambulansf\u00f6rare och begravningsentrepen\u00f6rer. Pavulom<\/i> f\u00f6rde mina tankar lite i riktning av den rikssvenske f\u00f6rfattaren P.C. Jersild och hans roman Babels hus.<\/i><\/p>\n

Lindbergs nyaste roman Minnenas planet<\/i> f\u00f6r \u00e4ven den tankarna till en rikssvensk f\u00f6rfattare, n\u00e4mligen Harry Martinson och d\u00e5 speciellt hans science fiction-klassiker, giganten bland science fiction-lyrik, Aniara. <\/i><\/p>\n

Det k\u00e4nns n\u00e4stan som om Lindberg skulle ha blivit s\u00e5 begeistrad \u00f6ver Aniara<\/i> att han best\u00e4mt sig f\u00f6r att skapa en finlandssvensk motsvarighet till Martinsons rymdpoesi. F\u00f6r \u00e4ven om Minnenas planet<\/i> inte \u00e4r ett diktverk har spr\u00e5ket i boken en viss lyrisk klang och sj\u00e4lva ber\u00e4ttelsen, en resa f\u00f6rutom i rum \u00e4ven i tid, str\u00e4var klart till att n\u00e5 h\u00f6gre sf\u00e4rer \u00e4n vanlig jordbunden prosa.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r skriver Lindberg om rymdskeppet Fj\u00e4rilens f\u00e4rd:<\/p>\n

\u201dUnder en l\u00e5ng tid har man befunnit sig p\u00e5 resa, s\u00e5 l\u00e5ng att knappt n\u00e5gon brytt sig om att r\u00e4kna s\u00f6mnvarven. De finns registrerade i Fj\u00e4rilens minne, men varken Kaptenen eller hans styrman Sigma har brytt sig om att avl\u00e4sa den h\u00f6ga siffran p\u00e5 l\u00e4nge.\u201d<\/i><\/p>\n

Paralleller mellan de b\u00e5da verken kan \u00e4ven hittas i sj\u00e4lva h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet. \u00c4ven i Lindbergs roman f\u00f6ljer vi med p\u00e5 ett rymdskepps mer eller mindre \u00f6\u00e4ndliga och d\u00f6mda resa \u00f6ver rymdens ofantliga \u00e4ngar, f\u00f6r att s\u00e5 sm\u00e5ningom v\u00e4nda blicken mer mot den lilla varelsen p\u00e5 det stora skeppet. Mot m\u00e4nniskan och in mot det som g\u00f6r oss m\u00e4nskliga.<\/p>\n

Lindberg siktar allts\u00e5 h\u00f6gt men n\u00e5r inte riktigt fram. Tyv\u00e4rr saknar Minnenas planet<\/i> den insikt om oss m\u00e4nniskor och v\u00e5rt varande som \u00e4r s\u00e5 grundl\u00e4ggande f\u00f6r god science fiction, ja god litteratur \u00f6verhuvudtaget. F\u00f6r skrapar man p\u00e5 ytan och ser bakom de lyriskt menade orden hittar man sist och slutligen ingenting, en tom, inneh\u00e5llsl\u00f6s ber\u00e4ttelse.<\/p>\n

En ber\u00e4ttelse d\u00e4r karakt\u00e4rerna inte egentligen \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n en hop underliga namn utan desto mer djup eller personlighet. Vad f\u00e5r en f\u00f6rfattare att v\u00e4lja namn fr\u00e5n det grekiska alfabetet, \u00e5t de flesta av sina karakt\u00e4rer. Visst, vill man understryka att det bara \u00e4r fr\u00e5gan om namnlappar p\u00e5 tomma skal, namnlappar som enkelt kunde bytas ut mot vad som helst, namnlappar som egentligen inte beh\u00f6vs d\u00e5 sj\u00e4lva handlingen eller st\u00e4mningen \u00e4r det viktiga i ber\u00e4ttelsen, d\u00e5 g\u00e5r det ju. Men i s\u00e5fall borde man ju ha en handling som har n\u00e5got att komma med eller en st\u00e4mmning som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt ruckar om l\u00e4saren.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr har Minnenas planet<\/i> ingendera. I st\u00e4llet har vi en ber\u00e4ttelse d\u00e4r intrigen i sin baraste form l\u00e5ter som n\u00e5got taget fr\u00e5n en underm\u00e5lig Hollywoodproduktion: ett rymdskepp blir attackerat, krashlandar p\u00e5 en fr\u00e4mmande planet, d\u00e4r rymdskeppets bes\u00e4ttning kommer i kontakt med en fr\u00e4mmande molnlik livsform. Ja, det l\u00e5ter ju nog som v\u00e4rsta sortens Star Trek<\/i>-science fiction och \u00e4r dessutom en intrig som \u00e5teranv\u00e4nts g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng i otaliga former i otaliga medier genom \u00e5ren.<\/p>\n

\u00c4ven bokens behandling av k\u00f6nsroller k\u00e4nns som n\u00e5got fr\u00e5n g\u00e5ngna tider. Hela den namngivna delen av bes\u00e4ttningen, och troligen ocks\u00e5 resten av manskapet, best\u00e5r av m\u00e4n.<\/p>\n

\u201dKaptenen tittar stolt p\u00e5 sina bes\u00e4ttningsm\u00e4n, deras kvinnor och barn.\u201d <\/i>skriver Lindberg. Precis som ur den citerade meningen f\u00e5r man av hela boken en uppfattning om att kvinnorna och barnen n\u00e4rmast kan j\u00e4mf\u00f6ras med boskap. De finns med och slussas hit och dit, men n\u00e5gon st\u00f6rre roll spelar de inte. Inte ens Kaptenens egen kvinna, bokens enda namngivna kvinnliga karakt\u00e4r, Nori, vars uppgift i livet tycks vara att vara svartsjuk, eller som det s\u00e4gs i boken:<\/p>\n

\u201dKaptenen t\u00e4nker att Nori ibland \u00e4r svartsjuk p\u00e5 Fj\u00e4rilen.<\/i><\/p>\n

Ibland p\u00e5minner hon honom om hans lojalitetsprioritering som han oklokt nog avsl\u00f6jat. F\u00f6rst kommer k\u00e4rleken till Fj\u00e4rilen, sedan till bes\u00e4ttningen och slutligen till Nori. Det var i egenskap av kapten han talat. Frist\u00e4lld hade han naturligtvis svarat annorlunda, men det f\u00f6rst\u00e5r inte Nori.\u201d <\/i><\/p>\n

Ja s\u00e5 \u00e4r det ju. Kvinnok\u00f6net \u00e4r ju som bekant beskaffat med en mindre hj\u00e4rnkapacitet, som om\u00f6jligt kan omfatta de stora tankar som vi m\u00e4n formar.<\/p>\n

Jag v\u00e4lkomnar Lindberg till det h\u00e4r \u00e5rhundradet, ja det r\u00e4cker nog med att ens komma upp till senaste \u00e5rhundrade, och ta en titt omkring. Vill man g\u00f6ra det med science fiction som referensram rekommenderas till exempel feministisk science fiction och f\u00f6rfattare som Ursula Le Guin, Joanna Russ, Gwyneth Jones<\/b> med flera.<\/p>\n

Ytterligare ett problem i Minnenas planet<\/i> \u00e4r anv\u00e4ndningen av fotnoter. Personligen har jag sv\u00e5rt med fotnoter i sk\u00f6nlitter\u00e4r text, men det kan vi f\u00f6rbise som mitt problem. Fotnoterna i Lindbergs roman k\u00e4nns dock malplacerde helt inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt. D\u00e4r sj\u00e4lva ber\u00e4ttelsen str\u00e4var till att flyta fram som n\u00e5got h\u00f6gtravande och st\u00f6rre \u00e4n m\u00e4nskligheten \u00e4r fotnoterna, som f\u00f6r det mesta pekar till p\u00e5hittade b\u00f6cker och annat intets\u00e4gande, som fr\u00e5n en helt annan bok. Vi tar ett exempel:<\/p>\n

\u201dDet blir m\u00f6rkt. N\u00e5gra svaga prickar lyser p\u00e5 himlen, f\u00e5r honom att t\u00e4nka p\u00e5 stj\u00e4rnorna d\u00e4r hemma.\u201d <\/i><\/p>\n

Fr\u00e5n ordet hemma har vi d\u00e5 en h\u00e4nvisning till en fotnot med inneh\u00e5llet \u201dBing och Bob\u201d. Det var v\u00e4l lustigt.<\/p>\n

Petter Lindberg verkar ha haft stora ambitioner med Minnenas planet,<\/i>och visst skulle det ju ha varit fint med en finlandssvensk Aniara,<\/i> v\u00e5r egen science fiction-klassiker, men den h\u00e4r g\u00e5ngen blev det nog bara ett platt fall.<\/p>\n

-Ben Roimola- 22.3.2006<\/i> <\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\"[P\u00e4rmenChefred.<\/B> recenserar Petter Lindbergs<\/B> finlandssvenska science fictionroman Minnenas planet<\/I>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[51,50,164,52,32],"class_list":["post-926","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-ben-roimola","tag-finlandssvensk","tag-petter-lindberg","tag-roman","tag-science-fiction"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/926","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=926"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/926\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":928,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/926\/revisions\/928"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=926"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=926"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=926"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}