Different Kinds of Darkness<\/b> Detta \u00e4r en verkligt skr\u00e4mmande novell. Finncon-g\u00e4sten Langford<\/b> har skrivit en tankev\u00e4ckande, en orov\u00e4ckande, en skr\u00e4ckinjagande ber\u00e4ttelse med dystra och antagligen sannolika implikationer.<\/p>\n Novellens b\u00f6rjan \u00e4r inte v\u00e4rst lovande, n\u00e4rmast som n\u00e5got ur Enid Blyton. Vi har en hemlig klubb vid namn Shudder Club och ett antal skolbarn med en f\u00f6rbjuden bild. Klubbens verksamhet g\u00e5r ut p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka stirra p\u00e5 den underliga bilden s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt. Fem sekunder. Tio. Tjugo sekunder.<\/p>\n Barnen lever i en v\u00e4rld med of\u00f6rklarliga m\u00f6rka st\u00e4llen. Denna m\u00f6rkhet \u00e4r annorlunda \u00e4n den normala och det verkar som om de vuxna kan se i den. M\u00f6rkheten kan ha n\u00e5got med terrorister att g\u00f6ra.<\/p>\n I skolan f\u00e5r barnen veta om BLIT \u2013 Berryman Logical Imaging Technique \u2013 det vill s\u00e4ga farliga matematiska figurer som kan g\u00f6ra m\u00e4nniskor galna eller till och med d\u00f6da dem. Berryman var en matematiker som fr\u00e5gade sig \u201dWhat if there are problems that crash the human brain?\u201d och gick sedan och hittade p\u00e5 ett dylikt problem. Nu anv\u00e4nds BLIT-figurerna b\u00e5de av regeringar f\u00f6r att h\u00e5lla folk i styr och av terrorister f\u00f6r att bek\u00e4mpa regeringar. Barnens bild \u00e4r en av dessa farliga BLIT-figurer.<\/p>\n N\u00e4r barnen \u00e5ker fast med sin bild avsl\u00f6jas den stora hemligheten \u2013 barnen har inplanterade i sina hj\u00e4rnor dataprocessorer som styr det de ser. Detta f\u00f6r att skydda dem fr\u00e5n terroristernas attacker, s\u00e4gs det. Men s\u00e5 enkelt \u00e4r det inte. Terroristerna utf\u00f6r attacker mot skolan f\u00f6r att bek\u00e4mpa skolans f\u00f6rtryck och kontroll och censurmentalitet, vilket leder till det att barnen m\u00e5ste skyddas med processorer, vilket leder till mera terroristattacker, vilket leder till mera skydd eller censur eller kontroll eller f\u00f6rtryck. Och vem \u00e4r det som till slut best\u00e4mmer vad barnen f\u00e5r se och vad de inte f\u00e5r se?<\/p>\n Langfords id\u00e9 \u00e4r fullkomligt logisk. Vi kan censurera skivor och TV-program. Vi kan installera olika slags sp\u00e4rrmekanismer i TV-apparater och i internetdatorer, men barnen kommer \u00e4nd\u00e5 att komma \u00e5t det som de vill komma \u00e5t. Det finns alltid metoder att kringg\u00e5 de olika sp\u00e4rrmekanismerna. Det enda verkligt effektiva s\u00e4ttet att censurera \u00e4r att censurera eller f\u00f6rbl\u00e4nda sj\u00e4lva barnen. Endast d\u00e5 kan vi vara s\u00e4kra p\u00e5 att de ser endast det som de ska se.<\/p>\n Different Kinds of Darkness<\/i> \u00e4r inte en perfekt novell. N\u00e4r jag l\u00e4ser om den inser jag att id\u00e9n \u00e4r s\u00e5 mycket starkare \u00e4n sj\u00e4lva exekutionen att novellen hamnar i obalans. Dessutom \u00e4r jag inte alltf\u00f6r f\u00f6rtjust i novellens struktur och det optimistiska slutet finner jag t\u00e4mligen naivt, s\u00e5 sm\u00e4rtl\u00f6st g\u00e5r det v\u00e4l knappast att l\u00f6sa det hela. Trots att jag tycker om Langfords novell anser jag \u00e4nd\u00e5 att Mike Resnicks<\/b> underbara svarta satir Elephants on Neptune<\/i> kunde v\u00e4l ha vunnit.<\/p>\n -Petri Salin- 5.9.2001<\/i><\/small><\/p>\n Recensioner p\u00e5 de \u00f6vriga Hugovinnarna 2001 hittar du genom dessa l\u00e4nkar:<\/b><\/p>\n Petri Salin<\/B> recenserar David Langfords<\/B> Hugobel\u00f6nta novell Different Kinds of Darkness<\/I>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[162,11,9,64,32],"class_list":["post-916","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-david-langford","tag-hugo","tag-novell","tag-petri-salin","tag-science-fiction"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/916","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=916"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/916\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1249,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/916\/revisions\/1249"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=916"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=916"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=916"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nF\u00f6rfattare:<\/b> David Langford
\nPublicerad i:<\/b> tidskriften Fantasy & Science Fiction, januari 2000
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2000
\nKan l\u00e4sas p\u00e5 webben p\u00e5 adressen http:\/\/www.sfsite.com\/fsf\/fiction\/dl01.htm<\/a><\/i><\/p>\n\n