Bonnier<\/a>
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2003
\nISBN 91-0-058137-2<\/i>
\nInneh\u00e5ll:<\/b>
\nLars Jakobson: <\/b>Ombord p\u00e5 de stora skeppen. Ett f\u00f6rs\u00f6k om sf i vilket Philip K Dick endast n\u00e4mns i f\u00f6rbig\u00e5ende och Stanislaw Lem inte alls<\/i>
\nOla Larsmo: <\/b>NU: Rigel i Orion, brinnande med bl\u00e5vitt sken<\/i>
\nSteve Sem-Sandberg:<\/b> Orfeus i spegelstaden<\/i><\/p>\n <\/p>\n
Enligt den ursprungliga montaigneska definitionen \u00e4r en ess\u00e4 ett f\u00f6rs\u00f6k. Denna tunna och eleganta samling inneh\u00e5ller tre olika och t\u00e4mligen personliga f\u00f6rs\u00f6k att definiera vad det \u00e4r som g\u00f6r sf till sf och \u2013 \u00f6verhuvudtaget \u2013 vad sf \u00e4r. Ess\u00e4isterna Lars Jakobson, Ola Larsmo\u00a0<\/b>och Steve Sem-Sandberg<\/b> \u00e4r f\u00f6rfattare och ess\u00e4ister alla tre, men framf\u00f6r allt \u00e4r de bel\u00e4sta sf-fantaster, och detta sedan pojk\u00e5r. Bel\u00e4sta b\u00e5de inom sf-genren och (vilket ofta \u00e4r lika viktigt om inte viktigare \u2013 s\u00e4rskilt om man skriver om sf) utanf\u00f6r den.<\/p>\n
N\u00e4r jag begrundar olika f\u00f6rs\u00f6k att definiera genren f\u00e5r de mig oftast att t\u00e4nka p\u00e5 Heisenbergs obest\u00e4mdhetsprincip eller Schr\u00f6dingers katt. Ibland g\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ken att best\u00e4mma vad sf \u00e4r mig n\u00e4stan orolig. Inte f\u00f6r att jag skulle uppfatta uppgiften som ointressant eller betydelsel\u00f6s utan d\u00e4rf\u00f6r att det s\u00e5 ofta verkar som om best\u00e4mmarens huvudm\u00e5l tycktes vara att st\u00e4nga ut b\u00f6cker och f\u00f6rfattare. Detta accepteras, detta f\u00f6rkastas. Du f\u00e5r vara med och leka med oss, du f\u00e5r g\u00e5 hem. Sf \u00e4r inte en religion men det \u00e4r m\u00e5nga som tror det. De vilkas l\u00e4ra inte \u00e4r ren f\u00e5r betala f\u00f6r sina synder.<\/p>\n
Vad \u00e4r d\u00e5 sf? Hur definierar vi genren? Vad \u00e4r det som g\u00f6r sf till en s\u00e5 betydelsefull litteraturart, ett s\u00e5 smidigt och anv\u00e4ndbart verktyg? Varje ess\u00e4ist n\u00e4rmar sig problemet (f\u00f6r ett problem \u00e4r vad det \u00e4r) p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt. F\u00f6r Jakobson \u00e4r \u201dDet amerikanska arvet centralt. Sf \u00e4r en genuint amerikansk genre\u201d. Jakobson n\u00e4rmar sig genren som en megatext, ett arv som f\u00f6rmedlas vidare, en litter\u00e4r tradition som best\u00e5r av och lever p\u00e5 citat, variationer och rent av plagiat. F\u00f6r honom \u00e4r sf inte en del av den l\u00e5nga fantastiktraditionen och definitivt inte en del av Litteraturen. Han citerar Samuel R. Delany: <\/b>\u201dJu underligare eller mer fantastiskt och surrealistiskt n\u00e5gonting verkar i Litteraturen, desto mer antas det handla om sinnet eller psykologi.\u201d Detta, h\u00e4vdar Jakobson, leder till att fantasin stelnar \u201dtill att blott och bart vara metafor.\u201d \u2013Litteratur och sf skall ses, citerar Jakobson igen Delany, \u201dinte som tv\u00e5 skilda upps\u00e4ttningar av etiketterade texter, utan som tv\u00e5 skilda v\u00e4rderingar, tv\u00e5 skilda s\u00e4tt att reagera, tv\u00e5 skilda s\u00e4tt att l\u00e4sa\u201d. Jag vet inte. P\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r detta en enormt elitistisk syn p\u00e5 saken. F\u00f6r oss som \u00e4r om inte f\u00f6dda s\u00e5 \u00e5tminstone uppv\u00e4xta i och med genren \u00e4r Jakobsons megatexter och traditionen en sj\u00e4lvklarhet. Men de som inte \u00e4r det? Ska de i all evighet st\u00e4ngas ut? \u00c4r det verkligen en s\u00e5 hermetisk separatism vi vill ha?<\/p>\n
Om man l\u00e4ser sf p\u00e5 fel s\u00e4tt, slutar det d\u00e5 att vara sf? Eller ett mera inspirerande alternativ \u2013 om man l\u00e4ser litteratur p\u00e5 fel s\u00e4tt, blir det d\u00e5 sf?<\/p>\n
En annan sak i megatexten som g\u00f6r mig n\u00e5got skeptisk gentemot den \u00e4r att den s\u00e5 l\u00e4tt, f\u00f6r att parafrasera Jakobson, leder till att den stelnar till att blott och bart vara en klich\u00e9. Anv\u00e4ndandet av megatexten m\u00f6jligg\u00f6r alltf\u00f6r ofta en mekanistisk f\u00f6r att inte s\u00e4ga reduktionistisk prosa. Alla kulisser \u00e4r d\u00e4r de ska \u2013 men finns det n\u00e5got annat i texten \u00e4n v\u00e4lbekanta kulisser? Finns det liv i kulisserna? Eller \u00e4r det s\u00e5 att f\u00f6r den i tidiga barndomen st\u00e4mplade fantasten r\u00e4cker det med de nakna kulisserna? \u00c5 andra sidan \u00e4r det inte megatextens fel om f\u00f6rfattaren \u00e4r lat. Den fiffiga f\u00f6rfattaren hittar st\u00e4ndigt p\u00e5 nya s\u00e4tt att bl\u00e5sa liv i det gamla och undviker att anv\u00e4nda sig av det utslitna och tr\u00f6tta i det v\u00e4lbekanta. Det \u00e4r vad litteraturen eller till och med Litteraturen i grund och botten \u00e4r: nya s\u00e4tt att s\u00e4ga det gamla vanliga. Nya s\u00e4tt att se det bekanta.<\/p>\n
Om vi begrundar megatexten i ett st\u00f6rre sammanhang s\u00e5 blir det genast uppenbart att Jakobsons megatext \u00e4r lika med myten. Den arketypiska strukturen har, kanske utan att vi ens m\u00e4rkt det, s\u00e4kerligen utan att vi ens menat det, f\u00f6rvandlats till modern mytologi. Och modern mytologi \u00e4r inget annat \u00e4n ur\u00e5ldrig mytologi i l\u00e4tt f\u00f6rkl\u00e4dnad. Betyder detta att det inte finns ett skv\u00e4tt av originalitet i hela genren? Jag vet inte. Borde det g\u00f6ra det? \u00c5ter \u00e4r mitt svar detsamma: Jag vet inte.<\/p>\n
<\/p>\n
Larsmo n\u00e4rmar sig genren genom att f\u00f6rs\u00f6ka finna det sublima, det som sf beskriver och som ingen annan genre p\u00e5 ett s\u00e5 specifikt s\u00e4tt kan beskriva. Vad \u00e4r det som g\u00f6r sf till sf? F\u00f6r att besvara denna kinkiga fr\u00e5ga s\u00f6ker sig Larsmo till 1700-talet, till upplysningen, till gotiken, till kollisionen mellan dessa tv\u00e5. S\u00e5 h\u00e4r \u00e4r vi igen, som alltid, i Rationalismen vs. Romantiken. Det f\u00f6rst\u00e5dda och f\u00f6rklarade vs. det of\u00f6rklarade och of\u00f6rklarliga. Vetenskap vs. mystik. Kanske till och med form och struktur vs. emotion.<\/p>\n
Men \u00e4r detta nog f\u00f6r att definiera genren? Nej, definitivt inte. \u201dMan skulle kunna f\u00f6rdjupa sig i en diskussion kring \u2019romantik\u2019 kontra \u2019realism\u2019, men fr\u00e5gan \u00e4r om n\u00e5gon l\u00e4ngre orkar fullf\u00f6lja den\u201d, skriver Larsmo. F\u00f6r mig \u00e4r \u201d\u2019romantik\u2019 kontra \u2019realism\u2019\u201d snarare ett f\u00f6rs\u00f6k att definiera hela litteraturen. Men. S\u00e5 h\u00e4r skriver Jorge Luis Borges<\/b> i sitt f\u00f6rord till David Brodies rapport:<\/i> \u201dSkrivandets konst \u00e4r mystisk. De \u00e5sikter vi har \u00e4r efem\u00e4ra och jag f\u00f6redrar den platonska tesen om Musan framf\u00f6r den som Poe omfattade d\u00e5 han h\u00e4vdade att skrivandet av en dikt \u00e4r en intelligensakt. Det upph\u00f6r aldrig att f\u00f6rbluffa mig att klassikerna bek\u00e4nde sig till en romantisk tes och en romantisk poet till en klassisk tes.\u201d Borges forts\u00e4tter: \u201dF\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r litteraturen ingenting annat \u00e4n en dirigerad dr\u00f6m.\u201d<\/p>\n
Av n\u00e5gon orsak f\u00e5r allt det h\u00e4r mig att t\u00e4nka p\u00e5 Johann Sebastian Bach,<\/b> p\u00e5 sp\u00e4nningen i hans musik. Vad \u00e4r det d\u00e5 som utg\u00f6r denna sp\u00e4nning? Jo, det att hans full\u00e4ndat barocka, fullst\u00e4ndigt klassicistiska kompositioner \u00e4nd\u00e5 samtidigt p\u00e5 ett of\u00f6rklarligt s\u00e4tt tycks inneh\u00e5lla hela den kommande romantiken. Jin och Jang. Sp\u00e4nningen och dimensionen f\u00f6ds n\u00e4r n\u00e5gonting inneh\u00e5ller sin motsats.<\/p>\n
Larsmo forts\u00e4tter sin jakt efter det sublima, det som sf-fantasten ofta kallar \u201dsense of wonder\u201d. Han hittar det i Walpoles<\/b> Otranto,<\/i> i Caspar David Friedrichs<\/b> tavla Eismeer,<\/i> i Shelleys<\/b> Frankenstein,<\/i> i systrarna Bront\u00ebs<\/b> verk, i TV-serien X-files,<\/i> i Rilkes<\/b> Duino<\/i>-elegier. \u201dVarje f\u00f6rs\u00f6k att utt\u00f6mmande beskriva en litter\u00e4r genre blir aningen l\u00f6jliga\u201d st\u00e5r det i b\u00f6rjan av ess\u00e4ns kapitel 5. Sant. Men resultaten eller f\u00f6rs\u00f6ken \u00e4r s\u00e4llan utan intresse. \u00c5tminstone blir vi medvetna om v\u00e5r okunskap.<\/p>\n
S\u00e5 sm\u00e5ningom kommer vi till det som kunde anses vara regulj\u00e4r, hederlig sf. Larsmo f\u00f6rdjupar sig i Alfred Besters<\/b> The Stars My Destination<\/i> (en h\u00e4rlig Greven av Monte Christo-parafras) och Philip Jos\u00e9 Farmers<\/b> underbara apokalyptiska uppst\u00e5ndelseroman To Your Scattered Bodies Go<\/i> och finner att b\u00e5da dessa verk, bland andra, trots att de \u00e4r renodlad sf, \u00e4nd\u00e5 kanske \u00e4r f\u00f6rmer \u00e4n s\u00e5: \u201dJag skulle kunna rada upp ett stort antal exempel p\u00e5 hur det fantastiska i litteraturen oftast visar sig vara identiskt med egenskapen av att vara litteratur.<\/i>\u201d<\/p>\n
Men \u00e4r sf l\u00e4ngre sf om sf \u00e4ven \u00e4r Litteratur? G\u00e5r det att kombinera dessa tv\u00e5? Vill vi ens?<\/p>\n
Slutsatsen \u00e4r dyster. Larsmo skriver att reservatet h\u00e5ller p\u00e5 att uppl\u00f6sas. \u201dSom om den energi genren en g\u00e5ng varit f\u00f6rvaltare av h\u00f6ll p\u00e5 att s\u00f6ka sig nya uttryck, nya v\u00e4gar.\u201d Eller kanske slutsatsen inte \u00e4r dyster. Jag vet inte riktigt.<\/p>\n
<\/p>\n
Sp\u00e4nningen, den skriver \u00e4ven Sem-Sanderg om. Enligt honom befinner sig genren mellan tv\u00e5 andra genrer\/spr\u00e5k: \u201ddet \u00e4r just d\u00e4rf\u00f6r att den befinner sig d\u00e4r mitt emellan,<\/i> p\u00e5 ett s\u00e4tt marginell i f\u00f6rh\u00e5llande till dem b\u00e5da, som den hela tiden m\u00e5ste uppfinna och befolka v\u00e4rlden p\u00e5 nytt\u201d. Science fictions position p\u00e5 marginalen \u00e4r just det som enligt Sem-Sandberg \u201dbidrar till att frig\u00f6ra en m\u00e4ngd litter\u00e4ra energier som annars bara skulle ha legat latenta.\u201d<\/p>\n
N\u00e4r man h\u00f6r hemma varken h\u00e4r eller d\u00e4r m\u00e5ste man i sitt bastardiska tillst\u00e5nd utveckla en strategi, ett s\u00e4tt att \u00f6verleva, ett nytt s\u00e4tt att se v\u00e4rlden.<\/p>\n
Men, det \u00e4r inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt att befinna sig i periferin. Sem-Sandberg upplever \u2013 likt Larsmo \u2013 att genren h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rlora sin livskraft. \u201dVilken \u00e4r d\u00e5 orsaken till denna pl\u00f6tsliga avmattning? Kanske \u00e4r det helt enkelt s\u00e5 att ambitionerna v\u00e4xer genren \u00f6ver huvudet. N\u00e4r sf vill bli mainstream, d.v.s. bortser fr\u00e5n de egna genrekraven och b\u00f6rjar underkasta sig krav som g\u00e4ller f\u00f6r annan litteratur, f\u00f6rlorar den sin naturliga energi och styrfart. Blicken bak\u00e5t mot traditionen blir otydlig och texternas fokus grumligt. Samtidigt, och paradoxalt, \u00e4r det just genrekraven som hindrar dess f\u00f6retr\u00e4dare fr\u00e5n att g\u00f6ra n\u00e5got radikalt<\/i>nytt och annorlunda med formen. (. . .) Man springer s\u00e5 att s\u00e4ga i fel riktning. En genre utvecklas inte genom att gr\u00e4nsen mot en annan litteratur f\u00f6rskjuts eller f\u00f6rtunnas, utan tv\u00e4rtom: genom att b<\/em>ygga vidare p\u00e5 genrens egen s\u00e4rart,<\/i> det faktum att genren befinner sig p\u00e5 marginalen och d\u00e4rmed kan ta sig friheter som annan litteratur inte kan.\u201d<\/p>\nMen vilken \u00e4r d\u00e5 genrens egen s\u00e4rart, dess k\u00e4rna, dess sj\u00e4l? Genrens definitiva definition forts\u00e4tter att fly undan alla f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5nga in den.<\/p>\n
Vilket genren enligt Sem-Sandberg borde g\u00f6ra. \u201dLitteraturen g\u00e5r inte att gripa om. N\u00e4r Orfeus v\u00e4nder sig efter Eurydike l\u00f6ses hon upp och \u00e5terv\u00e4nder till underjorden. Det \u00e4r r\u00f6relsen som \u00e4r det viktiga. Flykten, f\u00f6rvandlingen.\u201d<\/p>\n
<\/p>\n
S\u00e5 att alltid ligger vi ett steg efter. V\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6k att definiera genren \u00e4r hoppl\u00f6s. Men ett verkar s\u00e4kert. Det som den fullvuxne sf-fantasten letar efter, desperat, \u00e4r den svindlande och sublima \u201dsense of wonder\u201d-k\u00e4nslan han upplevde n\u00e4r genren var ny (f\u00f6r honom), v\u00e4rlden var ny (f\u00f6r honom), n\u00e4r han f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5kte ombord en rymdraket, n\u00e4r han f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen bes\u00f6kte en jungfrulig planet, n\u00e4r han f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rbl\u00e4ndades av en fr\u00e4mmande sol.<\/p>\n
Detta kan vi aldrig \u00e5teruppleva. Paradise lost. Hur m\u00e5nga sf-b\u00f6cker vi \u00e4n l\u00e4ser.<\/p>\n
Eller kan vi?<\/p>\n
-Petri Salin- 17.5.2005<\/i><\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Lars Jakobsson, Ola Larsmo, Steve Sem-Sandberg: Stj\u00e4rnfall. Om Sf<\/h2>\n
![\"[P\u00e4rmen](\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2005\/Stjarnfall.jpeg\")
Petri Salin<\/B> recenserar Lars Jakobssons, Ola Larsmos<\/B> och Steve Sem-Sandbergs<\/B> ess\u00e4samling Stj\u00e4rnfall * Om Sf<\/I>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[47,139,140,64,65,32,141],"class_list":["post-787","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-fackbok","tag-lars-jakobsson","tag-ola-larsmo","tag-petri-salin","tag-samling","tag-science-fiction","tag-steve-sem-sandberg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/787","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=787"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/787\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":794,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/787\/revisions\/794"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=787"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=787"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=787"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}