{"id":784,"date":"2006-04-03T00:00:08","date_gmt":"2006-04-02T21:00:08","guid":{"rendered":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/?p=784"},"modified":"2017-05-18T22:00:47","modified_gmt":"2017-05-18T19:00:47","slug":"sarasvatin-hiekkaa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/sarasvatin-hiekkaa\/","title":{"rendered":"Sarasvatin hiekkaa"},"content":{"rendered":"
Det \u00e4r mer s\u00e4llan Enh\u00f6rningen<\/i> recenserar finsk fantastik, men f\u00f6rutom att Risto Isom\u00e4kis<\/b> Sarasvatin hiekkaa<\/i> \u00e4r en l\u00e4sv\u00e4rd roman finns det ytterligare tre orsaker att lyfta fram Isom\u00e4ki \u00e4ven f\u00f6r Enh\u00f6rningens l\u00e4sare:
\n1. Romanen i fr\u00e5ga, Sarasvatin hiekkaa,<\/i> var nominerad f\u00f6r Finlandiapriset 2005<\/a>.
\n2. Risto Isom\u00e4ki \u00e4r en av hedersg\u00e4sterna p\u00e5 Finncon 2006<\/a>.
\n3. Enh\u00f6rningen<\/i> kommer att publicera Isom\u00e4kis Atorox-vinnarnovell Puu<\/i> i n\u00e4sta nummer av pappersupplagan.<\/div>\n

 <\/p>\n

\"[P\u00e4rmen<\/p>\n

Sarasvatin hiekkaa<\/b>
\nF\u00f6rfattare:<\/b> Risto Isom\u00e4ki
\nF\u00f6rlag: <\/b>Tammi<\/a>
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2005
\nISBN 951-31-3422-9<\/p>\n

Enligt min uppfattning \u00e4r Sarasvatin hiekkaa<\/i> inget mindre \u00e4n en n\u00e4rmast eskatologisk roman och Risto Isom\u00e4ki<\/b> en hederlig gammaltestamentlig domedagsprofet. Vakna. \u00d6ppna era \u00f6gon. F\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e5ller p\u00e5 att h\u00e4nda med v\u00e5r planet, f\u00f6rst\u00e5 vart vi \u00e4r v\u00e4g. S\u00e5 h\u00e4r kan det verkligen inte forts\u00e4tta.<\/p>\n

Isom\u00e4ki kommer med ett skr\u00e4mmande budskap.<\/p>\n

Men det genuint skr\u00e4mmande med Isom\u00e4ki \u00e4r att han p\u00e5 riktigt vet vad han talar om, han kan sin sak. N\u00e4r han radar upp sina bevis och drar sina slutsatser tror man p\u00e5 honom. Man vill inte g\u00f6ra det men man tror p\u00e5 honom.<\/p>\n

V\u00e5rt v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4lle har n\u00e5tt sin v\u00e4ndpunkt. Antingen \u00e4ndrar vi p\u00e5 v\u00e5ra sl\u00f6saktiga, oekologiska, omoraliska vanor. Eller s\u00e5 g\u00f6rs det f\u00f6r oss. Av naturen. Av en katastrof.<\/p>\n

Och katastrofen kommer. Det vet vi. Katastrofen som ifr\u00e5gas\u00e4tter premissen f\u00f6r hela den v\u00e4sterl\u00e4ndska kulturen, kanske till och med f\u00f6r hela m\u00e4nskliga livet p\u00e5 planeten. Katastrofen kommer, i en eller annan form. Fr\u00e5gan lyder d\u00e4rf\u00f6r: \u00c4r vi redo?<\/p>\n

I Sarasvatin hiekkaa<\/i> kommer katastrofen i formen av en megatsunami, n\u00e5got som k\u00e4nns s\u00e4rskilt obehagligt efter h\u00e4ndelserna i Asien julen 2004. S\u00e4rskilt obehagligt och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4rskilt trov\u00e4rdigt och skr\u00e4ckinjagande.<\/p>\n

Och det som h\u00e4nde d\u00e5, ja det \u00e4r en ren barnlek j\u00e4mf\u00f6rt med vad som kan h\u00e4nda i v\u00e4rsta fallet, om tsunamin \u00e4r betydligt st\u00f6rre och elakare. D\u00e5 kan den utpl\u00e5na om inte hela m\u00e4nskligheten s\u00e5 \u00e5tminstone grunden f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska livsstilen.<\/p>\n

Isom\u00e4ki bygger upp ett intrikat intellektuellt och ekologiskt pussel, bevisar att det har f\u00f6rekommit rysliga megatsunamir tidigare, spekulerar att en tidig h\u00f6gkultur i Indien (som m\u00f6jligtvis kan vara det som vi idag kallar Atlantis) f\u00f6ll offer f\u00f6r just en megatsunami, och b\u00e4ddar trov\u00e4rdigt f\u00f6r en ny katastrof. P\u00e5 ett fascinerande s\u00e4tt kombinerar han sina pusselbitar. Glaci\u00e4rer som sm\u00e4lter f\u00f6r att det f\u00f6rekommer s\u00e5 mycket f\u00f6roreningar i atmosf\u00e4ren (helt ren sn\u00f6 och is reflekterar tillbaka st\u00f6rsta delen av solljuset och v\u00e4rmen som tr\u00e4ffar den, men varje m\u00f6rkare smutspartikel som landar p\u00e5 sn\u00f6n\/isen drar till sig v\u00e4rme vilket leder till att sn\u00f6n\/isen b\u00f6rjar samla v\u00e4rme och d\u00e4rf\u00f6r sm\u00e4lta \u2013 och \u00e4nnu till det att temperaturen undan f\u00f6r undan b\u00f6rjar stiga p\u00e5 hela v\u00e5rt lilla klot \u2013 allts\u00e5 ju skitigare det blir desto mera \u00f6kar klotets temperatur), kontinentala tektoniska sp\u00e4nningar (somliga som h\u00e4rstammar \u00e4nda fr\u00e5n istiden \u2013 som tex. i Finland d\u00e4r jordytan hela tiden stiger efter det att den s\u00e5 l\u00e4nge l\u00e5g under en monumental ismassa), de alltid farliga metanklatraterna (Isom\u00e4kis favoriter) som frig\u00f6rs n\u00e4r oceanerna blir varmare och bidrar till drivhuseffekten \u2013 och varenda en av dessa faktorer bidrar i sin tur till drastiska klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Och g\u00f6r en megatsunami allt sannolikare. Och farligare.<\/p>\n

F\u00f6r att v\u00e5r kultur lever i ett tillst\u00e5nd av extrem s\u00e5rbarhet. En enda liten st\u00f6t och v\u00e5ra datorer \u00e4r slagna ur spelet. Hur l\u00e4nge kan till exempel Helsingfors fungera utan elektricitet? \u00c4r vi utan elektricitet f\u00e5r vi inte ens vatten, vilket leder till att vi inte kan anv\u00e4nda v\u00e5ra toaletter. Vilket leder till att farsoterna st\u00e5r runt knuten.<\/p>\n

Det som Isom\u00e4ki fint beskriver \u00e4r hur intrikata sambanden \u00e4r och hur komplexa system naturen styr och styrs av. Allt h\u00f6r ihop med allt annat, allt p\u00e5verkar allt annat. Ta fast glaci\u00e4rerna och drivhuseffekten. Glaci\u00e4rerna blir som sagt allt tunnare p\u00e5 grund av luftf\u00f6roreningarna och drivhuseffekten. N\u00e5gonstans m\u00e5ste vattnet ta v\u00e4gen. Allts\u00e5 stiger havsytan. Vilket leder till att v\u00e5ra kustst\u00e4der blir enormt vulnerabla (kom bara ih\u00e5g New Orleans i fjol). N\u00e4r det sedan sker jordb\u00e4vningar under vattenytan (och det sker det, s\u00e4rskilt d\u00e4r det f\u00f6rekommer tektoniska sp\u00e4nningar) leder detta till enorma svallv\u00e5gor det vill s\u00e4ga tsunamir. Om omst\u00e4ndigheterna \u00e4r gynnsamma (allts\u00e5 ogynnsamma f\u00f6r oss) blir tsunamin en megatsunami och d\u00e5 \u00e4r kustst\u00e4derna verkligt illa ute. Och t\u00e4nk bara hur m\u00e5nga storst\u00e4der som ligger vid havskusten och som redan hamnar i smeten om bara havsytan stiger. Om megatsunamin sedan \u00e4nnu tr\u00e4ffar ett k\u00e4rnkraftverk (det finns alltf\u00f6r m\u00e5nga k\u00e4rnkraftverk alltf\u00f6r n\u00e4ra havskusterna) \u00e4r soppan f\u00e4rdig och katastrofen n\u00e5r en helt ny niv\u00e5.<\/p>\n

Sarasvatin hiekkaa<\/i> tar oss fr\u00e5n Indiens f\u00f6rhistoriska dalar som nu ligger under vattnet till Gr\u00f6nlands glaci\u00e4rer som f\u00f6r full fart tynar bort, fr\u00e5n Atlanten till Finland, och \u00e4nnu cirka tjugo \u00e5r fram\u00e5t i tiden. Romanen inneh\u00e5ller m\u00e5nga naturvetenskapliga och kulturhistoriska godbitar. Som till exempel Isom\u00e4kis syn p\u00e5 tredje v\u00e4rlden \u2013 d\u00e4r man enligt honom vet och har hela tiden vetat ett och annat, men som vi h\u00e4r i v\u00e4stv\u00e4rlden bara nonchalerat. Och f\u00f6rst nu b\u00f6rjar f\u00f6rst\u00e5. Det tycks mig helt sunt att ifr\u00e5gas\u00e4tta v\u00e5r v\u00e4sterl\u00e4ndska intellektuella suver\u00e4nitet. Det att vi har en massa grunkor och grejor betyder n\u00e4mligen inte att vi vet allt. Undervattensbeskrivningarna och glaci\u00e4rbeskrivningarna \u00e4r ocks\u00e5 som b\u00e4st fullst\u00e4ndigt f\u00f6rtrollande. En verklig sense of wonder.<\/p>\n

Isom\u00e4ki kan sin sak som ekologisk propagandist. Som sk\u00f6nlitter\u00e4r f\u00f6rfattare st\u00e5r han inte riktigt p\u00e5 samma niv\u00e5. Dialogen \u00e4r svag (fast lite b\u00e4ttre \u00e4n i f\u00f6reg\u00e5ende romanen Her\u00e4\u00e4minen<\/i>), personerna klich\u00e9er som bara tycks f\u00f6rel\u00e4sa d\u00e4r de borde handla och intrigen totalt konstgjord. Isom\u00e4ki lyckas aldrig riktigt f\u00f6rvandla romanens substans det vill s\u00e4ga klimatf\u00f6r\u00e4ndringens enorma f\u00f6r att inte s\u00e4ga tektoniska sp\u00e4nningar till prosa. Han informerar oss om en massa saker, visar och beskriver, men f\u00e5r oss aldrig att riktigt k\u00e4nna eller leva oss in i det hela.<\/p>\n

Det verkar ha varit en n\u00e4rmast intill om\u00f6jlig uppgift att forma allt material och alla data till en roman. Och det \u00e4r ju klart. Ju mera information, ju flera h\u00e5rda fakta, desto mindre utrymme f\u00f6r sk\u00f6nlitter\u00e4r utveckling. Och f\u00f6r Isom\u00e4ki \u00e4r fakta viktigare \u00e4n prosa. Strukturproblemen har f\u00f6rfattaren f\u00f6rs\u00f6kt l\u00f6sa genom att alltid bara l\u00e5ta sina huvudpersoner (eller deras kompisar!) dyka upp p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4lle n\u00e4r det h\u00e4nder n\u00e5gon ekologisk v\u00e4ndning som har betydelse f\u00f6r det stora hela, vilket ger romanen en sm\u00e5tt omotiverad och framf\u00f6r allt fragmentarisk karakt\u00e4r. Kunde det m\u00f6jligtvis ha varit b\u00e4ttre att l\u00f6pa linan ut? Att ha skrivit hederligt osammanh\u00e4ngande kapitel (eller kanske rent av noveller) som p\u00e5 vart sitt s\u00e4tt hade beskrivit en megatsunami-aspekt och tillsammans utgjort en st\u00f6rre helhet? (S\u00e5 \u00e4r boken faktiskt strukturerad som den nu \u00e4r, \u00e4ven om den lite l\u00e5tsas om annat.) Det \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 katastrofen boken handlar om, det \u00e4r megatsunamin som \u00e4r romanens enda riktiga huvudperson. Och de m\u00e4nskliga protagonisterna \u00e4r n\u00e4rmast egala.<\/p>\n

Allts\u00e5. F\u00f6r den som \u00e4r enormt intresserad av att l\u00e4sa god prosa \u00e4r Sarasvatin hiekkaa<\/i> inte boken att bekanta sig med. Men om det r\u00e4cker med hisnande ekologiska visioner, hisnande naturvetenskapliga visioner, hisnande kulturhistoriska visioner, sp\u00e4nnande marinarkeologiska fynd, sanningar om oss och om tredje v\u00e4rlden, l\u00e4rda och akuta extrapoleringar i klimat\u00e4renden, skr\u00e4mmande skr\u00e4mmande sanningar om v\u00e5rt nul\u00e4ge och v\u00e5r sannolika framtid, en farofylld och intellektuellt sp\u00e4nnande djupdykning i det intrikata globala s\u00e5rbara ekosystem vi kallar Tellus, ja d\u00e5 kan det l\u00f6na sig att l\u00e4sa Sarasvatin hiekkaa.<\/i><\/p>\n

Jag tror n\u00e4stan det g\u00f6r det.<\/p>\n

-Petri Salin- 3.4.2006<\/i><\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\"[P\u00e4rmen
\nPetri Salin<\/B> recenserar Risto Isom\u00e4kis<\/B> Finlandia-nominerade finskspr\u00e5kiga science fictionroman Sarasvatin hiekkaa<\/I>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[64,138,32],"class_list":["post-784","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-petri-salin","tag-risto-isomaki","tag-science-fiction"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/784","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=784"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/784\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":786,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/784\/revisions\/786"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=784"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=784"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=784"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}