Aleph Bokf\u00f6rlag<\/a>
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2005
\nISBN 91-974537-9-X
\nOriginaltitel:<\/b> The Brass Bottle
\nOriginalets utgivnings\u00e5r:<\/b> 1900<\/p>\nEtt bepr\u00f6vat recept p\u00e5 b\u00e5de humor och fantasy \u00e4r att placera det fr\u00e4mmande och det sagolika i en hemvan, vardaglig kontext, med fantastiska, dr\u00e5pliga eller pinsamma konsekvenser. Men ibland kan \u00e4nd\u00e5 den komiska effekten utebli, trots att alla tre infinner sig i rask takt.<\/p>\n
Thomas Anstey Guthrie<\/b> (1856\u20131934) hade en karri\u00e4r som redakt\u00f6r f\u00f6r sk\u00e4mttidningen Punch,<\/i> en framg\u00e5ngsrik debutroman och flera andra komiska romaner bakom sig n\u00e4r han skrev Bronsflaskan<\/i> (1900). Denna bronsflaska ropar arkitekten Horace Ventimore in p\u00e5 auktion f\u00f6r en guinea, i hopp om att den ska imponera p\u00e5 hans f\u00e4stm\u00f6s far. Horace, som har st\u00f6rre artistiska talanger \u00e4n f\u00f6dgeni, har haft ont om kunder under sin karri\u00e4r, s\u00e5 n\u00e4r han uppt\u00e4cker att bronsflaskan inneh\u00e5ller den arabiske djinnen Fakrash-el-Amash, som i \u00f6versvallande tacksamhet vill uppfylla sin r\u00e4ddares alla \u00f6nskningar, verkar hans lycka vara gjord. Eller \u00e4r den det? Efter ett par exempel p\u00e5 andens tacksamhet b\u00f6rjar Horace tycka att det var utomordentligt klokt av den vise kung Salomo att sp\u00e4rra in anden f\u00f6r ett par tusen \u00e5r sedan. I n\u00e5dens \u00e5r 1900 \u00e4r det inte riktigt passande att underh\u00e5lla sin f\u00e4stm\u00f6s familj med gasell\u00f6gda danserskor sk\u00f6na som fullm\u00e5nen, och samtiden skattar matsalsm\u00f6blemang i mahogny och badrum med rinnande varmt och kallt vatten h\u00f6gre \u00e4n tofsprydda sidenkuddar och springbrunnar med parfymerat vatten. F\u00f6r att inte tala om hur sv\u00e5rt det \u00e4r att bortf\u00f6rklara kamelkaravaner med diamanter stora som kokosn\u00f6tter och p\u00e4rlor stora som potatisar. N\u00e5got m\u00e5ste g\u00f6ras, fort, innan Horace blir alldeles utsk\u00e4md.<\/p>\n
Horaces alltmer anstr\u00e4ngda f\u00f6rs\u00f6k att h\u00e5lla masken och hitta p\u00e5 bortf\u00f6rklaringar medan djinnen Fakrash av ren v\u00e4nlighet v\u00e4nder upp och ner p\u00e5 hans tillvaro st\u00e5r f\u00f6r en stor del av romanens humoristiska inslag. Det finns element av tidsresa i historien ocks\u00e5, \u00e4ven om de skulle ha blivit tydligare om Fakrash sj\u00e4lv f\u00e5tt komma till tals i st\u00e4llet f\u00f6r att bara fungera som irritationsmoment. I st\u00e4llet \u00e4r det genomgripande perspektivet det moderna och det v\u00e4sterl\u00e4ndska i relation till det orientaliska och f\u00f6r\u00e5ldrade. Bronsflaskan<\/i> fungerar ocks\u00e5 som en satirisk kommentar till tidens orientsv\u00e4rmeri. Hantverket \u00e4r det inget fel p\u00e5, och den moderniserade prosan \u00e4r njutbar att l\u00e4sa om man tycker om att se historier utvecklas i maklig senviktoriansk takt.<\/p>\n
Men trots de f\u00f6rvecklingar som uppst\u00e5r vill den \u00e4kta humorn inte riktigt infinna sig l\u00e4ngre. Den kontrastverkan som uppst\u00e5r n\u00e4r man t.ex. placerar Tarzan i New York City eller rymdvarelser i en medelklassf\u00f6rort har hunnit blekna \u00e5tskilligt med \u00e5ren. Det viktorianska och edwardianska Storbritannien med shillings och guineas, koleldning och falsk sk\u00f6ldpaddssoppa, har n\u00e4stan hunnit bli lika mytomspunnet som Harun al-Raschids Bagdad. \u00c5ngloken, telegraferna, Kristallpalatset, Jack Uppsk\u00e4raren, Lord Carnarvon och faraonernas f\u00f6rbannelse har i det allm\u00e4nna medvetandet blandats upp med Sherlock Holmes, Mary Poppins och Alan Quatermain. Efter att mer \u00e4n hundra \u00e5r har g\u00e5tt \u00e4r det tv\u00e5 magiska element som f\u00f6renas med varandra.<\/p>\n
Skulle handlingen bli b\u00e4ttre av att f\u00f6rl\u00e4ggas till nutid? F\u00f6rs\u00f6k har gjorts \u2013 Bronsflaskan<\/i> filmatiserades 1964 och fick en efterf\u00f6ljare i teveserien I Dream of Jeannie,<\/i> men fick dessv\u00e4rre ingen s\u00e4rskilt bra kritik. Sidokarakt\u00e4rerna beh\u00f6vde knappast justeras f\u00f6r att passa in, men de \u00e4r inte heller s\u00e4rskilt djupsinniga: en gammal bitvarg till professor, en alkoholiserad hyresv\u00e4rd, en blid och ljuv f\u00e4stm\u00f6. Moderniseringen skulle v\u00e4l i st\u00e4llet skapa nya problem \u2013 i en v\u00e4rld d\u00e4r dr\u00f6mmen \u00e4r att bli rik snabbt och utan att anstr\u00e4nga sig och en tj\u00e4nstemans status best\u00e4ms av fallsk\u00e4rmens storlek, \u00e4r det Horaces m\u00e5ttfulla livsinst\u00e4llning och f\u00f6rf\u00e4ran \u00f6ver att pl\u00f6tsligt vara m\u00e5ngmiljard\u00e4r som ter sig otroliga och fantastiska. Slutintrycket blir l\u00e4tt moraliserande i st\u00e4llet f\u00f6r humoristiskt. Och kanske det \u00e4r de m\u00e5nga uppf\u00f6ljningarna p\u00e5 liknande teman som f\u00e5r tankarna att g\u00e5 till l\u00e4ttsm\u00e4lta Hollywoodkomedier, \u00e4ven n\u00e4r man har originalet framf\u00f6r \u00f6gonen.<\/p>\n
Situationskomiken h\u00f6r tyv\u00e4rr inte till elementen som \u00e5ldrats med behag. Bortser man fr\u00e5n elementet av tidsresa \u00e4r det \u201dytl\u00e4nningar\u201d och den dumma arbetarklassen som l\u00e4saren inbjuds att skratta \u00e5t. Fakrash-el-Amashs ansiktsuttryck av \u201dslughet blandat med barnslig enfald\u201d kunde vara h\u00e4mtat direkt ur de reseskildringar som skapade den bild av efterblivna orientaler som bl.a. Edward Said<\/b> rasat \u00f6ver. Djinnens \u201d\u00f6sterl\u00e4ndska konster\u201d visar sig till sist vara underl\u00e4gsna v\u00e4sterl\u00e4ndsk logik, teknik och vetenskap. Att Horace, som f\u00f6rst tror att Fakrash \u00e4r den nye hyresg\u00e4sten, reflekterar \u00f6ver att han hellre skulle ha haft en engelsman till granne, eller att hans hyresv\u00e4rdar hellre l\u00e4mnar huset \u00e4n l\u00e5ter sig kommenderas av en hop \u201dniggrer\u201d, g\u00e5r f\u00f6rbi obem\u00e4rkt. J\u00e4mf\u00f6rt med t.ex. Terry Pratchetts\u00a0<\/b>Jingo,<\/i> d\u00e4r det inte \u00e4r den fr\u00e4mmande kulturen i sig utan f\u00f6rdomarna om De Andra som f\u00e5r st\u00e5 f\u00f6r skratten, \u00e4r etniska stereotyper i sig inte l\u00e4ngre s\u00e4rskilt roliga.<\/p>\n
-Elisabeth Kronqvist- 11.4.2006<\/i><\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
![\"[P\u00e4rmen](\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2006\/Bronsflaskan.jpeg\")
Elisabeth Kronqvist<\/B> recenserar Thomas Anstey Guthries<\/B> sekelsgamla roman Bronsflaskan <\/I>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[96,27,131],"class_list":["post-746","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-elisabeth-kronqvist","tag-fantasy","tag-thomas-anstey-guthrie"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/746","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=746"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/746\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":750,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/746\/revisions\/750"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=746"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=746"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=746"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}