{"id":681,"date":"2007-02-20T00:00:45","date_gmt":"2007-02-19T22:00:45","guid":{"rendered":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/?p=681"},"modified":"2017-05-02T19:40:00","modified_gmt":"2017-05-02T16:40:00","slug":"mord-pa-manen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/mord-pa-manen\/","title":{"rendered":"Mord p\u00e5 m\u00e5nen"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2007\/Engholm_Mord.jpeg\" alt=\"[P\u00e4rmen p\u00e5 Mord p\u00e5 m\u00e5nen]\" width=\"125\" height=\"196\" align=\"right\" hspace=\"10\" vspace=\"10\" \/><\/p>\n<p class=\"sans\"><b>Mord p\u00e5 m\u00e5nen<\/b><br \/>\n<b>F\u00f6rfattare:<\/b> Ahrvid Engholm<br \/>\n<b>F\u00f6rlag: <\/b><a href=\"http:\/\/www.zenzat.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">ZenZat Ab<\/a><br \/>\n<b>Utgivnings\u00e5r:<\/b> 2006<br \/>\nISBN 91-976130-0-2<br \/>\nNovellen <a href=\"http:\/\/www.zenzat.se\/mansilver.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\"><i>M\u00e5nsilver<\/i> som ing\u00e5r i samlingen kan l\u00e4sas p\u00e5 f\u00f6rlagets webb<\/a>.<\/p>\n<p class=\"forsta_stycket\">P\u00e5 1940- och 50-talen var det \u00e4nnu helt normalt f\u00f6r en sf-f\u00f6rfattare att skriva deckare vid sidan om \u2013 eller vice versa. D\u00e5 fanns det ingen st\u00f6rre mental klyfta mellan genrerna. Folk som <b>Fredric Brown, Anthony Boucher<\/b> och <b>Theodore Sturgeon<\/b> var starka namn inom b\u00e5de sf- och deckargenren (Sturgeon skrev bland annat en av sina deckare under namnet Ellery Queen). Eller ta till exempel argentinaren <b>Jorge Luis Borges<\/b> \u2013 \u00e4r hans superbaste texter deckare eller sf-ber\u00e4ttelser? Eller m\u00e5h\u00e4nda b\u00e5de ock?<\/p>\n<p class=\"indragning\">Det starka bandet mellan sf och deckare \u00e4r inget att undra p\u00e5, tv\u00e4rtom, t\u00e4nk bara p\u00e5 science fictions grand old man <b>Edgar Allan Poe<\/b> \u2013 mannen som p\u00e5 precis samma s\u00e4tt \u00e4r deckarens grand old man, mannen som kan s\u00e4gas ha lagt grunden f\u00f6r b\u00e5de sf- och deckargenren i deras klassiska angloamerikanska form.<\/p>\n<p class=\"indragning\">Sedan har vi naturligtvis <b>Isaac Asimov,<\/b> alltid ett kapitel f\u00f6r sig, som fick den geniala id\u00e9n att kombinera genrerna och skapa en helt ny genre: sf-deckaren. Nu retrospektivt sett verkar id\u00e9n fullst\u00e4ndigt sj\u00e4lvklar eftersom genrerna i grund och botten \u00e4ger samma grundstruktur, samma dynamik \u2013 ja egentligen till och med samma sj\u00e4l. B\u00e5da (jag talar nu om deras klassiska former) str\u00e4var till att med hj\u00e4lp av logik kn\u00e4cka en n\u00f6t. Deckaren vill f\u00f6r det mesta veta whodunnit medan sf-ber\u00e4ttelsen vill ha reda p\u00e5 what if. B\u00e5da \u00e4r de till sin grundl\u00e4ggande natur ytterst filosofiska eller rent av metafysiska litteraturgenrer, de vill utreda och ordna v\u00e4rlden s\u00e5 att den \u00e5ter \u00e4r hel och f\u00f6rst\u00e5elig, s\u00e5 att vi som m\u00e4nniskor vet var vi \u00e4r och vem vi \u00e4r och kanske \u00e4ven vart vi kan vara p\u00e5 v\u00e4g.<\/p>\n<p class=\"indragning\"><b>Ahrvid Engholms<\/b> novellsamling <i>Mord p\u00e5 m\u00e5nen<\/i> f\u00f6ljer klockrent i Asimovs fotsp\u00e5r. H\u00e4r har vi en hederlig gammaldags m\u00e5nkoloni och allt som h\u00f6r till saken \u2013 med gruvverksamhet och lite vilda v\u00e4stern-kryddor (det handlar ju \u00e4nd\u00e5 om ett gr\u00e4nsland, ett nytt land, och om pionj\u00e4rer i ordets verkliga mening). Engholms huvudperson heter Peter Dustin och \u00e4r chef f\u00f6r Luna Citys polisk\u00e5r. Eller \u00e4r han egentligen polis eftersom han verkar jobba vid Luna City Security \u2013 som i sin tur verkar lyda under M\u00e5nbolaget? Tanken \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt ganska skr\u00e4mmande \u2013 de stora multinationella firmornas privata polisk\u00e5rer &#8230;<\/p>\n<p class=\"indragning\">I varje fall \u00e4r Dustin Sherlock Holmes, Hercule Poirots och Chevalier Dupins efterf\u00f6ljare eller borde man s\u00e4ga tronf\u00f6ljare, en ultraskarp \u201dt\u00e4nkande maskin\u201d som kn\u00e4cker varje fall med hj\u00e4lp av sin \u00f6verl\u00e4gsna tankeverksamhet, utan vapen \u2013 mera guld\u00e5lderns brittiska skola allts\u00e5 \u00e4n den h\u00e5rdkokta amerikanska skolan.<\/p>\n<p class=\"indragning\">Det \u00e4r tydligt att Engholm verkligen har t\u00e4nkt igenom sin milj\u00f6. Fint nog \u00e4r varje brottsfall typiskt just f\u00f6r M\u00e5nen och beroende av M\u00e5nens milj\u00f6 och fysiska omgivning. Engholm har skapat en trov\u00e4rdig koloni p\u00e5 20 000 inv\u00e5nare, ett helt utomjordiskt samh\u00e4lle, och varje liten (och \u00e4ven lite st\u00f6rre) detalj bef\u00e4ster intrycket av f\u00f6rfattarens sakkunskap och skarpa \u00f6ga f\u00f6r teknik. Logistikens fascinerande aspekter tycks vara innovativa, \u00f6vertygande och verifierbara.<\/p>\n<p class=\"indragning\">Men d\u00e4r har vi kanske niten. G\u00e5torna fungerar men prosan haltar. Engholm har anv\u00e4nt en alltf\u00f6r stor del av sin skapande energi p\u00e5 det tekniska och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r fallen \u2013 som noveller, som ren prosa \u2013 betydligt anspr\u00e5ksl\u00f6sare \u00e4n de kunde vara. Dialogen \u00e4r styv, personerna endimensionella och novellerna ibland n\u00e4stan skisser \u2013 \u00e4ven n\u00e4r g\u00e5tan an sich \u00e4r superbt igenomt\u00e4nkt och p\u00e5 alla s\u00e4tt och vis snillrik. Men \u00e5 andra sida \u2013 redan Asimov und so weiter &#8230;<\/p>\n<p class=\"indragning\">Den som \u00e4r insatt i astronomins och science fictions historia kan finna m\u00e5nga sm\u00e5 godbitar i M\u00e5nens nomenklatur, namn vars blotta n\u00e4rvaro f\u00e5r \u00e5tminstone mig att le inv\u00e4rtes och mitt hj\u00e4rta bulta lite h\u00e5rdare. Ack \u2013 v\u00e5ra hj\u00e4ltar!<\/p>\n<p class=\"indragning\">Samlingens b\u00e4sta noveller \u00e4r titelnovellen <i>Mord p\u00e5 m\u00e5nen<\/i> (kanske samlingens enda riktiga novell \u2013 d\u00e4r satsar Engholm h\u00e5rt p\u00e5 att skapa sin milj\u00f6 och ber\u00e4tta en verklig historia), <i>Det inverterade rummets g\u00e5ta<\/i> (en rolig och p\u00e5hittig lek med etablerade deckarkonventioner) och (trots att g\u00e5tan p\u00e5 allvar borde ha dramatiserats till en novell) <i>Knappt med luft.<\/i> Det att vissa noveller \u00e4r mera eller mindre skissartade, rena g\u00e5tor ist\u00e4llet f\u00f6r riktiga noveller, kan m\u00f6jligtvis f\u00f6rklaras av deras brokiga utgivningshistoria \u2013 en del verkar ha skrivits f\u00f6r specifika \u00e4ndam\u00e5l och detta kan f\u00f6rklara deras egenart.<\/p>\n<p class=\"indragning\">Men om Engholm forts\u00e4tter med Peter Dustin (och det hoppas man \u2013 jag tycker att det \u00e4r kul att n\u00e5gon \u00e5terupplivar den gamla goda sf-deckartraditionen) s\u00e5 b\u00f6r han komma ih\u00e5g att novellerna f\u00f6rst och fr\u00e4mst \u00e4r sk\u00f6nlitter\u00e4ra alster, inte tekniska manualer. Lite mindre renodlad teknik, lite mera mustig prosa \u2013 och pl\u00f6tsligt kan vi ha oss sm\u00e5 p\u00e4rlor att l\u00e4sa.<\/p>\n<p style=\"text-align: right;\" align=\"Right\"><small><i>-Petri Salin- 20.2.2007<\/i><\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2007\/Engholm_Mord.jpeg\" alt=\"[P\u00e4rmen p\u00e5 Mord p\u00e5 m\u00e5nen]\" width=\"125\" height=\"196\" align=\"right\" hspace=\"10\" vspace=\"10\" \/><B>Petri Salin<\/B> recenserar <B>Ahrvid Engholms<\/B> novellsamling <i>Mord p\u00e5 M\u00e5nen<\/I>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[122,123,68,64,32],"class_list":["post-681","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-ahrvid-engholm","tag-detektivhistoria","tag-novellsamling","tag-petri-salin","tag-science-fiction"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/681","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=681"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/681\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":682,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/681\/revisions\/682"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=681"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=681"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=681"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}