http:\/\/www.norstedts.se<\/a>)
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 1998
\nISBN 91-518-3263-1
\nOriginaltitel:<\/b> 3001
\nOrignalutgivnings\u00e5r:<\/b> 1997<\/i><\/p>\nDet \u00e4r med stort intresse jag \u00f6ppnar 3001<\/i> f\u00f6r att l\u00e4sa. Boken \u00e4r den sista i en kvartett rymdodyss\u00e9er. Man kan mycket v\u00e4l l\u00e4sa 3001<\/i> utan att k\u00e4nna till de tre tidigare verken, men den stora tjusningen ligger nog \u00e4nd\u00e5 i att ha f\u00f6ljt med i Clarkes resa fr\u00e5n b\u00f6rjan och nu f\u00e5 ta del av hans visioner om slutet p\u00e5 odyss\u00e9n.
\nF\u00f6r gamla v\u00e4nner av god science fiction beh\u00f6ver Arthur C. Clarke<\/b> knappast n\u00e5gon n\u00e4rmare presentation. Han har skrivit en stor m\u00e4ngd b\u00f6cker genom \u00e5ren han varit aktiv – allt sedan 1948. Hans stil \u00e4r vad jag kallar ”\u00e4kta” science fiction, d.v.s. uppdiktad vetenskap. Clarke \u00e4r alltid m\u00e5n om att den tekniska delen ska vara \u00f6vertygande; allts\u00e5 ange en helt m\u00f6jlig framtid. Man kunde s\u00e4ga att han inom fantastisk litteratur representerar en motsats till fantasy.<\/p>\n
Clarke gjorde \u00e4ven ett stort genombrott inom filmen med 2001: en rymdodyss\u00e9,<\/i> som han skrev i samr\u00e5d med Stanley Kubrick.<\/b> Tyv\u00e4rr \u00e4r det m\u00e5nga g\u00e5nger Clarke f\u00e5r st\u00e5 i skuggan av filmgeniet Kubrick. Det g\u00f6r dock inte Clarks insats mindre betydande och det visas ocks\u00e5 av de tre uppf\u00f6ljarna p\u00e5 2001,<\/i> n\u00e4mligen 2010: Andra odyss\u00e9n, 2061<\/i> och nu senast 3001<\/i> (av vilka 2010<\/i> ocks\u00e5 kan ses p\u00e5 vita duken).<\/p>\n
Den sista resan<\/i> \u00e4r ett v\u00e4l valt namn i m\u00e5nga avseenden. Inneh\u00e5llet i boken \u00e4r inte bara en ny roman utan lika mycket en \u00e5terblick \u00f6ver de andra odyss\u00e9erna, v\u00e4l vetande att det inte blir n\u00e5gon femte uppf\u00f6ljare. Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 vara medvetna om att Clarke befinner sig p\u00e5 sin \u00e5lders h\u00f6st – men m\u00e4rk v\u00e4l fortfarande mycket aktiv – han fyller 100 \u00e5r 2017. Jag kan inte l\u00e5ta bli att undra om hans beskrivning av 3000-talets teknik: att bevara en m\u00e4nniskas hela liv komprimerad i en minnesskiva p\u00e5 m\u00e5nga terabytes, \u00e4r en \u00e5terspegling av detta faktum.<\/p>\n
En bra science fiction ber\u00e4ttelse ska behandla de stora fr\u00e5gorna. Detta g\u00f6r 3001: Den sista resan.<\/i> Romanens grund \u00e4r fr\u00e5gan om m\u00e4nsklighetens tillblivande och dess framtid. I Clarkes vision l\u00e5ter han evolutionen p\u00e5skyndas av en utomst\u00e5ende intelligens eller civilisation. K\u00e4nnem\u00e4rket f\u00f6r denna civilisation \u00e4r en svart monolit som uppt\u00e4cks p\u00e5 m\u00e5nen i romanen 2001.<\/i> Denna monolit \u00e5terfinns sedan i st\u00f6rre upplaga i bana runt Jupiter om vilket de n\u00e4stf\u00f6ljande tv\u00e5 odyss\u00e9erna handlar om.
\nClarke \u00e4r inte religi\u00f6s. Tv\u00e4rtom kommer hans antipatier mot religionen i alla dess former starkt fram i 3001.<\/i>Kanske fyller mysteriet runt monoliten Clarks andliga behov i en i \u00f6vrigt rent teknologisk, materiell och l\u00e4ttf\u00f6rklarlig v\u00e4rld. Romanen ger oss inget definitivt svar p\u00e5 v\u00e5rt ursprung och v\u00e5r framtid, men v\u00e4cker en hel del djupg\u00e5ende tankar.<\/p>\n
Romanen \u00e4r skriven i traditionell ber\u00e4ttande stil. Inga konstn\u00e4rliga utsv\u00e4vningar. Visserligen inneh\u00e5ller den sin dos sp\u00e4nning och romantik, men dess styrka \u00e4r framf\u00f6rallt m\u00e4nniskans f\u00f6rundran inf\u00f6r sin litenhet i seklers g\u00e5ng och universums storhet. Det \u00e4r tydligt att Clarke har n\u00e5got att ber\u00e4tta: sin vision av framtiden som han t\u00e4nker sig den \u00e5r 3001, och att huvudpersonens uppgift \u00e4r att beskriva f\u00f6r l\u00e4saren denna framtid. Huvudpersonen \u00e4r Frank Poole, som d\u00f6r i 2001,<\/i> men som nu p\u00e5tr\u00e4ffas och \u00e5terupplivas med 3000-talets teknik. 3001<\/i> \u00e4r med andra ord inte bara en rymdodyss\u00e9, den \u00e4r dessutom en tidsodyss\u00e9: en resa genom det tredje millenniet.<\/p>\n
Att beskriva framtiden seri\u00f6st g\u00f6r Clarke mycket bra. Jag vet ingen annan science fiction-f\u00f6rfattare som med s\u00e5dan auktoritet kan uttala sig om framtida tekniska landvinningar. Clarke \u00e4r personligt bekant med forskare och nobelpristagare. Han var med n\u00e4r apolloprojekten begav sig och han har till och med asteroid 4923 uppkallad efter sig. Han \u00e4r ocks\u00e5 en av de f\u00e5 science fiction f\u00f6rfattare vars visioner lett till verklighet – jag t\u00e4nker p\u00e5 kommunikationssatelliten. Allt detta och mera d\u00e4rtill g\u00f6r att man l\u00e4ser hans framtidsskildring med stort intresse.<\/p>\n
I sin roman 3001: Den sista resan<\/i> \u00e4gnar han de sista 24 sidorna till efterord och en djupg\u00e5ende k\u00e4llbeskrivning, minst lika intressant som romanen i sig.<\/p>\n
Arthur C. Clarkes romaner \u00e4r i v\u00e4rldsklass och ofta riktgivande f\u00f6r science fiction-genren. D\u00e4rf\u00f6r, om du \u00e4r intresserad av \u00e4mnet, l\u00e4s Den sista resan.<\/i> Om inte annat s\u00e5 f\u00f6r allm\u00e4nbildningens skull. Dessutom t\u00e4nk p\u00e5 att om du inte l\u00e4st 2001: En rymdodyss\u00e9<\/i> finns det inget b\u00e4ttre \u00e5r att g\u00f6ra det p\u00e5 \u00e4n just nu. L\u00e4mna inte l\u00e4sningen av 3001: Den sista resan<\/i> fullt s\u00e5 l\u00e4nge.<\/p>\n
-Peter Damlin- 11.1.2001<\/i><\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
![\"[P\u00e4rmen](\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2001\/3001.jpeg\")
Peter Damlin<\/B> recenserar Artgur C. Clarkes<\/B> roman 3001: Den sista resan<\/I>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[112,85,52,32,222],"class_list":["post-630","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-arthur-c-clarke","tag-peter-damlin","tag-roman","tag-science-fiction","tag-ylva-spangberg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/630","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=630"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/630\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":634,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/630\/revisions\/634"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=630"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=630"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=630"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}