Aleph bokf\u00f6rlag<\/a>
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2004
\nISBN 91-974537-6-5<\/i><\/p>\nSyner i natten<\/i> \u00e4r en samling skr\u00e4cknoveller som publicerats i tidskriften Minotauren<\/i> \u00e5ren 2003-2004. Ett speciellt positivt drag i boken \u00e4r den korta presentationen av f\u00f6rfattarna, deras produktion samt den f\u00f6rest\u00e5ende novellen som f\u00f6reg\u00e5r varje ber\u00e4ttelse. Historierna sj\u00e4lva \u00e4r av n\u00e5gon outgrundlig anledning upplagda i tv\u00e5 spalter per sida, n\u00e5got som kan k\u00e4nnas ganska ovant i en bok. Det h\u00e4r i kombination med att typsnittet dessutom \u00e4r litet g\u00f6r i flera fall boken aningen sv\u00e5rl\u00e4st, \u00e4ven om den invecklade meningsbyggnaden med m\u00e4ngder av inskjutna bisatser som f\u00f6refaller k\u00e4nneteckna genren inte skulle v\u00e4lla problem, vilket den l\u00e4tt kan g\u00f6ra i vissa fall (vilket precis illustrerats). Ber\u00e4ttelserna \u00e5tf\u00f6ljs ocks\u00e5 av illustrationer av Jonas Anderson<\/b> och Nicolas Krizan.<\/b> Meningen med illustrationerna \u00e4r v\u00e4l att de ska ge ett m\u00f6rkt och dystert intryck, men tyv\u00e4rr lyckas de l\u00e5ngt ifr\u00e5n alltid med det och kan till och med upplevas som st\u00f6rande ibland.<\/p>\n
De elva historierna i sig \u00e4r ocks\u00e5 av r\u00e4tt s\u00e5 varierande kvalitet. N\u00e5gra ber\u00e4ttelser kunde antagligen lika v\u00e4l ha f\u00f6rblivit oskrivna, d\u00e5 \u00e5tminstone jag inte f\u00e5r ut annat \u00e4n vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att kvittera dem med en axelryckning. Flertalet av ber\u00e4ttelserna \u00e4r i alla fall underh\u00e5llande, \u00e4ven om de inte direkt gav upphov till n\u00e5gra st\u00f6rre k\u00e4nslor, varken av skr\u00e4ck (vilket torde vara meningen) eller andra. \u00c4ven om m\u00e5nga av historierna kan beskrivas med n\u00e5gon av dessa kommentarer, inneh\u00e5ller novellsamlingen ocks\u00e5 n\u00e5gra riktiga p\u00e4rlor, b\u00e5de s\u00e5dana som v\u00e4cker tankar och s\u00e5dana som till och med \u00e4r lite hemska och obehagliga. N\u00e5gra av dessa t\u00e4nkte jag g\u00e5 lite djupare in p\u00e5.<\/p>\n
En av de ber\u00e4ttelser som otvivelaktigt meriterar s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet \u00e4r H.P. Lovecrafts<\/b> Uppgifter r\u00f6rande Arthur Jermyn och hans anf\u00e4der<\/i> (originaltitel Facts Concerning the Late Arthur Jermyn and His Family<\/i> publicerad 1920, \u00f6versatt av Jens Heimdahl<\/b>). Trots att Lovecraft otvivelaktigt \u00e4r en av de stora m\u00e4starna i den h\u00e4r genren, h\u00f6r inte den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen till de i samlingen som f\u00f6ll mig mest i smaken. Tvivelsutan handlar det \u00e4nd\u00e5 om en bra novell skriven i en stil typisk f\u00f6r Lovecraft. Han beh\u00e4rskar novellen som format och lyckas m\u00e5la upp en detaljrik ber\u00e4ttelse i ett koncist format. Typisk \u00e4r ocks\u00e5 den antropologiska och arkeologiska infallsvinkeln med sina insinuationer till en vetenskaplig grund som han ofta anv\u00e4nder sig av. Som vanligt l\u00e4mnar f\u00f6rfattaren en hel del till l\u00e4sarens fantasi, och det finns mycket i ber\u00e4ttelsen man aldrig f\u00e5r mera \u00e4n antydningar om.<\/p>\n
En annan historia som ocks\u00e5 r\u00f6r Lovecraft s\u00e5tillvida att den behandlar ett bes\u00f6k till hans grav \u00e4r Johan Theorins<\/b> Skuggan \u00f6ver Providence.<\/i>Den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen \u00e4r klart inspirerad av Lovecraft, och den framst\u00e5r verkligen till sin f\u00f6rdel i samlingen, \u00e4ven j\u00e4mf\u00f6rt med den Lovecraft skrivit sj\u00e4lv. Redan fr\u00e5n det f\u00f6rsta stycket lyckas Theorin bygga upp en m\u00e4rklig k\u00e4nsla av att n\u00e5gonting inte st\u00e5r r\u00e4tt till, allting k\u00e4nns p\u00e5 n\u00e5got vis galet. Det h\u00e4r \u00e4r precis den k\u00e4nsla jag uppskattar i skr\u00e4cknoveller. De ska fungera enligt konceptet i en vits jag h\u00f6rde h\u00e4rom dan. P\u00e5 fr\u00e5gan: ”Hur m\u00e5nga huvudpersoner fr\u00e5n Lovecraft beh\u00f6vs det f\u00f6r att byta en gl\u00f6dlampa?” lyder svaret: ”En, men \u00e4r du s\u00e4ker p\u00e5 att han ska t\u00e4nda den?”. Om f\u00f6rfattaren kan konsten att engagera l\u00e4sarens fantasi och styra den i r\u00e4tt riktning \u00e4r ett bra resultat s\u00e5 gott som garanterat. Det torde vara om\u00f6jligt att i text m\u00e5la upp n\u00e5gonting som k\u00e4nns lika onaturligt och skr\u00e4mmande som l\u00e4sarens egen fantasi g\u00f6r om den f\u00e5r de impulser den beh\u00f6ver. Dessa impulser \u00e4r antagligen olika f\u00f6r alla l\u00e4sare, och Theorins ber\u00e4ttelse fungerade f\u00f6r mig. Det enda jag m\u00f6jligen kan mots\u00e4tta mig i ber\u00e4ttelsen \u00e4r d\u00e5 huvudpersonen p\u00e5st\u00e5r att Lovecraft beskrev livet som det \u00e4r. Det gjorde han ju inte. Jonas Gardell<\/b> g\u00f6r det till exempel i sin bok S\u00e5 g\u00e5r en dag ifr\u00e5n v\u00e5rt liv och kommer aldrig \u00e5ter.<\/i> Det \u00e4r ingen skr\u00e4ckroman, men den \u00e4r s\u00e5 deprimerande att den \u00e4r p\u00e5 gr\u00e4nsen till att vara hemsk i alla fall. P\u00e5 riktigt, f\u00f6r den beskriver livet som det \u00e4r.<\/p>\n
Steve Saviles<\/b> ber\u00e4ttelse Doften av dig<\/i> (originaltitel The Fragrance of You<\/i> publicerad 2001, \u00f6versatt av Johan Theorin) avviker p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt fr\u00e5n de andra i samlingen. Det \u00e4r f\u00f6r det f\u00f6rsta ingen renodlad skr\u00e4cknovell, utan den handlar om den magi som finns i ber\u00e4ttelser och hur ber\u00e4ttelserna existerar s\u00e5 l\u00e4nge det finns n\u00e5gon som tror p\u00e5 dem. Den handlar ocks\u00e5 om hur den pragmatiska realism som s\u00e5 ofta infekterar oss n\u00e4r vi v\u00e4xer upp f\u00f6rst\u00f6r ber\u00e4ttelsernas magi och, i det h\u00e4r fallet, har mycket allvarligare f\u00f6ljder \u00e4n det. Den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen var b\u00e5de v\u00e4lskriven och tankev\u00e4ckande, definitivt en av de mest l\u00e4sv\u00e4rda i samlingen.<\/p>\n
Ber\u00e4ttelsen Det visslande rummet <\/i>av W.H. Hodgson<\/b> (originaltitel The Whistling Room<\/i> publicerad 1910, \u00f6versatt av Maria Hansson<\/b>) h\u00f6r till serien ber\u00e4ttelser med Carnacki som huvudperson. I samma tradition som Lovecraft unders\u00f6ker Carnacki ockulta fenomen och f\u00f6rs\u00f6ker finna en f\u00f6rklaring till vad som egentligen p\u00e5g\u00e5r. I det h\u00e4r fallet ger han sig i kast med ett hems\u00f6kt rum som unders\u00f6ks med olika vetenskapliga metoder avsedda att \u00f6ka trov\u00e4rdigheten i historien. Ber\u00e4ttelsen \u00e4r en b\u00e5de v\u00e4lskriven och intressant studie i handlingens makt att p\u00e5verka omgivningen, arvsynd och mysticismens olika dimensioner.<\/p>\n
Den sista historien jag kommenterar n\u00e4rmare \u00e4r Arthur Machens<\/b> Den flammande pyramiden<\/i> (originaltitel The Shining Pyramid<\/i> publicerad 1894, \u00f6versatt av Rickard Berghorn<\/b>). Machens verk var i h\u00f6g grad inspirerade av den keltiska folktron. S\u00e5 ocks\u00e5 den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen, som igen \u00e4r en beskrivning av en ockult detektiv som tar sig an ett nytt fall. Elementet av folktro \u00e4r i alla fall uppiggande och, trots (eller p\u00e5 grund av) att det r\u00f6r sig om en av de \u00e4ldsta ber\u00e4ttelserna i boken, kunde man kalla det f\u00f6r ett innovativt nyt\u00e4nkande. P\u00e5 det hela taget r\u00f6r det sig om en intressant historia som, trots vissa luckor i resonemanget, i sin lugna takt framskrider till ett shokerande och st\u00f6rande klimax som inte l\u00e4mnar l\u00e4saren ober\u00f6rd.<\/p>\n
Avslutningsvis kan konstateras att novellsamlingen s\u00e4kert \u00e4r l\u00e4sv\u00e4rd, knappt h\u00e4lften av historierna upplevde jag som riktigt bra, och det \u00e4r med tanke p\u00e5 att alla s\u00e4kert har sin egen smak vad g\u00e4ller den h\u00e4r genren inget d\u00e5ligt resultat. Illustrationerna kunde l\u00e4mnas bort, typsnittet kunde vara st\u00f6rre och brytningen i spalter \u00e4r st\u00f6rande, men det har ju inte med ber\u00e4ttelserna i sig att g\u00f6ra. Illustrationerna beh\u00f6ver man inte se p\u00e5 och det finns ju f\u00f6rstoringsglas. Spaltindelningen f\u00e5r man v\u00e4l leva med, men visst har det ju en inverkan p\u00e5 ens intryck av ber\u00e4ttelsen ocks\u00e5, det \u00e4r klart den k\u00e4nns b\u00e4ttre om man inte beh\u00f6ver anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att l\u00e4sa den. F\u00f6r att kunna ge en r\u00e4ttvis beskrivning av samlingen \u00e4r det n\u00e5got man m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka beakta.<\/p>\n
-Jan Ray- 24.2.2005<\/i><\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
![\"[P\u00e4rmen](\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2005\/Syner_i_natten_2.jpeg\")
Jan Ray<\/B> har l\u00e4st l\u00e4st antologin Syner i natten, del 2<\/>, redigerad av Rickard Berghorn<\/B>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[5,27,86,211,212,207,9,30,4],"class_list":["post-512","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-antologi","tag-fantasy","tag-jan-ray","tag-jens-heimdahl","tag-johan-theorin","tag-maria-hansson","tag-novell","tag-rickard-berghorn","tag-skrack"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/512","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=512"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/512\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1184,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/512\/revisions\/1184"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=512"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=512"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=512"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}