![\"[P\u00e4rmen](\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2006\/Argus_project.jpeg\")
<\/p>\n<\/p>\n
The Argus Project<\/b> Gus \u00e4r boxare, en f\u00f6re detta m\u00e4stare i en v\u00e4rld d\u00e4r hans sport inte l\u00e4ngre uppskattas. Allt han har kvar \u00e4r sin hund och sin kampanda; han v\u00e4grar ge upp. I en av Kanslern, den sista politikern och env\u00e5ldsh\u00e4rskaren, arrangerad olycka icens\u00e4tts hans och hans dubbelg\u00e5ngares, \u00f6verste Haruman Clarkes, d\u00f6d och deras identitet f\u00f6rv\u00e4xlas avsiktligt. Gus f\u00f6rvandlas till en kyborg med om\u00e4nskliga krafter, Argus-A, en ny hj\u00e4lte och galjonsfigur f\u00f6r Kanslerns krig mot kolonierna p\u00e5 Jupiters m\u00e5nar. Venice var en dans\u00f6s fr\u00e5n kolonin p\u00e5 Venus. Nu \u00e4r hon en protoyp, den f\u00f6rsta kyborgen som skapats med m\u00e5let att utveckla tekninken f\u00f6r projekte Argus. Tillsammans \u00e4r (Gus) Argus-A och (Venice) Venix tvungna att k\u00e4mpa f\u00f6r att vinna tillbaka sin frihet och varandra. De \u00e4r unika och den enda m\u00f6jligheten till j\u00e4mlik m\u00e4nsklig kontakt som \u00e5terst\u00e5r f\u00f6r dem \u00e4r med varandra. Som resultat av deras kamp bryts Jordens strikta kontroll \u00f6ver kolonierna p\u00e5 Jupiter och Mars i ett samh\u00e4llsomv\u00e4lvande h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp.<\/p>\n The Argus Project<\/i> beskrivs som en \u201depisk rymndopera och \u2019cybernetisk romans\u2019 fr\u00e5n det 22:a \u00e5rhundradet\u201d. Visst kan romanen kallas en romans d\u00e4r de enda i sitt slag till sist f\u00e5r varandra, och visst \u00e4r det en rymdopera i h\u00f6gsta grad, men episk \u00e4r nog lite v\u00e4l tilltaget. Jag hittar inte m\u00e5nga episka drag i boken. Det h\u00e4r kan ha n\u00e5gonting att g\u00f6ra med f\u00f6rfattarens intresse f\u00f6r s\u00e4ljande (\u00f6verdrivna) baksidestexter (se Yngves blog<\/a>).<\/p>\n Boken har i alla fall en del intressanta inslag. Till exempel kan man l\u00e4sa in en viss grad samh\u00e4llskritik i den. Den g\u00e5ngbara valutan i solsystemet \u00e4r PP:n, popularitetspo\u00e4ng. Ju popul\u00e4rare man \u00e4r, desto mera PP:n h\u00e5var man in. N\u00e5gon som inte k\u00e4nner en enda m\u00e4nniska kanske tj\u00e4nar 1,000 PP, vilket inte r\u00e4cker till en ordentlig upps\u00e4tning kl\u00e4der. De flesta tj\u00e4nar aldrig mera \u00e4n en miljon under ett \u00e5r medan en verklig superstj\u00e4rna k\u00e4nd av miljarder m\u00e4nniskor i hela solsystemet kan f\u00f6rtj\u00e4na hundra triljoner (hundra miljoner miljoner) p\u00e5 toppen av sin karri\u00e4r. Kanslerns PP-index ligger runt 300 miljarder (300,000 miljoner). Om man antar att Yngve<\/b> inte begagnar sig av den \u00e5lderdomliga Brittiska betydelsen av talen har Kanslern allts\u00e5, eftersom han f\u00f6refaller finansiera kriget mot kolonierna ur sina personliga PP, problem med ekonomin. Hur ett s\u00e5dant h\u00e4r system skulle fungera i praktiken, eller ens i teorin, kan man spekulera i. Man kunde anta att det kunde ge upphov till en ekonomi d\u00e4r tj\u00e4nster byttes mot tj\u00e4nster eller ekorrskinn mot \u00e4gg. Men visst kan man fr\u00e5ga sig om inte situationen i dagens v\u00e4rld med alltj\u00e4mt v\u00e4xande inkomsts- och samh\u00e4llsklyftor och svinrika k\u00e4ndisar och \u00f6verbetalda politiker har flera drag som motsvarar systemet med popularitetspo\u00e4ng.<\/p>\n Man kan \u00e4ven dra paralleller till George Orwells<\/b> 1984<\/i> i det indoktrinationssystem median och popartisterna utg\u00f6r. Publiken p\u00e5 konserter f\u00e5s i den st\u00e4mning man vill uppn\u00e5 genom droger, soldater drogas i regel f\u00f6r att d\u00e4mpa deras k\u00e4nslor i stridsuppdrag och all media editeras f\u00f6r att passa Kanslerns behov. Kort sagt styr han, liksom i Orwells v\u00e4rld, vad medborgarna f\u00e5r t\u00e4nka och k\u00e4nna, \u00e4ven om det i det h\u00e4r fallet g\u00f6rs via droger och kontroll av median, inte kontroll av spr\u00e5ket och bevakning som hos Orwell. De h\u00e4r samh\u00e4llskritiska inslagen \u00e4r kanske den st\u00f6rsta meriten Yngves The Argus Project<\/i> har.<\/p>\n Ett, speciellt f\u00f6r en finl\u00e4ndare, roande inslag i b\u00f6ckerna \u00e4r Mars och koloniinv\u00e5narna d\u00e4r. De har lustigt nog \u00e5tminstone delvis finl\u00e4ndare (eller snarare finnar) som f\u00f6rebild. En del av platserna p\u00e5 Mars som beskrivs har m\u00e4rkligt finskklingande namn som Perkele Valley<\/i> och en gruva som heter Veinemoynen,<\/i> till exempel. Marsianerna \u00e4r tack vare genmanipulation h\u00e5riga och kraftigt byggda och anses av jordinv\u00e5narna vara n\u00e4rmast lata och dumma gorillor (vilket dock lyckligtvis visar sig vara en mer eller mindre indoktrinerad stereotypi). Endel har namn som Arjja<\/i> eller Pentia,<\/i> och de sl\u00e4nger regelbundet ur sig finsk-marsiansk slang som Antexi, Moy, Tervedexi, Idiotti, Roska, Kyll\u00e4, Juttu<\/i> och Uuno Turhapuro.<\/i> I m\u00e5nga fall har Yngve f\u00f6rutom betydelsen till och med f\u00e5tt stavningen r\u00e4tt, \u00e4ven om jag inte f\u00f6rst\u00e5r vad Uuno Turhapuro har att g\u00f6ra med att vara ivrig, men lite lustigt \u00e4r det ju.<\/p>\n Man hittar \u00e4ven andra bekanta saker, till exempel figurerar spelet Risk<\/i>i boken, likas\u00e5 st\u00e4llen som Old Copenhagen.<\/i> Om kolonisat\u00f6rerna p\u00e5 Mars har vissa finl\u00e4ndska inslag, har inv\u00e5narna p\u00e5 Venus i s\u00e5 fall svensk inspiration. Venix konstaterar i ett skede att Volvocson i New Stockholm p\u00e5 Venus f\u00f6rtfarande g\u00f6r de b\u00e4sta lastbilarna. Visst \u00e4r det ett roande inslag i en sf-roman att man hittar bekanta inslag, det uppv\u00e4ger all teknologi som f\u00f6rblir en g\u00e5ta och m\u00e4rkliga uttryck som kraftordet Fark<\/i> (fuck?). Om betydelsen h\u00e4r \u00e4r r\u00e4tt uppfattad tr\u00e4nger sig en fr\u00e5ga objuden sig p\u00e5. Ifall man ska \u00e4ndra p\u00e5 vedertagna uttryck kan man v\u00e4l \u00e4ndra p\u00e5 dem ordentligt? Oberoende av art \u00e4r konstgjort \u00f6vertydliga inslag i vilken bok som helst att underv\u00e4rdera sina l\u00e4sare.<\/p>\n Ett f\u00f6rs\u00f6k till k\u00e4nslom\u00e4ssigt djup g\u00f6rs i de avsnitt som behandlar Venix och Argus-A:s existentiella konflikt d\u00e4r de \u00e4r tvungna att f\u00f6rs\u00f6ka komma till r\u00e4tta med sin kybernetiska tillvaro och of\u00f6rm\u00e5ga att identifiera sig och v\u00e4xelverka p\u00e5 j\u00e4mlik niv\u00e5 med m\u00e4nniskor (genmanipulerade eller inte), trots att de upplever sig ha sin m\u00e4nsklighet kvar. Det h\u00e4r f\u00f6refaller n\u00e4rmast vara ett gammalt klich\u00e9artat koncept som Yngve tyv\u00e4rr inte riktigt lyckats beskriva och utnyttja sig av till fullo. Hade s\u00e5 varit fallet hade boken s\u00e4kert gett l\u00e4saren mycket mera. Trots att det n\u00e4r det kommer till kritan \u00e4r en r\u00e4tt s\u00e5 underh\u00e5llande ber\u00e4ttelse som onekligen har sina meriter ger den av n\u00e5gon anledning ett lite platt och intets\u00e4gande intryck The Argus Project<\/i>kan inte p\u00e5st\u00e5s vara speciellt orginell, sp\u00e4nnande eller djupsinnig. N\u00e5gra ytterligare tankar kring m\u00f6jliga orsaker till detta nedan.<\/p>\n A.R. Yngve \u00e4r en svensk f\u00f6rfattare som skriver science fiction- och fantasy-romaner och -noveller b\u00e5de p\u00e5 svenska och p\u00e5 engelska. Till hans produktion h\u00f6r bland annat romanerna Terra Hexa<\/a><\/i> (2004), Terra Hexa II<\/a>\u00a0<\/i>(2006), Darc Ages<\/i> (2006) och Alien Beach<\/i> (1997). Han har \u00e4ven skrivit ett antal noveller och publicerat novellsamlingar, bland annat The Face in the Door and Other Stories<\/a><\/i>. Hans noveller har publicerats i ett flertal sf-tidskrifter i ett flertal l\u00e4nder, bland annat i Kina och Indien. Intressant \u00e4r att m\u00e5nga av hans verk f\u00f6rutom att de publicerats i bokform \u00e4ven finns tillg\u00e4ngliga (gratis!) p\u00e5 hans hemsidor (s\u00e5 till exempel n\u00e4tversionen av The Argus Project<\/i><\/a>). Ocks\u00e5 i \u00f6vrigt \u00e4r hans hemsidor v\u00e4rda ett bes\u00f6k. Bland annat finns d\u00e4r en beskrivning av hans syn p\u00e5 hur bra baksidestekster ska se ut och hur man blir en b\u00e4ttre f\u00f6rfattare, ett galleri med hans illustrationer och konst, en m\u00f6jlighet att st\u00f6da honom monet\u00e4rt ifall man tycker han f\u00f6rtj\u00e4nar det samt (via Cafepress) m\u00f6jlighet att best\u00e4lla all v\u00e4rldens produkter fr\u00e5n muggar till stringtrosor och kepsar med anknytning till hans b\u00f6cker. F\u00f6r dem som gillar s\u00e5dant.<\/p>\n Huvudsakligen f\u00f6refaller hans produktion att rikta sig fr\u00e4mst till ungdomar. I den begr\u00e4nsade del av hans produktion jag bekantat mig med f\u00f6refaller hans spr\u00e5k \u00e5tminstone p\u00e5 engelska, trots att det huvudsakligen \u00e4r korrekt och inneh\u00e5ller endast ett f\u00e5tal misstag som antagligen kan tillskrivas korrekturl\u00e4sningen, vara en aning begr\u00e4nsat. Det h\u00e4r kan antagligen bero p\u00e5 den m\u00e5lgrupp jag (och i vissa fall f\u00f6rfattaren) tillskriver hans produktion, men n\u00e5gon som uppskattar ett gott spr\u00e5k i en bok reagerar antagligen p\u00e5 det. Trots att Yngve utan tvekan beh\u00e4rskar engelska mycket v\u00e4l g\u00f6r det h\u00e4r att verken lider stilistiskt. Ur ett spr\u00e5kligt perspektiv saknar de p\u00e5 grund av bland annat ett n\u00e5got begr\u00e4nsat vokabul\u00e4r ett visst djup. Det h\u00e4r spr\u00e5kliga djupet \u00e4r ut\u00f6ver till exempel en v\u00e4lutvecklad intrig och v\u00e4l framst\u00e4llda protagonister n\u00e5gonting \u00e5tminstone jag uppskattar i en novell eller roman. \u00c5 andra sidan p\u00e5pekar Yngve sj\u00e4lv att hans huvudsakliga m\u00e5l \u00e4r att ber\u00e4tta bra historier, och det g\u00f6r han onekligen. Fantasi och kreativitet \u00e4r det sist och slutligen ingen brist p\u00e5 i hans verk. Jag kan mycket v\u00e4l t\u00e4nka mig att rekommendera hans romaner och noveller som l\u00e4sning f\u00f6r ungdomar i h\u00f6gstadie- och gymnasie\u00e5ldern. De \u00e4r s\u00e4kert ocks\u00e5 anv\u00e4ndbara inom till exempel undervisningen i fr\u00e4mmande spr\u00e5k (vilket ligger mig n\u00e4ra). Men f\u00f6r att n\u00e5 sitt m\u00e5l att bli en av de mest inflytelserika f\u00f6rfattarna p\u00e5 2000-talet (eller f\u00f6ljande \u00e5rhundrade, han sk\u00e4mtar inte) har han nog en l\u00e5ng v\u00e4g framf\u00f6r sig \u00e4nnu. \u00c4ven om man beaktar endast science fiction- och fantasy-genren. Men det \u00e4r klart, m\u00e5l m\u00e5ste man ju st\u00e4lla och som det heter, sikta p\u00e5 stj\u00e4rnorna s\u00e5 n\u00e5r du kanske tr\u00e4dtopparna. S\u00e5 h\u00f6gt kan jag eventuellt t\u00e4nka mig att Yngve \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n -Jan Ray- 7.7.2006<\/i><\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\nF\u00f6rfattare:<\/b> A.R. Yngve
\nF\u00f6rlag: <\/b>eget f\u00f6rlag, boken kan k\u00f6pas p\u00e5 CafePress<\/a> eller l\u00e4sas gratis p\u00e5 webben<\/a>.
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2006
\nF\u00f6rfattarens hemsida<\/b> finns p\u00e5 http:\/\/yngve.bravehost.com<\/a>.<\/p>\n
\nJan Ray<\/B> recenserar A.R. Yngves<\/B> roman The Argus Project<\/I>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[221,86,52,32],"class_list":["post-1271","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-a-r-yngve","tag-jan-ray","tag-roman","tag-science-fiction"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1271","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1271"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1271\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1289,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1271\/revisions\/1289"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1271"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1271"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1271"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}