![\"[P\u00e4rmen](\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2004\/Wish_You_Were_Here.jpeg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Wish You Were Here. The Official Biography Of Douglas Adams<\/b> En biografi \u00e4r en redog\u00f6relse \u00f6ver ett m\u00e4nniskoliv. En f\u00f6rfattarbiografi \u00e4r en redog\u00f6relse \u00f6ver f\u00f6rfattarens skrivande. Douglas Adams’<\/b> biografi Wish You Were Here<\/i> \u00e4r i s\u00e5 fall ganska l\u00e5ngt en biografi \u00f6ver ickeskrivandet, det vill s\u00e4ga vad allt Adams var f\u00e4rdig att g\u00f6ra f\u00f6r att undvika att s\u00e4tta sig vid sin maskin och b\u00f6rja skriva.<\/p>\n Det Douglas Adams h\u00f6ll p\u00e5 f\u00f6r att undvika att avsluta boken han f\u00f6r tillf\u00e4llet och flera m\u00e5nader sedan borde ha f\u00e5tt f\u00e4rdig \u00e4r till exempel f\u00f6ljande: resa runtomkring i v\u00e4rlden, \u00e4ta p\u00e5 flotta restauranger, pynja med datorer (att h\u00e5lla p\u00e5 med datorer \u00e4r ju naturligtvis helt bortkastad tid tycker man och man \u00e4r ju trots allt en karl vars n\u00e4ra familjemedlem p\u00e5 1950-talet gick p\u00e5 IBM:s kurser och redan d\u00e5 visste att det d\u00e4r med datorer har nog absolut ingensomhelst framtid), samla datorer (Apple och Mac), inf\u00f6rskaffa allehanda elektroniska nymodigheter (som till exempel … digitalklockor …), installera hem allt mera komplicerade hifi-anl\u00e4ggningar, k\u00f6pa gitarrer, spela gitarr (g\u00e4rna v\u00e4sterh\u00e4nta), hitta p\u00e5 datorspel, dyka, ge intervjuer, r\u00e4dda djurarter fr\u00e5n utrotning (nosh\u00f6rningen), ordna fester, k\u00f6pa sportbilar, sitta p\u00e5 \u00f6l med kompisar och planera nya gl\u00e4nsande projekt. Och, tyv\u00e4rr, f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 filmen (eller Filmen med stor begynnelsebokstav) gjord.<\/p>\n Tyv\u00e4rr s\u00e4ger jag d\u00e4rf\u00f6r att n\u00e4r det i slutet av 1990-talet s\u00e5g ut att det \u00e4nd\u00e5 kanske sist och slutligen skulle bli en film av Hitchhiker<\/i> flyttade Adams till USA, till Kalifornien, f\u00f6r att vara n\u00e4ra beslutsfattarna i Hollywood. Och eftersom han bodde i Kalifornien b\u00f6rjade han i viss m\u00e5n leva som en hednisk kalifornare lever. Vilket betydde att han b\u00f6rjade leva h\u00e4lsosammare, \u00e4ta mindre och motionera. Och motioneringen ledde till att han som m\u00e5ngen annan rik k\u00e4ndis skaffade sig en personal trainer. Vilket i sin tur ledde till det att han mitt under ett tr\u00e4ningspass p\u00e5 gymmet fick ett massivt hj\u00e4rtslag och avled. S\u00e5 vi tackar, Hollywood. Men \u00e5 andra sidan \u00e4r Adams \u00f6de s\u00e5 absurt att det kunde vara direkt ur n\u00e5gon av hans egna b\u00f6cker.<\/p>\n Men skrivandet, varf\u00f6r var det s\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r honom? I biografin ber\u00e4ttar Adams\u2019 f\u00f6rl\u00e4ggare Sonny Mehta<\/b> en anekdot som de flesta kanske k\u00e4nner till. Pocketf\u00f6rlaget Pan hade gjort storsatsning p\u00e5 Adams och den fj\u00e4rde delen i Hitchhiker-trilogin, So Long, and Thanks for All the Fish,<\/i>den f\u00f6rsta av b\u00f6ckerna f\u00f6r \u00f6vrigt som inte hade n\u00e5got med radioserien att g\u00f6ra utan var helt och h\u00e5llet sj\u00e4lvst\u00e4ndig, skulle ges ut i h\u00e5rda p\u00e4rmar. Marknadsf\u00f6ringen hade p\u00e5b\u00f6rjats, p\u00e4rmbilden var f\u00e4rdig, tryckmaskinerna stod och v\u00e4ntade. Men ingen bok. Kommer, s\u00e4ger Adams. Ingen panik, s\u00e4ger Adams. Lita p\u00e5 mig, s\u00e4ger Adams. N\u00e4r Mehta till slut f\u00e5r reda p\u00e5 att det enda Adams hade f\u00e5tt p\u00e5 papper \u00e4r ynkliga 25 sidor vet han att h\u00e4r beh\u00f6vs det drastiska medel. Hur skulle han f\u00e5 Adams bort fr\u00e5n vardagens alla lockelser s\u00e5 att den motvilliga f\u00f6rfattaren kunde koncentrera sig p\u00e5 sitt arbete? Efter en stunds t\u00e4nkande hyr han en dyr svit p\u00e5 ett fint hotell och placerar sig sj\u00e4lv och Adams i sviten (sig sj\u00e4lv naturligtvis i det b\u00e4ttre sovrummet). D\u00e4r sitter de sedan b\u00e5da tv\u00e5, bredvid varandra, Mehta (lyckligtvis nog med ryggen v\u00e4nd mot Adams) vid en h\u00f6g manuskript som m\u00e5ste l\u00e4sas och Adams vid sin skrivmaskin. Och p\u00e5 hotellet bor de, sida vid sida, tills boken \u00e4ntligen \u00e4r f\u00e4rdig. Ark f\u00f6r ark, bunt f\u00f6r bunt h\u00e4mtar f\u00f6rlagets kurir varje eftermiddag dagens f\u00e4rdigtskrivna sats fr\u00e5n hotellet f\u00f6r att processeras vidare. Mehta ber\u00e4ttar hur han varje dag klockan halv nio tvingar Adams att s\u00e4tta ig\u00e5ng och hur det alltid ibland h\u00f6rs tangentslag och sedan massiva suckar. Mehta tittar upp f\u00f6r att se om Adams m\u00f6jligtvis kanske tuppat av och f\u00f6rfattaren st\u00e5r vid f\u00f6nstret och tittar vemodigt ut. D\u00e4rute \u00e4r v\u00e4rlden, restauranger, Bach-konserter, nya lockande datorer, \u00f6l och vin, hela livet. \u201dAllt okej Douglas?\u201d fr\u00e5gar Mehta. \u201dFint, fint\u201d, svarar Adams. Och sedan flera rasande tangentslag och ljudet av ett ark som rivs ur maskinen, skrynklas till och kastas i papperskorgen. Och samma p\u00e5 nytt igen. Vad \u00e4r det egentligen han skriver? undrar Mehta en dag och plockar fram ett par av de bortkastade arken. Och det som Adams har h\u00e5llit p\u00e5 med \u00e4r utvalda profanationer riktade mot Mehta, saftiga h\u00e4rliga fr\u00e4ckheter som endast en s\u00e4rskilt beg\u00e5vad f\u00f6rfattare kan kl\u00e4 i ord. Riktiga skabr\u00f6sa godbitar. Mehta sparar arket. Det \u00e4r hans \u00f6gonsten. Eller var det tills n\u00e5gon stal denna adamska k\u00e4rleksyttring till f\u00f6rl\u00e4ggaren, lika h\u00f6gt \u00e4lskad som alla f\u00f6rfattare \u00e4lskar sina f\u00f6rl\u00e4ggare.<\/p>\n Men en bok blev det \u00e4ven under dessa bisarra omst\u00e4ndigheter. Inte kanske Adams b\u00e4sta. Men en bok i varje fall.<\/p>\n Men f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda till min tidigare fr\u00e5ga, varf\u00f6r var det s\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r Adams att f\u00e5 sina b\u00f6cker skrivna? En orsak \u00e4r s\u00e4kert det att han var en str\u00e4ng perfektionist. Att producera humoristisk text \u00e4r s\u00e4kerligen en av de v\u00e4rre uppgifterna inom sk\u00f6nlitteraturen eller varf\u00f6r inte dramatiken ocks\u00e5? Om slutresultatet inte \u00e4r roligt \u00e4r hela prestationen meningsl\u00f6s. Texten \u00e4r antingen eller. Rolig eller inte. Om den inte \u00e4r rolig \u00e4r den ingenting alls. Att skriva vanlig \u201dseri\u00f6s\u201d prosa \u00e4r s\u00e5tillvida l\u00e4ttare. Ingen kan exakt s\u00e4ga \u2013 med en absolut m\u00e5ttstock \u2013 att texten inte fungerar. Det \u00e4r v\u00e4l d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga humorister \u00e4r d\u00f6seri\u00f6sa neurotiker – det finns f\u00e5 saker som \u00e4r allvarligare \u00e4n att skriva humor. Och d\u00e4rut\u00f6ver m\u00e5ste jag till\u00e4gga att Adams’ filosofiska, ontologistiska, kosmiskt metafysiska humor \u00e4r en betydligt sv\u00e5rare genre \u00e4n vanlig buskishumor. Att st\u00e4ndigt hitta p\u00e5 nya roliga meningar och repliker och intriger som dessutom belyser v\u00e5r existens som tidsbundna och bristf\u00e4lligt evolverade biologiska varelser i ett o\u00e4ndligt universum \u2013 ingen alltf\u00f6r l\u00e4tt uppgift.<\/p>\n En annan orsak kan vara det att Adams inte var n\u00e5gon boren romanf\u00f6rfattare. Han skrev fina, str\u00e5lande, underbara meningar, hans p\u00e5hitt och insikter f\u00e5r ens hj\u00e4rna att digna, men med hans grepp om romanens helhet och s\u00e4rskilt dess struktur var det lite s\u00e4mre. Detta kan s\u00e4kerligen f\u00f6rklaras med hans bakgrund. Prosa b\u00f6rjade Adams skriva efter att radions Hitchiker-serie blev en s\u00e5 hejdundrande succ\u00e9, inte f\u00f6r att det var just det som han ville skriva utan f\u00f6r att f\u00f6rlaget best\u00e4llde serien i bokform. Och mycket snart blev det klart f\u00f6r honom att skriva en serie f\u00f6r radion \u2013 utan att ha en aning om hur det hela kommer att sluta – inte egentligen har s\u00e5 mycket likheter med att skriva en roman. Radioserien igen var en kontinuation av det som han hade h\u00e5llit p\u00e5 med i Cambrigde med den ber\u00f6mda Footlights-gruppen (som har sk\u00e4nkt den brittiska dramatiken och s\u00e4rskilt komedin bland annat s\u00e5dana namn som John Cleese, Graham Chapman, Dudley Moore, Peter Cook, Stephen Fry, Hugh Laurie<\/b> och Emma Thompson<\/b>) var sketcher, korta, roliga, ofta anarkistiska och hoppl\u00f6st intellektuella, men inga egentliga st\u00f6rre, strukturerade helheter. (Och det var f\u00f6r \u00f6vrigt med Footlights-g\u00e4nget som det visade sig att hur stort geni Adams \u00e4n \u00e4r som sketchf\u00f6rfattare s\u00e5 \u00e4r han ingen sk\u00e5despelare. Eller r\u00e4ttare sagt, ingen ensemble-spelare. Det han inte kunde var att anpassa sig till andras sk\u00e5despeleri. Han kunde sin roll och var rolig men hade ingen kontakt till de andra spelarna. Detta, f\u00f6r \u00f6vrigt, g\u00e4llde \u00e4ven hans skrivande – det var n\u00e4rmast om\u00f6jligt f\u00f6r Adams att anv\u00e4nda andras material eller skriva om n\u00e5got som han sj\u00e4lv inte hade hittat p\u00e5 (endast i Dr Who<\/i> lyckades han g\u00f6ra det – varje annat f\u00f6rs\u00f6k att skriva f\u00f6r andra misslyckades), det han skrev m\u00e5ste vara hans eget, helt och h\u00e5llet hans eget och endast hans eget. En anekdot belyser Adams som ensemble-spelare. N\u00e4r han spelade gitarr i ett band h\u00e4nde det sig ofta att han var f\u00e4rdig en halv takt innan resten av bandet \u2013 f\u00f6r att han spelade sitt utan att m\u00e4rka vad resten av gossarna h\u00f6ll p\u00e5 med. Inte f\u00f6r att han inte skulle ha brytt sig om det, utan f\u00f6r att han var s\u00e5 inne i det han sj\u00e4lv gjorde, endast det existerade f\u00f6r honom, inget annat.)<\/p>\n En orsak till Adams\u2019 permanenta writer\u2019s block var kanske, paradoxalt nog, det att han s\u00e5 tidigt blev s\u00e5 popul\u00e4r. F\u00f6r tidigt kanske. Pengarna bara rann in, utan att han egentligen beh\u00f6vde g\u00f6ra n\u00e5got. Delvis hade Adams writer\u2019s block f\u00f6r att han hade r\u00e5d med det. En f\u00f6rfattare som m\u00e5ste skriva f\u00f6r att skaffa sig pengar kan inte l\u00e5ta sig distraheras lika l\u00e4tt som Adams gjorde det. Han m\u00e5ste skriva f\u00f6r att det \u00e4r hans yrke, hans leverne. Adams var p\u00e5 s\u00e4tt och vis evigt den geniala dilettanten. Det att Adams genast med sin f\u00f6rsta bok blev internationellt framg\u00e5ngsrik och f\u00f6rm\u00f6gen var helt enkelt katastrofalt f\u00f6r Adams som f\u00f6rfattare. De flesta f\u00f6rfattare har skrivit ett och annat innan de sl\u00e5r igenom (om de n\u00e5gonsin g\u00f6r det!) vilket betyder att de har arbetat s\u00e5 pass mycket att de har hunnit skaffa sig en hederlig arbetsrutin. De vet att sitter man vid maskinen s\u00e5 och s\u00e5 m\u00e5nga timmar har man till slut en bok f\u00e4rdig. Och om de r\u00e5kar bli framg\u00e5ngsrika \u2013 och rika \u2013 s\u00e5 har de sin arbetsrutin kvar och detta hj\u00e4lper dem vidare. Skrivandet \u00e4r f\u00f6r dem deras s\u00e4tt att leva. Naturligtvis forts\u00e4tter de med skrivandet. Adams hann aldrig skaffa sig n\u00e5gon rutin som prosaf\u00f6rfattare innan allt blev ett enda kaos och till och med hans roman var endast (sic?) en omarbetning av hans gamla radiomanuskript. Detta ins\u00e5g han sj\u00e4lv och det ledde till ett visst litter\u00e4rt minderv\u00e4rdeskomplex. Han var a) humorist och b) bara \u00e5teranv\u00e4nde gammalt material. Det att det litter\u00e4ra etablissemanget aldrig n\u00e5gonsin \u00f6nskade honom v\u00e4lkommen med \u00f6ppna armar hj\u00e4lpte inte till.<\/p>\n Och f\u00f6r varje bok tycktes skrivandet bli sv\u00e5rare. Vilket klart och tydligt m\u00e4rktes i det hur Hitchhiker<\/i>-b\u00f6ckerna alltefter att serien framskred blev seri\u00f6sare och rent av dystrare. Dirk Gently<\/i>-romanerna verkade vara l\u00f6sningen. De var legitima romaner, ursprunglig prosa, men \u00e4ven d\u00e4r visade sig skrivandet till slut vara om\u00f6jligt. Den tredje boken fullbordade han aldrig. Det var inte ens n\u00e4ra.<\/p>\n Ist\u00e4llet f\u00f6r att skriva f\u00e4rdigt The Salmon of Doubt<\/i> (som romanen skulle ha hetat – senare gavs fragmentet ut i en postum samling med samma namn<\/a>) b\u00f6rjade Adams med internet-bisness, lanserade en firma vid namn The Digital Village, f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 ihop pengar f\u00f6r att realisera en verklig digital Encyclopaedia Galactica-portal p\u00e5 n\u00e4tet (eller en reell Hitchhikers Guide dvs. H2G2<\/a> som projektet \u00e4ven kallades – en enormt ambiti\u00f6s men inte alltf\u00f6r praktisk id\u00e9, inte n\u00e4r man har folk som varje m\u00e5nad ska ha betalt och n\u00e4r firman ingenting har att s\u00e4lja och inget annat s\u00e4tt har att skaffa sig inkomster medan man h\u00e5ller p\u00e5 och f\u00f6rs\u00f6ker samla ihop denna gigantiska galaktoida encyklopedi), b\u00f6rjade utveckla datorspel (Starship Titanic<\/i> – tog enormt l\u00e4nge att utveckla vilket visade sig vara allt annat \u00e4n bra aff\u00e4rsverksamhet) och kunde trots allt mycket v\u00e4l ha blivit en internetmiljon\u00e4r. Det blev han dessv\u00e4rre inte utan The Digital Village misslyckades i sin aff\u00e4rsverksamhet. Adams var en vision\u00e4r, inte en aff\u00e4rsman. Och n\u00e4r man ska sk\u00f6ta ett f\u00f6retag \u00e4r det inte s\u00e5 v\u00e4rst fiffigt att vara f\u00f6r mycket f\u00f6re sin tid, d\u00e5 brukar det n\u00e4mligen vara de som kommer efter en som roffar \u00e5t sig alla vinster. Efter det digitala fiaskot blev det dags att \u00e5terigen \u00e5teruppliva film-projektet, med k\u00e4nda resultat.<\/p>\n Nick Webbs<\/b> biografi \u00e4r en av de tv\u00e5 adamska levnadsber\u00e4ttelser som kom ut ganska snart efter Adams\u2019 h\u00e4dang\u00e5ng. Detta \u00e4r den \u201dofficiella\u201d biografin. Den andra, den som jag inte \u00e4nnu har l\u00e4st, \u00e4r f\u00f6rfattad av Hitchhiker-experten T.J. Simpson.<\/b> Webb \u00e4r s\u00e5tillvida en utm\u00e4rkt Adams-biograf att han var v\u00e4n med Adams i \u00e5ratal. P\u00e5 s\u00e4tt och vis hade Adams Webb att tacka f\u00f6r sin prosakarri\u00e4r f\u00f6r att det var Webb och ingen annan som best\u00e4llde Adams f\u00f6rsta bok \u2013 en intressant och fascinerande ellipsoid tankestruktur.<\/p>\n Biografin inneh\u00e5ller inga stora avsl\u00f6janden, fr\u00e4mst kanske d\u00e4rf\u00f6r att Adams levde ett trist liv, som f\u00f6rfattare oftast g\u00f6r. Ett par mindre avsl\u00f6janden f\u00e5r vi ta del av. Som till exempel det att Adams \u2013 chockerande nog \u2013 aldrig var n\u00e5gon st\u00f6rre sf-entusiast. Han hade l\u00e4st sf-serier som pojke och BBC:s klassiker Dr Who<\/i> tillh\u00f6rde hans favoriter men inom sj\u00e4lva litteraturen var han t\u00e4mligen obevandrad. Han l\u00e4ste hellre Dickens<\/b> eller Wodehouse.<\/b> Eller vetenskaplig faktalitteratur. Och blev alltid lika f\u00f6rst\u00f6rd n\u00e4r han fick veta att hans nya briljanta uppfinning redan hade anv\u00e4nts av den och den p\u00e5 40-talet. Ett annat avsl\u00f6jande \u00e4r det att Adams ursprungligen v\u00e4rvade Robert Sheckley<\/b> att f\u00f6rvandla Starship Titanic<\/i> (allts\u00e5 spelet) till prosa (det var meningen att spelet och romanen skulle sl\u00e4ppas p\u00e5 marknaden samtidigt \u2013 vilket inte lyckades f\u00f6r att spelet typiskt nog f\u00f6r adamska projekt aldrig blev f\u00e4rdigt i tid) f\u00f6r att han sj\u00e4lv var f\u00f6r upptagen med spelet f\u00f6r att kunna skriva boken (ett svepsk\u00e4l m\u00f6jligen – allt f\u00f6r att inte beh\u00f6va skriva?). Sheckley var en av de f\u00e5 sf-f\u00f6rfattare Adams de facto hade l\u00e4st och storligen gillade och ofta ser man ju Sheckley n\u00e4mnas som en direkt f\u00f6reg\u00e5ngare till den adamska prosan, en litter\u00e4r gudfar s\u00e5 att s\u00e4ga. \u00c5ret var 1998 och Sheckley hade inte skrivit en enda roman p\u00e5 cirka ett \u00e5rtionde eller s\u00e5. Nu gjorde han det och n\u00e4r han l\u00e4mnade in sitt manuskript kasserade Adams det. Orsaken? Kanske var Sheckley inte l\u00e4ngre i toppform, kanske romanen bara inte alls st\u00e4mde \u00f6verens med det Adams hade t\u00e4nkt sig. Sanningen \u00e4r att ingen vet. Uppdraget gick till montypythonianen Terry Jones<\/b> som p\u00e5 tre veckor skrev en helt bra bok och den godk\u00e4nde Adams. Skulle vara intressant att f\u00e5 se Sheckleys version.<\/p>\n
\nF\u00f6rfattare:<\/b> Nick Webb
\nUtgiven av<\/b> f\u00f6rlaget Headline<\/a>.
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2003
\nISBN 0 75 531155 8 (inbunden)<\/i><\/p>\n