http:\/\/www.alephbokforlag.se<\/a>)
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2003
\nISBN 91-974537-2-2<\/i><\/p>\nSyner i natten – ett skr\u00e4ckgalleri<\/i> \u00e4r en antologi inneh\u00e5llande 20 noveller, som tidigare har publicerats i den svenska tidskriften Minotauren.<\/i>Genren \u00e4r allts\u00e5 skr\u00e4ck hela v\u00e4gen, men med mycket variation p\u00e5 de cirka 250 sidorna. Blandningen blir ganska intressant d\u00e5 elva av novellerna \u00e4r skrivna av unga svenska f\u00f6rfattare, medan resten utg\u00f6rs av mer eller mindre k\u00e4nda \u00e4ldre klassiker, de flesta \u00f6versatta fr\u00e5n engelska. Boken \u00e4r indelad i sex undergallerier med olika teman, och inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt \u00e4r det allt fr\u00e5n sp\u00f6khistorier och levande d\u00f6da till mord, ockultism och pl\u00e5gade sj\u00e4lar i allm\u00e4nhet. Ett f\u00e5tal av novellerna \u00e4r till och med humoristiska.<\/p>\n
Det f\u00f6rsta galleriet heter \u201dGeng\u00e5ngare v\u00e4rlden \u00f6ver\u201d, och \u00e4r den del av boken som tilltalar mig minst. Fyra av de fem novellerna \u00e4r gamla sp\u00f6khistorier, som varken \u00e4r kusliga eller speciellt v\u00e4lskrivna. Ett riktigt bottennapp \u00e4r den ur\u00e5ldriga indiska sp\u00f6khistorien (utan k\u00e4nd f\u00f6rfattare), som knappast intresserar n\u00e5gon annan \u00e4n folklorister. Lyckligtvis \u00e4r den kort. Ambrose Bierces<\/b> Halpin Fraysers d\u00f6d,<\/i> Ola Hanssons<\/b> Fr\u00e5n de d\u00f6da<\/i> och Bernard Capes<\/b> Marmorh\u00e4nderna<\/i> \u00e4r heller inga h\u00f6jdare. Den enda nyare novellen i galleriet \u00e4r skriven av Minotaurens<\/i> egen redakt\u00f6r Rickard Berghorn,<\/b> som st\u00e5r bakom hela sex bidrag i antologin. V\u00e4ggen\u00a0<\/i>handlar om tv\u00e5 mystiska sp\u00f6kh\u00e4nder, som fr\u00e5n en tom l\u00e4genhet bankar och knaprar sig genom en tr\u00e4v\u00e4gg i ett gammalt hyreshus. Ber\u00e4ttelsen \u00e4r ok, men inte Berghorns b\u00e4sta i boken.<\/p>\n
Det andra galleriet \u00e4r ben\u00e4mnt \u201dP\u00e5 andra sidan\u201d, och novellerna \u00d6verg\u00e5ng<\/i> av Per Jorner<\/b> och I Carcosa<\/i> av Ambrose Bierce beskriver vad som h\u00e4nder efter d\u00f6den. Jorners (f. 1974) ber\u00e4ttelse \u00e4r n\u00e4stan filosofisk eller religi\u00f6s och faktiskt riktigt fascinerande. Definitivt en av de b\u00e4ttre i boken.<\/p>\n
Det tredje galleriet heter \u201dPl\u00e5gade sj\u00e4lar\u201d, vilket \u00e4r en beskrivande titel. L\u00e4gg \u00e4nnu till \u201d…som m\u00f6rdar\u201d, s\u00e5 r\u00e5der det inget tvivel om temat. De tre novellerna \u00e4r Henrik Johnssons<\/b> Mordet,<\/i> Rickard Berghorns Svartsjukan<\/i>och P\u00e5l Eggerts<\/b> Den nostalgiske guden.<\/i> Alla \u00e4r ganska bra, den sistn\u00e4mnda \u00e4r till och med riktigt bra. Eggert ber\u00e4ttar om en kvinnlig gerillasoldat i Latinamerika, som efter att alla i hennes hemby massakreras s\u00e4ljer sin sj\u00e4l till d\u00f6dsguden f\u00f6r att bli en s\u00e5 effektiv h\u00e4mnare som m\u00f6jligt. Novellen kombinerar p\u00e5 ett intressant s\u00e4tt modern politik med gammal latinamerikansk mytologi, och d\u00e5 Eggert dessutom g\u00f6r levande personbeskrivningar \u2013 l\u00e4saren kommer till och med d\u00f6dsguden in p\u00e5 livet – blir resultatet n\u00e5got som verkligen fastnar i minnet.<\/p>\n
Det fj\u00e4rde galleriet g\u00e5r under namnet \u201dOndskans mekanismer\u201d och \u00e4r antologins klart sjukaste del. Temat \u00e4r riktigt onda\/psykiskt sjuka m\u00e4nniskor som pl\u00e5gar sin omgivning. Rickard Berghorn har skrivit tre av de fyra novellerna, och de h\u00e5ller samtliga j\u00e4mngod kvalitet. D\u00e4r Berghorn h\u00e5ller sig till en vardaglig stil sv\u00e4var signaturen \u201dAlvis\u201d<\/b> ut desto mer. Den senares novell Henry Lee<\/i> f\u00f6ljer tankarna i en mordisk psykopats hj\u00e4rna, och p\u00e5 tio sidor lyckas Alvis nog f\u00e5 m\u00e5ngen l\u00e4sare illam\u00e5ende.<\/p>\n
Det femte galleriet, \u201dBlandade s\u00e4llsamheter\u201d, inneh\u00e5ller fyra noveller. Sfinxen<\/i> \u00e4r en kort historia av skr\u00e4cknovellernas kung, Edgar Allan Poe.<\/b>Den har visserligen en ganska kul slutknorr men h\u00f6r definitivt inte till den gamle skr\u00e4ckm\u00e4starens b\u00e4sta. Mattias Fyhrs<\/b> novell Dr\u00f6mmar i Tallinn<\/i> \u00e4r en s\u00e4llsynt meningsl\u00f6s ber\u00e4ttelse, och slutar med en s\u00e5 fantasil\u00f6s klich\u00e9 att man knappt kan tro det \u00e4r sant. Fyhr f\u00f6rs\u00f6ker kanske fullt medvetet h\u00e4rma stilen hos en l\u00e5gstadieelev, och skr\u00e4mma l\u00e4saren genom att helt enkelt vara skr\u00e4ckinjagande d\u00e5lig? Tackolov \u00e4r n\u00e4sta novell, Rickard Berghorns En sk\u00f6n konst,<\/i> b\u00e4ttre. Galleriets b\u00e4sta \u00e4r dock med god marginal Taskspelaren<\/i> av Richard Middleton.<\/b> Den handlar om en trollkarl som pl\u00f6tsligt, d\u00e5 han minst v\u00e4ntar det, g\u00e5r direkt fr\u00e5n att vara mycket medioker till absolut str\u00e5lande. Taskspelaren i fr\u00e5ga trollar spektakul\u00e4rt bort sin fru p\u00e5 scen \u2013 av misstag. Tyv\u00e4rr g\u00e5r han s\u00e5 snabbt tillbaka till att vara medioker att han f\u00e5r problem med att trolla tillbaks henne.<\/p>\n
Det sj\u00e4tte och sista galleriet best\u00e5r av \u201dTv\u00e5 svarta klassiker\u201d, som \u00e4r lite l\u00e4ngre (och b\u00e4ttre) \u00e4n de \u00f6vriga novellerna i antologin: Arthur Machens<\/b> Det inre ljuset<\/i> och Washington Irvings<\/b> Legenden om Sleepy Hollow.<\/i> Machen h\u00f6rde liksom bland andra Aleister Crowley<\/b> till det ockulta s\u00e4llskapet Golden Dawn, och hans novell \u00e4r f\u00f6ljaktligen ocks\u00e5 den snudd p\u00e5 ockult. Det \u00e4r en mycket m\u00f6rk ber\u00e4ttelse som l\u00e4mnar m\u00e5nga tolkningsm\u00f6jligheter, och som absolut \u00e4r en av antologins kusligaste.
\n<\/i><\/p>\n
Syner i natten<\/i> avslutas med en \u00f6vers\u00e4ttning av Washington Irvings fina klassiker om den s\u00f6mniga amerikanska byn Sleepy Hollow. Den filmatiserades ju f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan p\u00e5 ett utm\u00e4rkt s\u00e4tt av Tim Burton,<\/b><\/a>och beh\u00f6ver kanske ingen n\u00e4rmare presentation. Novellen lockar s\u00e4kert m\u00e5nga nyfikna l\u00e4sare och kan d\u00e4rf\u00f6r ses som denna antologis fr\u00e4msta dragpl\u00e5ster. Det \u00e4r f\u00f6rresten intressant att notera att Irvings ber\u00e4ttelse om Sleepy Hollow egentligen \u00e4r mest humoristisk, och att Tim Burton inte har plockat fr\u00e5n den mycket mer \u00e4n platserna, ett par figurer och lite st\u00e4mning. Sj\u00e4lva handlingen i Burtons film \u00e4r inte tagen fr\u00e5n novellen.<\/p>\n\u00d6verlag \u00e4r Syner i natten<\/i> en intressant men oj\u00e4mn antologi. Riktiga skr\u00e4ckfantaster vill s\u00e4kert l\u00e4sa den fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut, medan de flesta andra kan s\u00e5lla ganska mycket i materialet.<\/p>\n
-Michael Karlsson- 18.11.2003<\/i><\/small><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
![\"[P\u00e4rmen](\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2003\/Syner_i_natten.jpeg\")
Michael Karlsson<\/B> recenserar novellsamlingen Syner i natten – ett skr\u00e4ckgalleri<\/i>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[210,209,27,208,207,35,9,68,30,4],"class_list":["post-1179","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-bertil-falk","tag-ebba-nordenadler","tag-fantasy","tag-lisa-sjoblom","tag-maria-hansson","tag-michael-karlsson","tag-novell","tag-novellsamling","tag-rickard-berghorn","tag-skrack"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1179","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1179"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1179\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1182,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1179\/revisions\/1182"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1179"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1179"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}