{"id":1128,"date":"2003-10-14T00:00:56","date_gmt":"2003-10-13T21:00:56","guid":{"rendered":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/?p=1128"},"modified":"2017-07-30T00:21:04","modified_gmt":"2017-07-29T21:21:04","slug":"hugovinnaren-hominids","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/hugovinnaren-hominids\/","title":{"rendered":"Hugovinnaren Hominids"},"content":{"rendered":"

Hugovinnare 2003 i kategorin b\u00e4sta roman<\/h2>\n

\"[P\u00e4rmen<\/p>\n

Hominids<\/b>
\nF\u00f6rfattare:<\/b> Robert J. Sawyer
\nUtgiven av<\/b> f\u00f6rlaget Tor (http:\/\/www.tor.com<\/a>).
\nUtgivnings\u00e5r:<\/b> 2002
\nISBN 0-765-34500-5<\/i><\/p>\n

Det riktigt intressanta med neanderthalare \u00e4r att vi \u2013 trots v\u00e5r n\u00e4ra sl\u00e4ktskap \u2013 vet s\u00e5 lite om dem. Var de som vi? N\u00e4r dog de ut? 40 000 \u00e5r sedan? Eller bara 20 000 \u00e5r sedan? Och varf\u00f6r \u2013 var det (som vissa forskare anser) vi som utrotade eller utkonkurrerade dem? Trots att de var b\u00e5de kraftigare (deras otroliga muskulatur skulle f\u00e5 v\u00e5ra kraftigaste karlar att se ut som anemiska skolpojkar) och hade st\u00f6rre hj\u00e4rnor \u00e4n vi. Huruvida de faktiskt var intelligentare vet vi inte. Och hur n\u00e4ra sl\u00e4kt \u00e4r vi egentligen? Kunde vi till exempel f\u00e5 gemensam avkomma? M\u00e4nniskor och apor kan det inte \u2013 vi har inte lika m\u00e5nga kromosompar. Men neanderthalare d\u00e5? De \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 genetiskt sett betydligt n\u00e4rmare m\u00e4nniskan \u00e4n aporna. Kanske neanderthalarna aldrig dog ut. Kanske deras gener assimilerades och lever vidare \u2013 i v\u00e5rt egna genetiska arv (jag vill minnas att Bj\u00f6rn Kurt\u00e9n<\/b> i n\u00e5gon av sina sista romaner spekulerade \u00e5t det h\u00e5llet).<\/p>\n

Var neanderthalarna sist och slutligen m\u00e4nniskor \u00e4ven de?<\/p>\n

Robert J. Sawyers<\/b> Hominids<\/i> handlar om neanderthalare och han kan sin sak. Han \u00e4r b\u00e5de bel\u00e4st och intelligent, vilket betyder att han tar det som forskarna vet (eller tror sig veta) och bygger vidare p\u00e5 det p\u00e5 ett riktigt intressant s\u00e4tt. Vad skulle ha h\u00e4nt om neanderthalarna aldrig skulle ha d\u00f6tt ut? Om det ist\u00e4llet hade varit vi som dog ut? Hur skulle neanderthalarnas h\u00f6gkultur se ut?<\/p>\n

Det f\u00e5r vi veta n\u00e4r en av de moderna neanderthalarna pl\u00f6tsligt uppt\u00e4cks djupt under jordytan i ett forskningslaboratorium, mitt inne i en container med tungt vatten. Hur har han hamnat dit? Och framf\u00f6r allt – vem \u00e4r han? Vad \u00e4r han? Samtidigt i neanderthalarens parallellv\u00e4rld f\u00e5r hans arbetskamrat och sambo svara p\u00e5 sv\u00e5ra fr\u00e5gor. Vart har Ponter Boddit f\u00f6rsvunnit? Har han blivit m\u00f6rdad? Men var \u00e4r hans lik? Kan Ponter Boddits f\u00f6rsvinnande ha n\u00e5got att g\u00f6ra med kvantdatorn som de h\u00f6ll p\u00e5 att testa?<\/p>\n

Sawyer opererar allts\u00e5 p\u00e5 tv\u00e5 plan. Delvis h\u00e4r i v\u00e5r v\u00e4rld var vi droppvis f\u00e5r information om neanderthalare och delvis i parallellv\u00e4rlden var vi f\u00e5r information om neanderthalarnas kultur. Alltid n\u00e4r det handlar om vetenskaplig information och dess extrapolation \u00e4r Sawyer briljant, vare sig det handlar om paleontologi, paleobiologi eller kvantfysik. Alltid n\u00e4r det handlar om att skapa sp\u00e4nning eller att beskriva m\u00e4nniskor och deras f\u00f6rh\u00e5llanden sinsemellan \u00e4r Sawyer redan p\u00e5 hal is. Hans prosa \u00e4r tr\u00f6g och alla hans personer \u00e4r klumpiga och endimensionella – som om de skulle ha f\u00f6rfattats av en v\u00e4rre Spock eller Data.<\/p>\n

Vi har en modig l\u00e4kare. Vi har en kvinnlig biokemist. Vi har en fr\u00e4mling i en fr\u00e4mmande v\u00e4rld. Fr\u00e4mlingen g\u00f6r t\u00e4mligen sj\u00e4lvklara observationer och undrar \u00f6ver hur irrationellt och kaotiskt vi har det \u2013 n\u00e5got som vi har sett och l\u00e4st tusen g\u00e5nger. Men vi har ingen egentlig kontakt mellan personerna. Inga egentliga sp\u00e4nningar. Det samma g\u00e4ller romanen. Vi har dramatiska situationer men de vill inte riktigt leda n\u00e5gonvart. Vi har f\u00f6r mycket tomg\u00e5ng och sj\u00e4lvklarheter, f\u00f6r mycket l\u00f6st prat om samh\u00e4llets nul\u00e4ge, f\u00f6r mycket \u201dfilosoferande\u201d.<\/p>\n

Bara neanderthalaren skulle ha varit en intressant person – redan det skulle ha r\u00e4ddat mycket. Kanske hela romanen. Bara n\u00e5gon av personerna skulle ha varit intressant. M\u00e4nniskolik.<\/p>\n

Bokens struktur \u00e4r h\u00e4pnadsv\u00e4ckande enkel. Neanderthalaren kommer. Han studeras lite. Han l\u00e4r sig kommunicera med v\u00e5ra m\u00e4nniskoprotagonister. Han blir pl\u00f6tsligt sjuk och s\u00e4tts i karant\u00e4n (naturligtvis f\u00f6r att han inte kan vara immun mot allt det som vi \u00e4r immuna mot). Han repar sig (lite v\u00e4l l\u00e4tt, tycker jag) och forts\u00e4tter sina samtal med samma tre m\u00e4nniskor som hela tiden. Utanf\u00f6r reagerar v\u00e4rlden men inte egentligen. Man skulle tro att en verifierad neanderthalare skulle skapa ett st\u00f6rre politiskt och milit\u00e4rt och till och med religi\u00f6st intresse. Men inte h\u00e4r inte, inte s\u00e5 att romanens intrig skulle p\u00e5verkas av det. Vi har rudiment\u00e4r romantik. Mot slutet har vi sedan minimal och f\u00f6rutsebar sp\u00e4nning och neanderthalaren \u00e5terv\u00e4nder till sin egen v\u00e4rld. Och i parallellv\u00e4rlden har vi en r\u00e4tteg\u00e5ng mot Ponter Boddits sambo som lite platt slutar med det att Ponter Boddit uppenbarar sig i salen. Som i en s\u00e4mre TV-serie.<\/p>\n

Det antropologiska materialet fungerar fint. Sawyers neanderthalare lever i ett matriarkalt samh\u00e4lle d\u00e4r kvinnorna och m\u00e4nnen lever separat och reglerat. Samh\u00e4llet \u00e4r de facto bisexuellt och k\u00f6nen m\u00f6ts endast vid f\u00f6rutbest\u00e4mda h\u00f6gtider. Varje generation \u00e4r noga planerad. Neanderthalarna \u00e4r alltj\u00e4mt j\u00e4gare och samlare, inte jordbrukare (de k\u00e4nner inte till br\u00f6d eller mejeriprodukter). D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste populationen h\u00e5llas i styr. De lever n\u00e4ra naturen och har inte utrotat alla de arter som vi. Vilket betyder att huvudpersonen kan sitta och \u00e4ta frukost p\u00e5 sin veranda medan mammutarna lugnt lufsar f\u00f6rbi. Neanderthalarns teknologi \u00e4r avancerad (de h\u00e5ller p\u00e5 med kvantmekanik) men de k\u00e4nner inte till k\u00e4rnkraften och d\u00e4rf\u00f6r inte heller k\u00e4rnbomben. Alla individer \u00e4r kopplade till ett centralt n\u00e4t-system och alla g\u00e4rningar bandas och arkiveras. De b\u00e4r p\u00e5 sm\u00e5 personliga datorer vilka kallas kompanjoner och kan utf\u00f6ra otroliga saker (det \u00e4r egentligen Ponter Boddits kompanjon som sk\u00f6ter om kommunicerandet med m\u00e4nniskorna – ingen dum tanke). Men det intressantaste \u00e4r att neanderthalarna – stora och starka som de \u00e4r – lever i en v\u00e4rld d\u00e4r aggressionen \u00e4r det v\u00e4rsta t\u00e4nkbara brottet och v\u00e5ldsverkarna (j\u00e4mte deras sl\u00e4ktingar) steriliseras s\u00e5 att aggressionen inte g\u00e5r vidare i arvsmassan. En enormt bra id\u00e9 – neanderthalarna ogillar v\u00e5ld f\u00f6r att de \u00e4r s\u00e5 ofattbart starka och styrs d\u00e4rf\u00f6r av sina sp\u00e4dare och mildare kvinnor.<\/p>\n

P\u00e5 ett fint, n\u00e4stan genialt, s\u00e4tt kopplar Sawyer ihop kvantexperimentet som kastade neanderthalaren Ponter Boddit (som sj\u00e4lv \u00e4r fysiker) till v\u00e5r v\u00e4rld med uppkomsten av parallellv\u00e4rldarna och slutligen med hur v\u00e5rt medvetande – allts\u00e5 m\u00e4nsklighet – kom till. Allt h\u00f6r ihop p\u00e5 ett elegant och vackert s\u00e4tt och f\u00f6rklarar varf\u00f6r saker blev som de blev.<\/p>\n

Hominids \u00e4r en sv\u00e5r bok. Inte f\u00f6r att den handlar om sv\u00e5ra saker. Snarare d\u00e4rf\u00f6r att det intellektuella och det emotionella (som neanderthalarnas m\u00e4n och kvinnor) s\u00e5 s\u00e4llan m\u00f6ts och n\u00e4stan aldrig befruktas av varandra. Men d\u00e5lig \u00e4r boken inte – jag nj\u00f6t av den. N\u00e5, \u00e5tminstone av det finurliga vetenskapliga inneh\u00e5llet.<\/p>\n

Och naturligtvis ska det bli en serie. N\u00e4sta bok heter Humans.<\/i> Av de f\u00f6rsta kapitlen att d\u00f6ma tror jag att den f\u00e5r f\u00f6rbli ol\u00e4st.<\/p>\n

-Petri Salin- 14.10.2003<\/i><\/small><\/p>\n

Recensioner p\u00e5 de \u00f6vriga sk\u00f6nlitter\u00e4ra Hugo-vinnarna 2003 hittar du genom dessa l\u00e4nkar:<\/strong><\/p>\n