{"id":1063,"date":"2001-12-23T00:00:24","date_gmt":"2001-12-22T22:00:24","guid":{"rendered":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/?p=1063"},"modified":"2017-07-20T10:36:07","modified_gmt":"2017-07-20T07:36:07","slug":"den-morka-materian-trilogin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/den-morka-materian-trilogin\/","title":{"rendered":"Den m\u00f6rka materian-trilogin"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Bilder\/Bilder_2002\/Pullman_trilogin.jpeg\" alt=\"[P\u00e4rmen p\u00e5 Guldkompassen, Den skarpa eggen och B\u00e4rnstenskikaren]\" width=\"125\" height=\"552\" align=\"right\" hspace=\"5\" vspace=\"5\" \/><\/p>\n<p class=\"sans\"><i><b>Den m\u00f6rka materian: Guldkompassen<\/b><br \/>\n<b>F\u00f6rfattare:<\/b> Philip Pullman<br \/>\n<b>\u00d6vers\u00e4ttare:<\/b> Olle Sahlin<br \/>\n<b>F\u00f6rlag:<\/b> Legenda \/ Natur och Kultur (i Finland distribueras boken av S\u00f6derstr\u00f6m &amp; C:o F\u00f6rlags Ab)<br \/>\n<b>Utgivnings\u00e5r:<\/b> 2001<br \/>\n<b>Originaltitel:<\/b> His Dark Materials: Northern Lights \/ The Golden Compass<br \/>\n<b>Orignalutgivnings\u00e5r:<\/b> 1995<br \/>\n<\/i><\/p>\n<p class=\"sans\"><i><b>Den m\u00f6rka materian 2: Den skarpa eggen<\/b><br \/>\n<b>F\u00f6rfattare:<\/b> Philip Pullman<br \/>\n<b>\u00d6vers\u00e4ttare:<\/b> Olle Sahlin<br \/>\n<b>F\u00f6rlag:<\/b> Natur och Kultur (i Finland distribueras boken av S\u00f6derstr\u00f6m &amp; C:o F\u00f6rlags Ab)<br \/>\n<b>Utgivnings\u00e5r:<\/b> 2000<br \/>\n<b>Originaltitel:<\/b> His Dark Materials II: The Subtle Knife<br \/>\n<b>Orignalutgivnings\u00e5r:<\/b> 1997<br \/>\n<\/i><\/p>\n<p class=\"sans\"><i><b>Den m\u00f6rka materian 3: B\u00e4rnstenskikaren<\/b><br \/>\n<b>F\u00f6rfattare:<\/b> Philip Pullman<br \/>\n<b>\u00d6vers\u00e4ttare:<\/b> Cilla de Mander &amp; Olle Sahlin m.fl.<br \/>\n<b>F\u00f6rlag:<\/b> Natur och Kultur (i Finland distribueras boken av S\u00f6derstr\u00f6m &amp; C:o F\u00f6rlags Ab)<br \/>\n<b>Utgivnings\u00e5r:<\/b> 2001<br \/>\n<b>Originaltitel:<\/b> His Dark Materials III: The Amber Spyglass<br \/>\n<b>Orignalutgivnings\u00e5r:<\/b> 2000<br \/>\n<\/i><\/p>\n<p class=\"forsta_stycket\"><b>Philip Pullman<\/b> (f. 1946) h\u00f6r till samma kategori f\u00f6rfattare som t.ex.<b> J. R. R. Tolkien<\/b> och <b>C. S. Lewis<\/b> i mera \u00e4n att han \u00e4r engelsk och verkar i Oxford. \u00c4ven Pullman betonar ber\u00e4ttandet av historier i f\u00f6rfattarskapet. I flera intervjuer har han sagt att det \u00e4r viktigt att uttrycka det just s\u00e5, inte &#8221;Jag \u00e4r en f\u00f6rfattare&#8221; utan &#8221;Jag skriver historier&#8221;. Som han uttrycker det: &#8221;Om du s\u00e4tter betoningen p\u00e5 dig sj\u00e4lv framom ditt arbete, finns faran att du f\u00f6rest\u00e4ller dig att du \u00e4r det viktigaste. Men det \u00e4r du inte. Det \u00e4r historien som \u00e4r viktig, och du \u00e4r bara tj\u00e4naren, och ditt jobb \u00e4r att f\u00e5 ut den i tid och p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt.&#8221; (min \u00f6vers\u00e4ttning).<\/p>\n<p>Den h\u00e4r filosofin kommer fram \u00e4ven i hans barn- och ungdomsromaner i serien <i>Den m\u00f6rka materian,<\/i> d\u00e4r han ber\u00e4ttar en tilltalande och medryckande historia med b\u00e5de episkt omf\u00e5ng och djup. Fast\u00e4n Pullmans <i>Den m\u00f6rka materian<\/i> allm\u00e4nt anses vara fantasy, kallar han sj\u00e4lv trilogin f\u00f6r &#8221;ren realism&#8221; (eng.: <i>stark realism<\/i>) hellre \u00e4n fantasy. Vad han avser med detta \u00e4r att han f\u00f6rs\u00f6ker definiera skillnaden mellan dessa b\u00f6cker och den sortens b\u00f6cker de flesta l\u00e4sare anser vara fantasy, eller som Pullman uttrycker det: &#8221;&#8230; den d\u00e4r sub-Tolkien saken som omfattar h\u00e4xor och alver och trollkarlar och dv\u00e4rgar. De f\u00f6rfattarna omskriver egentligen <i>Trilogin om H\u00e4rskarringen<\/i>.&#8221; Han forts\u00e4tter: &#8221;Jag f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra n\u00e5gonting annat: ber\u00e4tta en historia om vad det betyder att v\u00e4xa upp och bli vuxen, en erfarenhet alla av oss har och alla g\u00e5r igenom. Jag ber\u00e4ttar en historia om ett verkligt \u00e4mne, men anv\u00e4nder fantasy som mekanism.&#8221; (min \u00f6vers\u00e4ttning). Det \u00e4r sist och slutligen det h\u00e4r trilogin <i>Den m\u00f6rka materian<\/i> behandlar.<\/p>\n<p>Huvudpersonerna i trilogin \u00e4r Lyra, en elva \u00e5r gammal flicka som bor i ett Oxford i en v\u00e4rld n\u00e4stan st\u00f6rande lik v\u00e5r egen, samt Will, en tolv \u00e5r gammal pojke fr\u00e5n v\u00e5r egen v\u00e4rld som Lyra tr\u00e4ffar i den andra boken <i>Den skarpa eggen.<\/i> Andra viktiga personer som b\u00f6r n\u00e4mnas \u00e4r Lyras f\u00f6r\u00e4ldrar, Ms Coulter och Lord Asriel, Wills far, en uppt\u00e4cktsresande som i misstag f\u00f6rirrat sig till Lyras v\u00e4rld samt forskaren Mary Malone fr\u00e5n v\u00e5rt eget Oxford.<\/p>\n<p>I Lyras v\u00e4rld som huvudsakligen beskrivs i den f\u00f6rsta boken, <i>Guldkompassen,<\/i> \u00e4r det kyrkan som styr. I motsats till v\u00e5r v\u00e4rld, d\u00e4r kyrkan \u00e4r svag och saknar b\u00e5de inflytande och betydelse \u00e4r den i Lyras v\u00e4rld vetenskapligt inriktad. Religionen styr n\u00e4stan alla aspekter av livet, men dess regler \u00e4r ob\u00f6jliga och saknar sj\u00e4l. Lyras kyrka \u00e4r medveten om Stoft, men anser det vara farligt och av ondo, och f\u00f6rs\u00f6ker d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rst\u00f6ra det. Det \u00e4r detta Stoft som \u00e4r det viktigaste konceptet i Pullmans verk och vad det egentligen handlar om, liksom det \u00e4r medlet genom vilket ovan n\u00e4mnda \u00f6vergripande tema behandlas.<\/p>\n<p>\u00c4ven i v\u00e5r v\u00e4rld \u00e4r man medveten om Stoft \u00e5tminstone till en viss grad, men det kallas m\u00f6rk materia, det som Mary Malone forskar i, l\u00e4r sig kommunicera med via en dator och kommer att kalla \u00c4nglar. \u00c4ven Lyra kan kommunicera med Stoft via guldkompassen, alethiometern eller sanningss\u00e4garen hennes far l\u00e4mnat henne. I <i>Guldkompassen<\/i> l\u00e4r vi oss att Stoft eller \u00c4nglar i sj\u00e4lva verket \u00e4r sanning eller erfarenhet och att endast vuxna kan f\u00f6rst\u00e5 det. Stoft kunde beskrivas som vad vi kallar f\u00f6r sj\u00e4l eller ande. Detta Stoft s\u00e4gs ha inverkat p\u00e5 evolutionen och p\u00e5st\u00e5s f\u00f6rbereda sig f\u00f6r en ny omv\u00e4lvning och ett nyskapande av universum. Lyras far kommer att vara ledaren i denna kamp medan Lyra och Will \u00e4r predestinerade att ta del i den och, sist och slutligen, r\u00e4dda stoftet fr\u00e5n att f\u00f6rsvinna i tomheten mellan v\u00e4rldarna och alla v\u00e4rldar fr\u00e5n stagnation.<\/p>\n<p>Handlingen \u00e4r i huvudsak f\u00f6rlagd till tre v\u00e4rldar. Som n\u00e4mnt \u00e4r det Lyras v\u00e4rld som \u00e4r mest prominent i den f\u00f6rsta boken, medan v\u00e5r egen v\u00e4rld tas med i handlingen i den andra boken, <i>Den skarpa eggen.<\/i> I den h\u00e4r boken introduceras \u00e4ven en v\u00e4rld befolkad av barn, Cittagazze. I den h\u00e4r v\u00e4rlden har alla vuxnas sj\u00e4lar blivit tagna av v\u00e5lnader eller sp\u00f6ken, och ifall n\u00e5gon \u00f6verlevt vandrar de omkring som tomma skal. Den tredje boken, <i>B\u00e4rnstenskikaren,<\/i> speglar den utveckling Lyra och Will har g\u00e5tt igenom i och med att den \u00e4r mycket mera komplex \u00e4n de tv\u00e5 tidigare b\u00f6ckerna. Bland annat skiftar handlingen i boken mellan ett antal olika v\u00e4rldar, d\u00e4ribland de d\u00f6das v\u00e4rld fr\u00e5n vilken Lyra och Will m\u00e5ste skapa en v\u00e4g ut, varefter de d\u00f6das sj\u00e4lar kan uppl\u00f6sas och som Stoft \u00f6verg\u00e5 i ett slags universellt medvetande.<\/p>\n<p>M\u00e4nniskans sj\u00e4l eller ande \u00e4r \u00f6verhuvudtaget ett annat mycket framtr\u00e4dande koncept i trilogin. I Lyras v\u00e4rld kan inv\u00e5narna se b\u00e5de sina egna och andras sj\u00e4lar i form av d\u00e6moner, ett slags alter ego som tar formen av ett djur (oftast av motsatt k\u00f6n) som speglar m\u00e4nniskans personlighet. Dessa d\u00e6moner skiftar i barndomen form, vilket reflekterar utvecklingen av barnets personlighet. I samband med puberteten antar de fast form och f\u00f6rlorar f\u00f6rm\u00e5gan att byta skepnad. \u00c4ven i v\u00e5r v\u00e4rld liksom ocks\u00e5 i Cittagazze, har m\u00e4nniskorna sj\u00e4lar eller d\u00e6moner som utvecklas p\u00e5 samma s\u00e4tt, det \u00e4r bara det att vi inte har l\u00e4rt oss se dom. S\u00e5lunda fastnar Stoftet inte p\u00e5 barn i samma grad som p\u00e5 vuxna, liksom sp\u00f6kena i Cittagazze inte kan ses av barn som d\u00e4rf\u00f6r kan forts\u00e4tta leva s\u00e4kra tills de kommer i puberteten.<\/p>\n<p>Generellt kan man lugnt s\u00e4ga att Pullmans verk \u00e4r fantasy med episka dimensioner. Han l\u00e5nar koncept fr\u00e5n Skandinavisk mytologi, kristen tradition och vetenskap f\u00f6r att genom dessa unders\u00f6ka m\u00f6jligheterna med parallella v\u00e4rldar, det invecklade f\u00f6rh\u00e5llandet mellan gott och ont samt, i Pullmans ord, &#8221;m\u00e4nniskans frestelse och fall&#8221; (min \u00f6vers\u00e4ttning). Dessa teman binds samman till en historia full av \u00e4ventyr befolkad med m\u00e4nniskor, h\u00e4xor, \u00e4nglar, isbj\u00f6rnar och andra varelser.<\/p>\n<p>Det finns mycket i de h\u00e4r b\u00f6ckerna man g\u00e4rna skulle kommentera och diskutera i st\u00f6rre detalj, men det torde vara b\u00e4st att h\u00e5lla sig till det mest intressanta. Speciellt Pullmans intresse i Skandinavisk mytologi finner jag v\u00e4rt att diskutera i korthet. H\u00e4r kan man n\u00e4mna kniven, den skarpa eggen eller \u00c6sah\u00e6ttr, det enda vapen som kan d\u00f6da gudar. Med referens till Asagudarna torde det vara uppenbart vad det namnets f\u00f6rsta stavelses etymologi \u00e4r. Likas\u00e5 \u00e4r norrskenet mycket framtr\u00e4dande, speciellt i den f\u00f6rsta boken. Norrsken \u00e4r ju n\u00e5gonting Skandinavien \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r och som omges av en aura av mystik. Av f\u00f6rekommen anledning finns det en hel del historier och f\u00f6rest\u00e4llningar om norrsken som Pullman kan utnyttja.<\/p>\n<p>I samma bok \u00e4r \u00e4ven handlingen l\u00e5ngt f\u00f6rlagd till ett arktiskt klimat (Norge, Svalbard, Finland samt Ryssland). De intelligenta isbj\u00f6rnar, pansarbj\u00f6rnar, som figurerar i trilogin lever p\u00e5 Svalbard och kommer att ledas av en bj\u00f6rn som heter Iorek Byrnison. Den h\u00e4xa som har den st\u00f6rsta rollen i b\u00f6ckerna heter Serafina Pekkala och kommer fr\u00e5n trakten kring Enare tr\u00e4sk. Hennes d\u00e6mon \u00e4r en (manlig) g\u00e5s som \u00ad och h\u00e4r verkar Pullman ha missat sig \u00ad av alla saker heter Kaisa. Ytterligare en aspekt jag i detta samband vill ta upp \u00e4r de klart Nordiska influenser h\u00e4xornas magi innefattar. Will har blivit av med tv\u00e5 fingrar n\u00e4r han slogs om kniven \u00c6sah\u00e6ttr, och s\u00e5ren slutar inte bl\u00f6da. H\u00e4xorna f\u00f6rs\u00f6ker st\u00e4va blodfl\u00f6det genom magi, d\u00e4r man i b\u00e4sta Nordisk tradition via en sjungen besv\u00e4rjelse f\u00f6rst namnger det vapen som orsakat skadan och beskriver dess ursprung, befaller det att lyssna och sedan befaller blodfl\u00f6det att upph\u00f6ra. Dessa Skandinaviska influenser \u00e4r i sj\u00e4lva verket n\u00e5gonting jag tyckt mig sk\u00f6nja allt mer i modern fantasy-litteratur, fast\u00e4n den redan l\u00e4nge funnits inom genren.<\/p>\n<p>\u00c4ven andra aspekter i Pullmans trilogi skulle vara v\u00e4rda en ing\u00e5ende behandling. Man kunde diskutera alla aktuella aspekter han tar upp \u00ad den globala uppv\u00e4rmningen, kyrkans och vetenskapens relation, m\u00e4nniskors f\u00f6rdomar mot allt som \u00e4r ok\u00e4nt eller annorlunda eller hans id\u00e9er om psykiskt liv och d\u00f6d f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra. Likas\u00e5 skulle det vara fruktbart att n\u00e4rmare g\u00e5 in p\u00e5 de influenser han f\u00e5tt speciellt fr\u00e5n <b>John Miltons<\/b> <i>Det f\u00f6rlorade paradiset.<\/i> I sj\u00e4lva verket har Pullmans f\u00f6rl\u00e4ggare i USA rekommenderat att man j\u00e4mf\u00f6r Pullmans verk med Miltons. Trilogin f\u00e5r i sj\u00e4lva verket sitt namn fr\u00e5n ett stycke i bok II i <i>Det f\u00f6rlorade paradiset,<\/i> och b\u00f6ckerna kan tolkas som en omskrivning av den klassiska dikten. Will och Lyra motsvarar helt klart Adam och Eva hos Milton medan Lord Asriel och Ms Coulter kunde representera Satan. De olika universum kan j\u00e4mf\u00f6ras med de nya v\u00e4rldar som skapas ur kaos och alethiometern har klara samband med Vishetens Tr\u00e4d. Det finns parallella teman i b\u00e5da f\u00f6rfattares behandling av tid, predestination och fri vilja. Till exempel \u00e4r Pullmans \u00e4nglar och h\u00e4xor medvetna om den roll Will och Lyra kommer att spela, men huvudpersonerna m\u00e5ste f\u00f6rbli omedvetna om den, oskyldiga och g\u00f6ra sina val frivilligt. Likas\u00e5 diskuterar Gud och Satan m\u00e4nniskans fall f\u00f6re Satan ens bes\u00f6ker Eden i form av ormen.<\/p>\n<p>Att Pullman har p\u00e5verkats av andra f\u00f6rfattare och olika mytologier \u00e4r klart, och det s\u00e4tt p\u00e5 vilket han anv\u00e4nder dessa influenser ger hans verk ett djup det annars skulle vara sv\u00e5rt att uppn\u00e5. Hans framg\u00e5ngsrika s\u00e4tt att beskriva fr\u00e4mmande aspekter som bekanta och vardagliga saker ur ett nytt perspektiv b\u00f6r ocks\u00e5 n\u00e4mnas. H\u00e4r f\u00e5r Jonathan Swifts beskrivningar i <i>Gullivers resor<\/i> nytt liv, till exempel d\u00e5 Lyra reflekterar \u00f6ver tuggummifl\u00e4ckarna p\u00e5 trottoarerna eller funderar p\u00e5 hur Gallivespierna, lilliputtar som dyker upp i bok tre, kan t\u00e4nkas se p\u00e5 vattendroppar. Dessa f\u00f6r ob\u00f6nh\u00f6rligt tankarna exempelvis till skillnaden i perspektiv mellan hur lilliputtarnas hud f\u00f6ref\u00f6ll s\u00e5 sl\u00e4t och of\u00f6rst\u00f6rd i Gullivers \u00f6gon, medan j\u00e4ttarnas s\u00e5g ut som om den var full av stora kratrar.<\/p>\n<p>Om \u00e4n Pullmans verk <i>Den m\u00f6rka materian<\/i> ger mycket positivt \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 inte s\u00e5 bra att det inte skulle inneh\u00e5lla aspekter som inte riktigt g\u00e5r ihop. Vissa av dessa kan bero p\u00e5 att jag l\u00e4ste verken i \u00f6vers\u00e4ttning, n\u00e5got jag i allm\u00e4nhet f\u00f6rs\u00f6ker undvika d\u00e5 b\u00f6cker ofta f\u00f6rlorar n\u00e5gonting d\u00e5 de \u00f6vers\u00e4tts, men andra beror helt klart inte p\u00e5 detta (och egentligen m\u00e5ste man nog medge att den h\u00e4r \u00f6vers\u00e4ttningen verkade relativt bra). Till exempel har jag sv\u00e5rt att acceptera att Will och Lyra skulle vara endast elva-tolv \u00e5r gamla \u00ad de beter sig helt f\u00f6r vuxet f\u00f6r det, oberoende av vilken bakgrund de tillskrivs. Det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 ett vanligt misstag vuxna f\u00f6rfattare g\u00f6r d\u00e5 de anv\u00e4nder barn som huvudpersoner i b\u00f6cker med s\u00e5 h\u00e4r omfattande perspektiv. Avslutningsvis kan man dock s\u00e4ga att Pullmans verk \u00e4r mycket njutbar l\u00e4sning \u00ad \u00f6versatt eller inte \u00ad och att den varmt kan rekommenderas oavsett om man f\u00f6redrar fantasy eller science fiction.<\/p>\n<p style=\"text-align: right;\" align=\"Right\"><small><i>-Jan Ray- 23.12.2001<\/i><\/small><\/p>\n<p class=\"forsta_stycket\">[Philip Pullman var hedersg\u00e4st p\u00e5 Finncon 1999 i \u00c5bo. L\u00e4s mer om kongressen &amp; se p\u00e5 bilder av bl.a. hedersg\u00e4sterna genom att <a href=\"http:\/\/www.enhorningen.net\/Nyheter\/Finnconbilder5.shtml\">f\u00f6lja denna l\u00e4nk<\/a>. -BR-]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p><B>Jan Ray<\/B> recenserar <B>Philip Pullmans<\/B> <I>Den m\u00f6rka materian<\/I>-trilogin, allts\u00e5 romanerna <I>Guldkompassen<\/I>, <I>Den skarpa eggen<\/I> och <I>B\u00e4rnstenskikaren<\/I>.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,2],"tags":[27,86,187,52],"class_list":["post-1063","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-recension","tag-fantasy","tag-jan-ray","tag-philip-pullman","tag-roman"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1063","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1063"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1063\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1064,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1063\/revisions\/1064"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1063"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1063"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/enhorningen.net\/e30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1063"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}