www.enhorningen.net
 
Enhörningen
Näthörningen
Noveller
Rapporter
Recensioner
Forum
Händelsekalendern
Omröstningen
Sf-bilder
Pappershörningen
Prenumerera
Länkar


Enhörningens hörn på Amazon.com
Enhörningens hörn på Amazon.uk (Storbritannien)


Google

Enhörningen
Webben


Kommentarer?
Skicka e-post till: enhorningen@enhorningen.net
eller använd
Enhörningens responsblankett.

[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


Maria Turtschaninoff: De ännu inte valda

[Pärmen på De ännu inte valda]

De ännu inte valda
Författare: Maria Turtschaninoff
Förlag: Söderströms
Utgivningsår: 2007
ISBN 978-951-52-2437-8

Barnfantasy är en genre som ibland verkar gå på tomgång och mest bestå av menlösa sagoberättelser som fortfarande åker snålskjuts på ni-vet-vem. Maria Turtschaninoff lyckas ändå skapa en sympatisk liten saga som står på egna ben. Den är välskriven på ett språk som är klart utan att verka förenklat, vilket inte är någon självklarhet i barnböcker. Turtschaninoff har bland annat jämförts med C.S. Lewis, och det ligger nog någonting i det.

Berättelsen handlar om styvsyskonen Emmi och Martin som ska bo hos Emmis författarfaster Tove medan deras respektive föräldrar är på resa. På natten får de syn på en féliknande varelse som de fångar i tron att hon vill Tove illa, men det går inte bättre än att de flyger med till sagolandet. Varelsen visar sig vara en musa, som liksom antikens gudaväsen kommit för att ge inspiration till författaren. Den här musan, som heter Erato, råkar dock vara mycket ung och helt nyutexaminerad, vilket förklarar att hon gör bort sig och blir avslöjad.

Muserna är här förbindelselänken mellan sagovärlden och verkligheten med den ansvarsfulla uppgiften att välja rätt figur till rätt berättelse. Titeln syftar på alla de fantasifigurer som ännu inte berättats, till exempel havsängeln och slorven, för det är bara de som finns kvar i sagolandet. Varelserna är både goda och onda och som sig bör finns det en fiende också, i det här fallet häxan Erisia med de blixtrande isblåa ögonen och skrynkliga fladdermusvingarna. Hon är bitter för att hon aldrig valts till någon berättelse, för det är det alla sagovarelser lever för, och vänder sig mot muserna. Inte bara muserna är hotade utan hela sagovärlden som inte kan existera utan kontakt till verkligheten. Föga överraskande står det enda hoppet till barnen och de behöver både mod och påhittighet för att klara uppdraget. Det finns med andra ord alla standardingredienser för ett riktigt sagoäventyr.

Här finns också en svartsjukeproblematik i och med att barnen är nyblivna styvsyskon och inte ännu vant sig vid varandra. Men det ordnar naturligtvis också upp sig, inget kan göra sådana underverk för relationer som att rädda världen tillsammans.

Barn som på det ena eller andra sättet hamnar i en parallellvärld och där råkar ut för diverse äventyr och räddar världen är visserligen ingen särdeles originell idé, men det här känns ändå fräscht. Även ett väl använt format kan utnyttjas till goda, nya berättelser förutsatt att man behärskar genren. Det tycker jag Turtschaninoff visar att hon gör och resultatet är en sympatiska och lagom spännande historia.

-Lisa Nylund- 26.12.2007

Vill du kommentera recensionen? Skriv då ett inlägg i Enhörningens forum.
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i såfall här.



[Tillbaka till Näthörningen]