www.enhorningen.net
 
Enhörningen
Näthörningen
Noveller
Rapporter
Recensioner
Forum
Händelsekalendern
Omröstningen
Sf-bilder
Pappershörningen
Prenumerera
Länkar


Enhörningens hörn på Amazon.com
Enhörningens hörn på Amazon.uk (Storbritannien)


Google

Enhörningen
Webben


Kommentarer?
Skicka e-post till: enhorningen@enhorningen.net
eller använd
Enhörningens responsblankett.

[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


The Truman Show

[Pärmen på The Truman Show]
Regi: Peter Weir
Manus: Andrew Niccol
Musik: Philip Glass & Burkhart von Dallwitz
I huvudrollerna: Jim Carrey, Noah Emmerich, Ed Harris
och Laura Linney
Längd: ca 99 min
Ursprungsland och -år: USA, 1998
Åldersgräns: 11
Bildformat: anamorfisk vidbild
Finsk titel: Truman Show
Distibutör: Paramount / Finnkino (http://www.finnkino.fi/videot)
hyr- och köpDVD, finns även som video
Recensionsformat: DVD
Filmens webbsida finns på http://www.trumanshow.com
I IMDb hittas filmen på http://www.imdb.com/Details?0120382
DVD-fakta: Bildformatet är anamorfisk vidbild; ljudspåret är på engelska, tyska och tjeckiska som Dolby Digital 5.1 samt på ungerska och polska som Dolby Surround; textning på svenska, finska, norska, danska, isländska, engelska, engelska för hörselskadade, tyska, nederländska och bulgariska; bonus: två olika trailers för filmen, båda med några scener som inte finns med i själva filmen.
Enhörningens poäng: 7

Kortkort:
Sf-film om en man som lever sitt liv mitt i en 24-timmars direkt tv-sändning, utan att veta det själv. Intressant film, men den kunde ha varit mycket bättre.

Lite längre:
The Truman Show är science fiction utan rymdraketer och monster, men dock klassisk science fiction med det rätta "hur skulle det vara om..."-greppet. Hur skulle det vara om en människa skulle leva hela sitt liv i en direkt tv-sändning utan att själv veta om det. Detta är fallet med Truman Burbank (Jim Carrey) som sedan födseln varit i huvudrollen i en tv-serie om sitt eget liv. Truman lever och bor i en idyllisk liten stad där alla känner alla och solen (nästan) alltid skiner. Det som Truman inte vet är att hela hans hemstad är en enda stor tv-studio med kameror och mikrofoner överallt. Alla stadens invånare, inklusive Trumans familj och vänner, är skådespelare.
   Naturligtvis kan det inte fortsätta så här i all evighet. Sakta men säkert börjar Truman misstäka att allt inte riktigt stämmer i hans lilla värld. Då Truman sedan besluter sig att resa bort från sin hemstad får han märka att det inte går riktigt så enkelt.
   Idén bakom The Truman Show är fascinerande, men tyvärr lämnar filmen det hela halvväggs och slutet är en verklig besvikelse. Filmen koncentrerar sig på att följa Trumans upptäckt av att hans värld är en enda stor kuliss och hans försök till att komma bort från det hela. Så som filmen nu slutar tangeras inte de stora frågorna: skulle en människa som hela sitt liv levt i en fullständigt kontrollerad omgivning klara sig "ute i det fria"; och efter att ha fått smaka på ett "normalt" liv, vilket skulle han då egentligen välja: det trygga studiolivet eller det fria riktiga livet?
   Många mindre, men lika intressanta synpunkter lämas även de därhän: hur skulle det påverka en skådespelare att leva 24 timmar i dygnet 7 dagar i veckan i en och samma roll. Hur skulle rollen i såfall skilja sig från "det riktiga livet"; skulle man överhuvudtaget kunna ha ett liv utanför rollen? Hur skulle en tv-show som den som skildras i filmen påverka tittarna och samhället: hur skulle den generationen som växer upp med showen egentligen förhålla sig till den; skulle det utvecklas tittargrupper som inget annat gör än ser på The Truman Show dygnet runt?
   Filmen för fram vissa kritiska taggar mot vårt mediasamhälle och kommersialismen, men sist och slutligen är den ganska så snäll. Det skulle ha funnits en hel del potential för vassare kritik i filmen. Hur skulle det månne ha blivit om filmen hade regisserats av t.ex. Paul Verhoeven; vilken hisnande tanke!
   Skådespelarna gör ett toppjobb, och Jim Carrey bevisar att han kan spela utan att behöva vrida på sin nuna.
   Fastän filmen har sina brister är The Truman Show en intressant och tankeväckande film. Om inte annat kan man spekulera om allt som filmen kunde ha berättat om och hur man kunde ha gjort det hela minst lika bra som nu, men på ett helt annat sätt.

-Ben Roimola- 21.10.2001
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i såfall här.


[Tillbaka till Näthörningen]