www.enhorningen.net
 
Enhörningen
Näthörningen
Noveller
Rapporter
Recensioner
Forum
Händelsekalendern
Omröstningen
Sf-bilder
Pappershörningen
Prenumerera
Länkar


Enhörningens hörn på Amazon.com
Enhörningens hörn på Amazon.uk (Storbritannien)


Google

Enhörningen
Webben


Kommentarer?
Skicka e-post till: enhorningen@enhorningen.net
eller använd
Enhörningens responsblankett.

[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


The Time Machine

[Pärmen på The Time Machine]
Regi: Simon Wells.
Manus: David Duncan
och John Logan; baserar sig på H.G. Wells' sf-klassiker.
Musik: Klaus Badelt.
I huvudrollerna: Mark Addy, Jeremy Irons och Guy Pearce.
Längd: ca 95 min
Ursprungsland och -år: USA, 2002
Åldersgräns: F-11
Bildformat: tv (4:3)
Finsk titel: Aikakone.
Distributör: Sandrew Metronome Distribution Finland Ab (http://www.sandrewmetronome.fi)
hyr- och köpvideo, finns även som DVD.
Recensionsformat: video
Filmens webbsida finns på http://www.timemachinethemovie.co.uk
I IMDb hittas filmen på http://www.imdb.com/Details?0268695

Det är vansinnigt lätt att underskatta H.G Wells som författare. Alla hans stora verk är ju banala klichéer. Det är de också: en tidsmaskin, världars krig, en osynlig man, en genmanipulerande galen professor et cetera. Men faktum är att de har blivit klichéer för att de är så geniala uppfinningar att alla har fascinerats av dessa idéer och sedan kopierat dem ad nauseam. Det att de har blivit klichéer är Wells eget fel - han var så långt före alla andra. Det som han hittade på är nuförtiden självklarheter. Men det var de inte när han hittade på dem - långt ifrån det.
   Tidsmaskinen är ännu Wells starkaste roman och på sitt sätt en häpnadsväckande självklar idé - genast när någon annan har hittat på den först. Men själva tidsmaskinen är bara ett verktyg för Wells - det som är viktigt i boken är något helt annat och visar att Wells var en sannerligen intelligent och skarpsynt man som observerar samhället han lever i och drar långtgående slutsatser. Den sociala orättvisan accentueras i det viktorianska samhället, de rika blir bara rikare och de fattiga får det hela tiden sämre ställt. De stängs in i rysliga fabriker, spärras in under jorden medan ägarna får njuta av mervärdet de hela tiden producerar. I boken kombinerar han tidens två mest inflytelserika tankar: Darwins evolutionsteori och Marx nationalekonomiska teori. Vad leder utvecklingen till om detta fortsätter och förvärras? Två skilda raser? Kanske de som bestialiskt exploateras till slut blir bester som börjar exploatera - äta upp - de som tidigare exploaterade dem? Själva tidsmaskinen är endast ett finurligt trick med hjälp av vilket Wells kan illustrera sin bärande idå: kombinerandet av darwinismen och marxismen.
   Och vad gör filmen?
   Den gör genast bort med Wells suspekta intellektuella premiss. Bort med allt som kunde tänkas vara "teoretiskt" och "tråkigt". I stället har vi en stereotypig, lite lustig vetenskapsman som bor i USA (så klart), funderar på lite lustiga futuristiska saker (som tex. eltandborstar!), korresponderar med Einstein!, är passligt orolig för framtiden ("will we go too far?") och anser att samhällets största problem är att alla använder likadana knallar. Det som får vår vetenskapsman att bygga sin tidsmaskin är det att hans fästmö mördas (precis som han friat!) och han vill resa tillbaka i tiden för att få återse henne. Men - ack och ve - o grymma öde - det går inte. Alltid dör hon. Därför måste han resa framåt i tiden för att få reda varför han inte kan vara tillsammans med henne och hur han kan ändra på saken.
   Ja det är lätt att göra sig lustig över denna film. För lätt. Men vad kan man säga om en film där man reser 80 000 år framåt i tiden och alla pratar helt normal nutidsengelska (det ges en förklaring men förklaringen är så dum, så idiotisk att jag ännu inte har slutat skratta åt den - man kommer att tänka på Planet of the Apes med de engelskatalande aporna och den stora överraskningen i slutet: ja men är det på Jorden vi är - har inte alla planeter engelskatalande jordiska djur?). Eller så det här med evolutionen. Jag blir så rabiat när jag bara tänker på saken. Alltså vi är 80 000 år i framtiden och evolutionen har gjort att människorasen har utvecklats till två olika raser - men den ena rasen har inte alls utvecklats eller förändrats. Och den andra rasens, den förändrade eller degenererade rasens ledare är han också helt som en normal nutidamänniska, förutom det att han är en slags albin futunazist med superkrafter! Hur annars.
   Och varför har människorasen divergerat? För att Wells bok inte gav en ordentlig förklaring så har filmmakarna varit tvungna att hitta på en egen, mera rationell och logisk förklaring. Människorna har försökt kolonisera Månen, utfört sprängningar där och i misstag sprängt sönder Månen så att stora bitar har fallit ned på Jorden. Eller kolliderat med Solen. Eller något. Det är därför evolutionen tog itu med människan. Men ingen fara, vår hjälte fixar nog saken så att de elaka under(klass)människorna inte längre kan mobba de snälla framtidsmänniskorna. Och hittar en ny flickvän. För att det är ju ändå så att Wells Time Machine är en kärlekshistoria. Inte? Men då borde den vara det. Och det fixar vi nog.
   Så det är inte mycket kvar av stackars Wells' roman - en tidsmaskin, två olika framtidsraser, och en jappe som flyger framåt i tiden med sin lustiga lilla maskin - det vill säga rekvisitan finns kvar men inte ett spår av substansen, ingen orsak för rekvisitan att finnas till. Om jag hade betalat för att se den här filmen - vilket, skrämmande tanke!, jag nästan höll på att göra - så skulle jag inte endast ha krävt tilbaks mina pengar utan även krävt ersättning för mental och intellektuell sveda och värk.
   Det lustiga med filmen är att regissören är H.G. Wells' sonson och i vissa intervjuer har han berättigat sina nya påhitt med att hävda att till exempel morlockarnas protonazist torde ha förekommit i vissa av Wells' opublicerade manuskriptutkast. Och nu kan jag avslöja dig en förbluffande sak, H.G. Wells såkallade sonson Simon Wells, lyssna noga nu, kufen finns inte med i den publicerade versionen för att han är ett dåligt påhitt som inte alls fungerar och som bara försämrar romanens centrala idé. Han är borta för att romanen är bättre utan honom.
   I Simon Wells fall kan man nog inte tala om evolution. Eller i så fall vet man nog i vilket gäng han tillhör.
   Manuset är skrivet av en viss herr John Logan. Så att ni vet att undvika hans kommande mästerverk.
   Det här är, kom just att tänka på en bra definition, en lätt kamouflerad Planet of the Apes-film som låtsas ha något att göra med Wells och hans roman.
   Den bästa av alla tidsmaskinfilmer är för övrigt ännu Nicholas Meyers Time After Time från år 1979 med Malcolm McDowell som H.G. Wells som själv byggt en tidsmaskin och David Warner som Jack the Ripper som stjäl maskinen för att fly undan polisen som försöker arrestera honom. Inte precis Wells' Time Machine den heller, men rolig och klyftig film, inte en stupid och banal och barnslig och omoralisk travesti som denna film.
   Man blir riktigt arg.

-Petri Salin- 30.11 2002
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i så fall här.


[Tillbaka till Näthörningen]