[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


The Iron Giant

[Pärmen på The Iron Giant]
Regi: Brad Bird
Manus: Brad Bird och Tim McCanlies
I ljudhuvudrollerna: Jennifer Aniston, Harry Connick Jr, Eli Marienthal och Christopher McDonald.
Finns både som hyr- och köpvideo. Hyrvideon innehåller både originalversionen med finsk text och en på finska dubbad version. Som köpvideo säljs de två versionerna skilt.
Videons bildformat: TV (1,33:1 alltså)
Filmens webbsida finns på http://www.irongiant.com
I IMDb hittas filmen på http://www.imdb.com/Title?0129167.
Enhörningens poäng: 8 (av 10 möjliga)

Kortkort:
The Iron Giant berättar om en enorm robot som faller ner på jorden och blir vän med en ung pojke. Det är frågan om en mycket välgjord och spännande tecknad film för hela familjen. Animationen är fin och filmen håller tekniskt hög klass på alla områden. Inga idiotiska Disney-sånger här inte, The Iron Giant är en hederlig spelfilm och ingen musikal.

Lite längre:
För den som inte visste att även andra i USA än Disney-studion kan göra förstaklassig animation är The Iron Giant ett perfekt bevis (annenstans i världen finns ju fler studion som gör animationer som är av åtskilliga gånger högre klass än något som Disney producerar, bl.a. den Japanska Ghibli-studion). Filmen är på alla sätt lika bra som en Disney-film, och på flera sätt t.o.m. bättre.
   The Iron Giant grundar sig på Ted Hughes bok The Iron Man och berättar om en enorm robot som störtar ner på jorden nära en liten stad i USA. Året är 1957 och Ryssarna har nyligen sänt upp världens första satellit.
   Roboten ställer till med en och annanslags förstörelse innan den träffar den omkring 10-åriga pojken Hogarth och blir vänn med honom. Hogarth, som slukar, science fiction-filmer och -serier, inser snabbt att de flesta människorna nog skulle bli livrädda ifall de träffade på den enorma roboten. Och rädda människor brukar göra förhastade slutsatser som kan leda till drastiska resultat.
   Hogarth besluter alltså att gömma undan roboten. Men att gömma en koloss är lättare sagt än gjort. Speciellt svår blir situationen då regeringen skickar en agent för att undersöka rapporterna om en jättelik varelse i den lilla staden.
   Paranoia och rädsla för det okända men naturligtvis även förståelse och vänskap är filmens teman. Hogarth lär sig se genom robotens skrämmande yttre och hittar en vän, medan agenten endast ser något okänt, och allt okänt är ett hot, och hot är det bäst att eliminera direkt.
   The Iron Giant lyckas med den svåra bedriften att vara en hela familjens film. Filmen är inte för sliskigt söt och understräckar inte sina teman eller lärdomar, så en vuxen har ingar problem med att följa filmen utan att börja skruva på sig. Samtidigt är filmens händelser, fastän fartfyllda och ställvis mycket spännande och t.o.m. litet skrämmande, ändå inte för mycket för en yngre publik. Våld eller blod innehåller filmen faktiskt egentligen inte alls (OK, Hogarth får näsblod i en scen) och den enda som dör är ett rådjur som skjuts av några jägare. Jätteroboten är dock inte mänsklig, och inte söt på samma sätt som hjälten i en Disney-film så det här är nog faktiskt en familjefilm, inte en film som man lämnar småungarna att se på ensamma.
   Enhörningen rekommenderar filmen varmt för alla vänner av högklassig animation och pojkdrömsaktig science fiction.

-Ben Roimola- 23.3.2000
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i såfall här.


[Tillbaka till Näthörningen]