www.enhorningen.net
 
Enhörningen
Näthörningen
Noveller
Rapporter
Recensioner
Forum
Händelsekalendern
Omröstningen
Sf-bilder
Pappershörningen
Prenumerera
Länkar


Enhörningens hörn på Amazon.com
Enhörningens hörn på Amazon.uk (Storbritannien)


Google

Enhörningen
Webben


Kommentarer?
Skicka e-post till: enhorningen@enhorningen.net
eller använd
Enhörningens responsblankett.

[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


Robocop Trilogy

[Pärmen på Robocop Trilogy.]
Regi: Paul Verhoeven (1), Irvin Kershner (2) & Fred Dekker (3)
Manus: Michael Miner & Edward Neumeier (1), Frank Miller & Walon Green (2), Frank Miller & Fred Dekker (3).
Musik: Basil Poledouris (1 & 3), Leonard Rosenman (2)
I huvudrollerna: Nancy Allen, Robert John Burke (3), Ronny Cox (1), Dan O'Herlihy (1 & 2), Remy Ryan (3), Kurtwood Smith (1)
och Peter Weller (1 & 2).
Längd: ca 99 och ca 98 min (1), ca 112 min (2), ca 100 min (3).
Ursprungsland och -år: USA, 1987, 1990 & 1993.
Åldersgräns: 15
Bildformat: anamorfisk vidbild.
Finsk titel: Robocop trilogia.
Distibutör: FS Film Oy (http://www.fs-film.fi)
hyr- och köpDVD
Recensionsformat: DVD
I IMDb hittas filmen på http://www.imdb.com/Details?0093870 (1), http://www.imdb.com/Details?0100502 (2) & http://www.imdb.com/Details?0107978 (3).
DVD-fakta:
  • Alla tre filmer har bildformatet anamorfisk vidbild.
  • Ljudspåret är ommixat till Dolby Digital 5.1 för RoboCop, medan RoboCop 2 och RoboCop 3 har Dolby Surround. Robo1 har endast engelskt ljudspår medan Robo2 och 3 har förutom originalljudspåret även franska, italienska, spanska och tyska dubbningar.
  • Textning på svenska, finska, norska, danska, engelska, engelska för hörselskadade, grekiska, hebreiska, polska, portugisiska, tjeckiska, turkiska och ungerska på RoboCop. RoboCop 2 och 3 är textade på svenska, finska, norska, danska, engelska för hörselskadade, franska, holländska, italienska, spanska och tyska för hörselskadade.
    Bonus: (bonusmaterialet är textat endast på engelska då det överhuvudtaget är textat)
  • Ett häfte med bakgrundsinformation om RoboCop-filmerna, speciellt då den första filmen. På engelska, 12 sidor.
  • Robo2 och 3 har nedast filmens trailer som bonus. RoboCop 2: 1,56 min, 4:3, ej textad; RoboCop 3: 2,01 min, 4:3, ej textad.
    Robo1 har en hel del bonusmaterial:
  • Kommentatorljudspår med regissören Verhoeven, manusförfattaren Neumeyer och producenten Davison. Ljudspåret är relativt nytt (Verhoeven hänvisar t.ex. till filmen Hollow Man) och riktigt intressant. Man undrar hur filmen egentligen blev till efter alla problem som filmmakarna hade.
  • Shooting RoboCop, kort dokumentär från 1987 om hur filmen gjordes (7,59 min, 4:3). Intervjuer bl.a. med Verhoeven och Tippet.
  • Making RoboCop, en annan kort dokumentä rom filmen från 1987 (8,01 min, 4:3).
  • Flesh and Steel - The Making of Robocop (36,55 min, 4:3 samt ställvis vidbild). Ny och längre dokumentär om filmens skapande och de olika nivåerna i filmen. Intervjuer bl.a. med Poeadouris, Neumeyer och Davis. Egentligen mer politisk än kommentatorljudspåret.
  • Deleted scenes: fem bortklipta scener en del i vidbild andra 4:3.
  • Trailers: fyra trailers (1,38 min, 1,23 min, 1,54 min och 2,02 min) samt en tv-reklam (0,31 min), alla i 4:3.
  • Still galleries: bilder utan text eller förklaringar i sex olika kateogrier (skådespelarna, regissören, designen, ED 209, specialeffekterna och bakom kameran.
  • ED 209-scen som storyboards och slutlig scen, kommenterad av Tippett (6,02 min, vidbild).

Enhörningens poäng: 9, 8 och 5.

Kortkort:
RoboCop är en modern klassiker. En närmast nihilistisk film om en polis som efter sin död används som råmaterial för en polisrobot. DVD-versionen innehåller förutom den osencurerade versionen av filmen även en "directors cut" som är ugefär en halv minut längre än originalversionen. RoboCop 2 var en värdig fortsättning, men RoboCop 3 är inget att slösa sin tid på.

Lite längre:
Paul Verhoevens första regiarbete i USA, RoboCop, var ett uppdrag som ingen av filmteamet tycktes riktigt tro på, om man får lita på DVD:ns kommentatorljudspår. Berättelsen om en polis som skjuts till döds och återupplivas som en kyborg, en maskinmänniska, blev dock en såpass stor framgång att man uppvärmde idén ännu i två långfilmer, en tv-serie och en massa robo-krimskrams. För den som vill veta vad RoboCop egentligen går ut på (och vill se hur det lovande samhällskritiska budskapet s.g.s. totalförstördes med RoboCop 3) finns alla tre RoboCop-filmer nu samlade i en DVD-box.
   Trilogins första del, den ursprungliga RoboCop-filmen, är en dystopisk och närmast nihilistisk film där en enskild människas liv inte är mycket värd. Storbolagen härskar och kampen om de bästa platserna i bolagshierarkin hård och skrupelfri.
   Peter Weller spelar Alex Murphy, en polis som sjuts till döds av ett gäng kriminella. Murphys hjärna räddas och får bli styrenheten i prototypen av en ny kybernetisk polis, RoboCop. Då minnen från Murphys liv som människa börjar dyka upp blir roboten något mer än endast en maskin.
   RoboCop kunde ha blivit en pinsamt dålig film, men manusförfattarna och/eller regissören har lyckats krydda våldsactionet med en rejäl dos samhällskritik. Den här mer politiska sidan av RoboCop är inte understreckad fastän den presenteras öppet, som i de olika reklamsnuttarna i filmen, eller i korta randanmärkningsaktiga repliker (typ: "Han är död, vårt företag äger hans kropp, vi kan alltså göra vad vi vill med honom.").
   Våldet i RoboCop är smutsigt, äckligt och definitivt smärtsamt. Skall man presentera våld, skall man göra det så här, tycker jag. Jag anser att det knappt finns något värre än filmvåld som presenteras upputsat och sterilt. Slår man någon i en film skall det göras klart att det tar ont. Det gör man i RobCop.
   RoboCop 2 fortsätter i samma dystopiska anda som den första filmen. Men kan t.o.m. säga att Robo 2 är ännu mer cynisk än den första filmen. Här går inte ens oskyldiga åskådare säkra då blyet börjar flyga.
   Problemet med Robo 2 är att den inte säger något nytt. Nästan allt som Robo 2 lägger fram kommenterades redan i den första filmen. Visst var RoboCop 2 en mycket bättre film än jag kom ihåg att den skulle vara, och nog kan man säga att den är en värdig efterföljare till RoboCop, men inte har den egentligen något nytt att komma med.
   Den tredje RoboCop-filmen är något man helst skulle glömma att ens existerar. Visst är filmen en logisk fortsättning till handlingarna i de två första filmerna: Storbolaget OCP har äntligen lyckats köpa hela Detroit och vräker folk ur sina hem för att bygga en ny stad (för folk med mer betalkraft). Men redan tio minuter in i filmen förstår man att det här inte kan bli annat än en katastrof. Jag undrar vad filmmakarna egentligen tänkt på då de skapat barngeniet som räddar dagen och klarar av att bryta sig in i styrsystemet på vilken dator/robot som helst, men intet är det ju någon värst trovärdig karaktär inte.
   Det hela blir inte bättre av att den inre logiken i Robo-filmerna slängs överbord. Om RoboCop tidigare varit närmast omöjlig att förstöra får man honom nu ur funktion nästan hur enkelt som helst. Våldet är upputsat och kvar finns endast filmvåld av det värsta slaget: folk skjuter på varandra, men eftersom inget händer behöver man inte ha värst mycket samvetskval över det hela.
   Det är synd att producentbolaget inte kunde sluta i tid. RoboCop är en modern sf-klassiker, RoboCop 2 fungerar nästan lika bra som originalet, men RoboCop 3 är en vidrig sak som ingen säkert skulle betala för. Det är väl därför alla tre filmer säljs i en box.

-Ben Roimola- 19.5.2002
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i såfall här.


[Tillbaka till Näthörningen]