[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


The Chronicles of Riddick

[Pärmen på The Chronicles of Riddick.]
Regi: David Twohy.
Manus: David Twohy.
Musik: Graeme Revell.
I huvudrollerna: Judi Dench, Vin Diesel, Colm Feore, Thandie Newton, Linus Roache
och Karl Urban.
Längd: ca 114 min.
Ursprungsland och -år: USA, 2004.
Åldersgräns: 15.
Bildformat: anamorfisk vidbild.
Finsk titel: Riddickin aikakirja.
Distributör: Universal Pictures Finland Oy
hyr- och köpvideo, finns även som DVD.
Recensionsformat: DVD.
Filmens webbsida finns på http://www.thechroniclesofriddick.com.
I IMDb hittas filmen på http://www.imdb.com/title/tt0296572/combined.
DVD-fakta:
  • Bildformatet är anamorfisk vidbild.
  • Skivan innehåller förutom originalljudspåret på engelska även en ungersk dubbning. Båda ljudspåren är Dolby Digital 5.1.
  • Textning på svenska, finska, norska, danska, engelska, holländska och ungerska.
  • Menyerna går att få på följande språk: svenska, finska, norska, danska och engelska. Det går dessutom att välja mellan två olika utseenden på menyerna: "konvertera" eller "kämpa", innehållet är dock det samma.

Bonus: [Bonuskommentarerna är av chefred.]

  • Virtuell guide till The Chronicles of Riddick (7,40 min, bildformat 4:3): Tio korta snuttar om diverse planeter och varelser i filmen. Snuttarna kan ses var för sig eller alla i ett kör.Informationen presenteras som fakta i filmens värld vilket får det hela att kännas konstlat och dessutom otroligt långtråkigt.
  • Toombs jaktbok (9,59 min, bildformat 4:3): Någonslags berättelse om hur prisjägaren Toombs spoårade upp Riddick. Berättad i ljuddagboksform. Är någon verjkligen intresserad av sådant här bonusmaterial?
  • Riddick insider: Facts on demand: Textrutor på engelska med triviainformation om filmens värld och produktion. Ploppar upp under filmens gång som enslags textkommentarspår.
  • Specialeffekter (6,03 min, bildformat 4:3): kort, men intressant dokumentär om hur filmens specialeffekter skapades.
  • Riddicks världar (3,12 min, bildformat 4:3): Vin Diesel introducerar mycket kort de filmens viktigaste lokaler. Åtta av dessa kan sedan studeras närmare som 360 graders panoramabilder.
  • Trailers: The Chronicles of Riddick: Pitch Black (1,14 min, vidbild), The Chronicles of Riddick: Dark Fury (0,25 min, vidbild), Van Helsing (1,04 min, vidbild) och Bourne Supremacy (1,57 min, anamorfisk vidbild).
  • DVD-ROM-material.
  • Demoversion av Xbox spelet The Chronicles of Riddick: Escape from Butcher Bay.

Kan mindre bra specialeffekter sänka en film? Efter LOTR och en hel rad andra storsäljare som skämt bort oss åskådare med påhittade och studioskapade världar som trots sin overklighet känns äkta ända in i ryggmärgen är det tyvärr fallet. The Chronicles of Riddick bygger egentligen inte på en dålig idé eller vad sägs om detta: Det har uppkommit en religiös maktfaktor i universum vars mål är att utplåna alla oliktänkare, konvertera eller dö med andra ord. Necromongerna, som de kallar sig, gör sin poäng rätt klar med att ta ens själ om man kämpar emot men för den som konverterar är ödet inte mycket vänligare än för den som väljer döden. Necromongerna är krigare och om man konverterar blir man praktiskt taget ostoppbar på slagsfältet men man är inte längre helt levande. För varje planet som necromongerna satt ögonen på betyder ljuset i skyn som förebådar deras ankomst slutet. Denna ondska kan endast besegras med ondska. Endast ett folk fruktas av denna makt och det är furyanerna, ett folk man emellertid trott sig ha utplånat. En furyan ovetande om sin härkomst finns emellertid ännu i livet, Riddick.
   För att fullständigt uppskatta The Chronicles of Riddick behöver man nästan ha sett Pitch Black eftersom The Chronicles tar vid mer eller mindre där Pitch Black slutade. The Chronicles är emellertid en rätt annorlunda film om inte för något annat så för att man i Pitch Black höll sig till en planet i utkanten av all civilisation medan The Chronicles slänger oss från en värld till en annan. Riddicks universum är emellertid inte det enda som växt till sig utan monstren och idén bakom har också gjort det. Man har gått från monster som mest av allt var ett stort gap till religiösa fanatiker i full krigsmundering med myter och principer att ta i beaktande men framför allt tillräckligt med vapenkraft för att utplåna hela planeter. För att klara av denna rörelse från litet perspektiv till stort har i första hand en stor budget och ett bra team med specialeffektskapare behövts. Tyvärr har det inte räckt ända fram.
   The Chronicles bygger i stort sett på specialeffekter eftersom man i motsats till Pitch Black blivit tvungna att skapa fullständigt nya världar för filmen. En hel del av specialeffekterna fungerar också riktigt bra. Många av slagsmålsscenerna är inte bara bra koreograferade utan även snyggt trickfilmade. Judi Dench karaktär är även hon en riktigt trevlig tilldragelse där hon flyter fram och suddas ut eller återvänder allt beroende på hur vinden blåser. Problemet är emellertid att man verkar att ha satt all tid på vissa detaljer och resten av budgeten på att bygga upp snygga kulisser men sen fullständigt misslyckats med något så väsentligt som att få bitarna av verkligt material att passa ihop med den datoranimerade bakgrunden. Låt vara att manuset heller inte är det bästa och att en del av karaktärerna känns aningen onödigt traditionella, sådant kan man förlåta om illusionen i övrigt känns trovärdig. Om man emellertid som i The Chronicles of Riddick aldrig känner sig ha blivit förflyttad utanför studions väggar kan man inte annat än önska sig tillbaka till Pitch Blacks mörker.

-Sofia Sjö- 14.12.2004
Vill du kommentera filmen? Skriv då ett inlägg i Enhörningens forum.
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i så fall här.



[Tillbaka till Näthörningen]