[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


Impostor

[Pärmen på Impostor.]
Regi: Gary Fleder
Manus:Caroline Case, Ehren Kruger, Scott Rosenberg & David N. Twohy;
baserar sig på novellen Impostor av Philip K. Dick.
Musik: Mark Isham
I huvudrollerna: Vincent D'Onofrio, Gary Sinise
och Madeleine Stowe.
Längd: ca 98 min
Ursprungsland och -år: USA, 2002.
Åldersgräns: 15
Bildformat: anamorfisk vidbild.
Finsk titel: Impostor.
Distibutör: Oy Egmont Entertainment Ab (http://www.egmont-entertainment.fi).
hyr- och köpvideo, finns även som DVD
Recensionsformat: DVD
Filmens webbsida finns på http://www.dimensionfilms.com/impostor
I IMDb hittas filmen på http://www.imdb.com/Details?0160399
DVD-fakta:
  • Bildformatet är anamorfisk vidbild
  • Skivan innehåller ljudspåret både som Dolby Digital 5.1 och Dolby Surround.
  • Textning på svenska, finska, norska och danska. Filmen kan ej ses utan textning.
    Bonus:
  • Trailers: Impostor (1,11 min, vidbild) och Mimic 2 (0,44 min, 4:3).

Enhörningens poäng: 9

Kortkort:
En av de absolut bästa Dick-filmatiseringarna hittills.

Lite längre:
Ett genomgående tema i Philip K. Dicks verk är paranoia och misstänksamhet, speciellt misstänksamhet om vad som egentligen är verkligt. Av de Dick-filmatiseringar som hittills sett biosalens (eller tv:ns) ljus kommer väl Paul Verhoevens Total Recall närmast den Dickska mentaliteten. Eller rättare sagt: den kom närmast innan vi fick Impostor.
   Impostor är definitivt den mest paranoida, förföljelsemaniska och verklighetsförvridande Dick-filmatiseringen till dags dato. Filmen baserar sig på novellen Impostor från 1953. Hur väl filmen följer novellen kan jag tyvärr inte säga något om då jag inte läst novellen, men intrigens atmosfär verkar mycket Dick-aktig.
   Det här är en av de filmer som fungerar allra bäst då man inte vet något om intrigen. Sluta läsa nu (eller hoppa till nästa stycke) ifall du inte vill veta något om filmens händelser. Handlingen i Impostor är lagd till en framtid där människor redan i åratal kämpat mot fientliga utomjordningar. Gary Sinise spelar Spencer Olham, en vapeningenjör, som håller på att utveckla en domedagsbomb. En vacker dag blir Olham tillfångatagen och han får veta att han misstänks för att vara en infiltratör. Fienden har lyckats framställa kopior på människor. Dessa kopior har alla originalpersonens minnen och de vet inte själva att de är kopior, som bär på en bomb inuti sig. Man har nyligen uppsnappat en fiendesändning som berättat att Spencer Olham är en av de personer som skall bytas ut mot en gående bomb. Kanske han redan är en bortbyting, men det kan han ju inte själv veta.
   Impostor är en film som vrider tittarens hjärna i knut. Man vet inte vad man skall tro på och vad som egentligen är sant. Där sitter man och gissar hur det hela kommer att sluta och vem som egentligen talar sanning. Genast då man tycker att man fått tillräckligt med bevis för att definitivt kunna slå fast sin åsikt dyker något nytt upp som får en att tänka om.
   Filmens scenografi och ljudvärld för tankarna till Ridley Scotts Blade Runner. Att man från en Dick-filmatisering leder tankarna till en annan, och speciellt då till den ultimata Dick-filmen. är knappast någon tillfällighet. Visuellt är Impostor kanske inte riktigt lika imponerande som Blade Runner, men intrigmässigt är Gary Fleders film mycket mer vriden än Scotts.
   Enhörningen rekommenderar Impostor till alla som är intresserade av förstaklassig science fiction och vill smälta sin hjärna.

-Ben Roimola- 9.6.2002
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i såfall här.


[Tillbaka till Näthörningen]