[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


Nebulavinnare 2007 i kategorin bästa långnovellen

Hugovinnare 2006 i kategorin bästa långnovellen

Peter S. Beagle: Two Hearts

Two Hearts
Författare: Peter S. Beagle
Publicerad i tidskriften Fantasy & Science Fiction.
Publiceringsår: 2005
Författarens hemsida finns på www.peterbeagle.com.
Novellen kan läsas gratis på författarens hemsida.

Two Hearts vann även Hugopriset 2006 och recenserades då av Sofia Sjö. Klicka här för att läsa hennes recension av texten.

Långnovellen Two Hearts är en klockrent konventionell fantasyberättelse – ja, en nästan klassisk saga eller rent av ”monomyth” (alla som har läst Campbell vet vad jag menar) kunde man väl säga. Flickan Sooz är nio år gammal och hennes hemby härjas av en elak grip som äter småbarn. Hela byn är hjälplös. Kungen skickar in riddare för att slå ihjäl gripen men alla misslyckas. När Sooz förlorar sin bästa vän åt gripen fattar hon ett beslut. Hon måste själv till kungen.

Resan är lång och svår. Hon har aldrig varit utanför byn, hon vet inte ens var kungen bor. Som tur är stöter hon på två vandrare: Schmendrick och Molly Grue. De känner kungen och kan ta henne till honom. Till råga på allt är Schemndrick trollkarl, vilket kan vara nog så nyttigt.

Kung Lir är en god och fin kung av gammal god arturiansk modell: ”Before Lir, this was all barren desert where nothing grew – nothing, Sooz. It was said that the country was under a curse, and in a way it was, but I’ll tell you about that another time.” People always say that when you’re a child, and I hate it. ”But Lir changed everything. The land was so glad to see him that it began blooming and blossoming the moment he became king, and it has done so ever since. Except poor Hagsgate, but that’s another story too.”

När de till slut når slottet visar det sig att kung Lir är vag och mera än lindrigt bortkommen: han lider av demens.

Inte den bästa premissen för en hjältekung som ska slå ihjäl en grip.

För det är det det handlar om. Endast kungen kan avliva odjuret.

Men Schmendrick och Molly Grue låter inte detta hindra dem. Sooz förklarar sitt ärende och kungen tycks förstå och inse vikten av uppdraget. ”And the king changed too then. All at once his eyes were clear and shining with feeling, like Molly’s eyes, and he saw us for the first time. He said softly, ”Oh, my friends!” and he stood up and came to us and put his arms around Schmendrick and Molly. And I saw that he had been a hero, and that he was still a hero, and I began to think it might be all right, after all. Maybe it was really going to be all right.” Och när han klär på sig sin rustning förändras han ännu mera. Han är åter kung Lir.

Och efter en onödigt lång och lite långtråkig resa tillbaka slår kungen, som anas kan, till slut ihjäl Gripen, åtminstone på sätt och vis, men stupar själv. Vilket ej heller kommer som någon större överraskning.

Klockrent konventionell fantasy? Så skrev jag tidigare, men kanske det inte stämmer helt, åtminstone inte om jag med det menar ointressanta klichéer och fullständigt självklara schabloner. Beagle kan sin sak och med små men skarpsynta medel lyckas han liva upp sin berättelse. Han trampar aldrig i klaveret och undviker alla plattityder. De som är insatta i arturianska legender får sig säkert en och annan liten godbit. Men ändå. Berättelsen är rysligt lång jämfört med dess egentliga substans. Vad har vi? Lite bakgrund, en ofantlig lång resa till kungen, en lång och jämförelsevis händelselös vistelse på slottet, en lång resa tillbaka – och sedan: kampen. Och det hela tar Beagle över 16 600 ord. Känns lite väl trivialt.

Beagle kunde rädda allt med sitt språkbruk men det gör han inte. Han lyckas aldrig lyfta berättelsen (inte ens i slutet) på ett högre plan. Det blir aldrig på riktigt en saga eller en myt med verkliga dimensioner eller verklig betydelse. Det blir bara en resa. Med familjära resultat.

-Petri Salin- 25.9.2007

Recensioner på de övriga Nebulavinnarna 2007 hittar du genom dessa länkar:

Vill du kommentera recensionen? Skriv då ett inlägg i Enhörningens forum.
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i såfall här.



[Tillbaka till Näthörningen]