www.enhorningen.net
 
Enhörningen
Näthörningen
Noveller
Rapporter
Recensioner
Forum
Händelsekalendern
Omröstningen
Sf-bilder
Pappershörningen
Prenumerera
Länkar


Enhörningens hörn på Amazon.com
Enhörningens hörn på Amazon.uk (Storbritannien)


Google

Enhörningen
Webben


Kommentarer?
Skicka e-post till: enhorningen@enhorningen.net
eller använd
Enhörningens responsblankett.

[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


Enhörningens webbnovell 9, publicerad på http://www.enhorningen.net 28.12.2010.

Stackars Yorick © Petri Salin 2010. Novellen publiceras i Enhörningen med författarens tillstånd. Ursprungligen publicerad i finsk version i novellsamlingen Kolmaskymmenes kolmas simpanssi.

Stackars Yorick

Petri Salin

Shanghai 11-04-2119
Minnesbilderna är klara och hopplöst fragmentariska. Fastän de syns tydligt på skärmen är det fullständigt omöjligt att säga vilka fragment hör ihop och vilken helhet de bildar.

Ifall de, de facto, bildar en helhet.

 

. . . bäbägbäbägbäbäggägärree . . . giften . . . i bägäa . . . gifififgi . . . ibägagagäbagäb . . . i bäägararaeeen . . .

 

Folk, ansikten, rörelse. Färger, röster. Smärta, glädje, sorg. Kärlek. Allt i en dränkande svallvåg, allt i ett skrämmande ofokuserat kaos.

Minnena.

Minnena flyr.

Minnena vill inte återuppstå, men ändå vill de det.

Experimentets resultat är, för att säga det milt, högst oväntat. Klart är dock att det rör sig om ett enormt framsteg, ett verkligt genombrott. Ett så här ypperligt resultat hade vi aldrig kunnat hoppas på, aldrig vågat hoppas på. Av de tiotusentals skallar vi grävt upp överallt i världen, i Asien, i Afrika, i Australien, i Europa, på Månen – urgamla skallar, färska skallar, skallfragment – var vi tvungna att så gott som genast kassera den största delen. Av de skallar vi lät genomgå den fullständiga behandlingen visade sig endast några hundra vara ens potentiellt optimala. Av de hjärnor vi genom utförlig DNA-analys och psykogenetisk interpolering och regeneration lyckades återskapa var största delen så gott som totalt livlösa – hjärnor bara till synes, inte funktionellt.

Av alla hjärnor har blott en enda visat sig vara kapabel att kunna producera genuin tankeverksamhet. Och inte endast det, den exceptionella hjärnan kan inte endast tänka utan även minnas.

Vilket är omöjligt.

 

. . . nej! . . . intr dri . . . inte dric . . . inte inte driiiiii . . . nejinteintenejintedrdrdrdrdrdrdr . . .

 

Skallen är en av dem som grävdes upp i Helsingör. Enligt uträkningarna är den sjuhundra år gammal, kanske betydligt äldre. Först trodde vi att det rör sig om en skalle som tillhört ett barn men efter noggrannare undersökningar är det uppenbart att skallen hört till en dvärg av det manliga könet. Det är ett under att dvärgen överhuvudtaget överlevt födseln, så förvrängt är hans kranium. Tänderna visar att dvärgen nått över tjugo års ålder. Om hans liv varit ett normalt liv, ja det är en helt annan fråga.

 

. . . min . . . son . . . min . . . sssssssssss . . . ssss . . . sonnnnnnsssso . . . sossso . . . sossssoonnsssosssnn . . .

 

Efter utförlig preparation kopplar vi in dvärgens hjärna i datormatrisen och börjar köra hans till en början ytterst haltande hjärnverksamhet genom reningsprogram, gång på gång. De kontaminerade bitarna elimineras, de bristfälliga sekvenserna kompletteras, det som knappt går att upptäcka förstärks. Programmet spårar upp relevanta mönster, förvandlar dem till algoritmer och sedan tillbaka till neural information. För varje körning renas och förädlas minnesbilderna. Processen är ytterst långsam. Hjärncellerna stretar emot neuron för neuron. Förgäves.

 

. . . älskskr dgggiiggg GGGGGGGGGG . . . G . . .

 

Kan det verkligen röra sig om autentiska minnen? Den nya hjärnan är en jungfruligt tom tavla, tabula rasa, kanske rör det sig endast om abstrakt hjärnbrus? Kanske den nyfödda hjärnan producerar, av någon ännu okänd orsak, en viss rudimentär tankeverksamhet i form av irrationell synaptisk neuronblixtring som därefter av datorns algoritmsonder tolkas fel och tvingas sedan in i artificiella och färdigt definierade mönster. Detta förvränger hjärnbruset ytterligare och bortom all rimlighet. Men ändå är hjärnans verksamhet ständigt samma vilket betyder att den inte kan vara aleatorisk. Det vore omöjligt. Gång på gång upprepar sig hjärnan. Ingen tvekan om saken – verksamheten är tankeverksamhet. För att den jungfruliga hjärnan är jungfrulig kan den därför omöjligtvis spontant generera nya tankar. Detta i sin tur betyder att det så kallade brus som hjärnan producerar måste vara gamla tankar.

Och det kan inte röra sig om egentliga tankar i begreppets reella mening för att bilderna dvärgens hjärna åstadkommer om och om igen, i lite varierande form, är alltid samma bilder. Alltid samma situationer. Alltid samma personer. Alltid samma känslor.

Därför måste det vara minnen. Hur osannolikt detta än är.

Till och med om det är – som det måste vara – omöjligt.

 

. . . kunkunnknukgnekunugunenkukugunugunenkungkungmung- kunenekugugunknennnn . . .

 

Efter kontinuerliga körningar och mångfacetterade rensningar i flera olika faser börjar minnesbilderna till slut forma sig på ett någorlunda identifierbart sätt. Till slut kombineras de med ett program som klär en del av de diffusare och mera abstrakta elementen i ord. Dvärgen får en röst och samtidigt en personlighet, han får en skärande gäll röst som får alla att le. Och samtidigt rysa.

Fragmentens ordning är, på grund av en avsaknad av all lineär kontinuitet, måste det än en gång påpekas, fullständigt godtycklig.

 

. . . tolv år . . . hon . . . flicka liten flicka ung flicka . . . ser henne för första gången ute i slottsparken under den stora eken . . . eken som jag brukar klättra i . . . hämtats till hovet . . . sommarklänning . . . vit ren . . . flätor i håret . . . rud heter hon . . . trud . . . hon skrattar inte åt mig som alla andra brukar göra när de ser mig . . . skrattar inte . . . hånar inte . . . ler bara . . . mitt hjärta . . . när hon ler . . . med hela sin varelse . . solen bleknar . . . hon ler . . . och jag . . . hjärtat . . . jag . . . gråter . . . av glädje . . . vi . . .

 

(Brott –)

 

. . . vänner? . . . enda vännen . . . lekkamrater . . . springer runt slottet . . . när jag berättar en vits skrattar hon och varje gång hon skrattar känner jag hur mitt grepp om hennes själ blir hårdare och fastare . . . far . . . hårdare . . . far . . . fastare . . . tycker inte om det . . . hennes far . . . som vore jag en hund . . . hennes husdjur . . . sparkas . . . piskas . . . men priset . . . få vara nära henne . . . förstår inte . . . kan inte förstå . . . hur kunde . . .

 

(Brott –)

 

. . . framför kungen . . . som min far före mig och hans far före honom . . . konungens broder . . . värre även än konungen . . . förnedrar mig framför hovet och hela hovet ylar och hånar som . . . utom . . . Ger . . . utom Ge . . . utom . . . slår det mig att en dag kommer hon att . . . en dag måste hon . . . hon med konungen kungen med henne hon med konungen kungen med henne med henne med henne . . . hon med honom . . . med . . . jag går fram till kungen . . . Eders Majestät vet Ni vad skillnaden är mellan en hovman och en apa och efter en stunds tystnad säger han vad då? och därpå säger jag jasså Eders Majestät vet inte heller det och kungen börjar skratta häftigt och hela hovet tvingas göra likaså . . . fruktar mig . . . min giftiga tunga som blixtsnabbt kan slå ihjäl . . . vem som helst . . . giften . . .

 

(Brott –)

 

. . . jag tror det . . . jag vågar inte tro det men jag tror det . . . jag som aldrig haft . . . jag som aldrig . . . någon . . . haft . . . inte någon . . . ser på henne . . . ser på mig . . . inte längre barn . . . inte längre flicka . . .barn . . . när vi . . . tillsammans . . . att hon . . . att hon med en sådan som jag . . . förvrängd . . . missbildad . . . med en dvärg . . . hon med mig . . . men det gör hon . . . med mig . . . den föraktade . . . och hon en . . . och jag en . . . och aldrig hade jag kunnat drömma om en . . . om något så . . . hela sommaren . . . femton år . . . är . . . varje kväll när det blir mörkt . . . smyger . . . klättrar upp . . . muren . . . vakterna . . . osynlig . . . och sedan . . . i natten . . . vi . . . varje natt . . . Gertr . . . min Ge . . .

 

(Brott –)

 

. . . bror . . . kungens bror . . . hatar . . . jag hatar också . . . hans blick när han beskådar Ger . . . akta dig var försiktig säger han men . . . jag tror . . . blott svartsjuk . . . häller . . . vinet . . . rhenvinet . . . på honom på honom på . . . honom . . . clownen . . . narren . . . avundsjuk . . . hans hår . . . som badat han i vin . . . som rött blod . . . skrattar . . .

 

(Brott –)

 

. . . jag sjunger . . . av glädje . . . att vara vid liv . . . att få leva . . .

 

(Brott –)

 

. . . konungens bror . . . lyfter sin bägare sin kalk dricker ur den tittar på mig tittar på henne . . . på henne . . . hans blick behagar mig ej . . . något skurkaktigt i blicken . . . alltid snokar nosar . . .

 

(Brott –)

 

. . . slut . . . mitt liv . . . slut . . . vill inte längre . . . livet . . . slut . . . hon gråter och hennes tårar fräter gapande hål i mitt hjärta . . . giftermålet . . . med odjuret . . . besten . . . vi visste . . . att dagen kommer . . . en dag . . . i framtiden . . . hennes öde . . . att det händer . . . olyckan . . . när som sexton . . . sexton år . . . som hennes far kommit överens med besten när hon var liten . . . men nu . . . för tidigt . . . alltför tidigt . . . stor fest . . . högtid . . . hovet . . . gäster . . . mat . . . uppträda för gästerna . . . dansa . . . roa dem . . . roa besten . . . kvickheter och löjligheter . . . roa dem medan jag internt förblöder . . . roa medan jag dör . . . jag gör det . . . dricker vin dricker mycket mycket mycket vin . . . förlöjligar kungen och förnedrar och skändar henne den nygifta jungfruliga bruden som nu är drottning hans drottning min drottning i verkligheten som hon alltid varit min drottning privat i under nattens täcke. . . inte jungfrulig inte längre jungfru inte inte jungfru . . . och alla skrattar . . . åt dvärgen . . . den löjliga dvärgen . . . narren . . . dvärgen den föraktade . . . som denna afton förlorar sin kärlek . . . sitt liv . . . allting . . . jag kastar upp vinet framför tronen . . .värre än att aldrig ha haft något ha känt något ha varit något . . . än att aldrig ha . . . levat . . .

 

(Brott –)

 

. . . SVARTA TANKAR! . . .

 

(Brott –)

 

. . . SVARTA SVARTA . . . TANKAR! . . .

 

(Brott –)

 

. . . barnet . . . Gertruds son . . . nyfödd . . . vacker . . . ljus som hon . . . perfekt . . . besten tar honom i sin famn . . . måste titta på när besten . . . henne . . . drottning nu . . . hjälplös . . . pojken . . . så liten . . . så liten . . . rider på min rygg på min puckel . . . jag är . . .

 

(Brott –)

 

. . . hon kommer. . . min drottning . . . jag dansar för henne . . . druckit vin . . . glad . . . sorgsen . . . hon kommer till mig . . . drottningen . . . natt . . . slottets kalla murar glöder is . . . medan . . . ute och krigar . . . bortaborta . . . vi . . . igen . . . härligt . . . som tidigare . . . som om inget . . . skrattar . . . livsfarligt . . . avbryta sluta avbryta . . . nej . . . aldrig!. . . lever igen . . . igen . . . vi . . . på nytt . . . ända tills . . . kommer . . . kommer tillbaka . . . Stupar! . . . hon säger hon säger min älskade säger . . . hon säger det . . . varför kan han inte . . . varför kan inte kungen . . . hon säger det . . . som vi båda tänker . . . stupa . . . stupa stupa stupa stupa stupa stupa . . . varför . . .varför inte . . . varför kunde inte kungen! . . . varför? . . .

 

(Brott –)

 

. . . kan inte . . . vara . . . utan . . . hopplöst . . . vet inte vad jag ska . . . vet ej . . . jag måste . . . göra . . . inte fortsätta på det här sättet . . . inte . . . kan inte . . . vill inte . . . måste . . . ha henne . . . min egen . . . min . . . egen . . .

 

(Brott –)

 

. . . lösningen . . . så lätt . . .

 

(Brott –)

 

. . . i hans juvelprydda bägare . . . i kungens blodröda vin . . . ingen ser . . . lätt . . . ett par små osynliga befriande droppar . . . pärlor . . . och sedan . . . väntar . . . på det ofrånkomliga . . . oundvikliga . . . ödet . . . befrielsen . . . sedan är vi fria . . . jag roar kungen . . . en sista gång . . . gör mig lustigare elakare värre elakare värre än någonsin . . . än någonsin . . . får honom att skratta så hårt att han faller från tronen . . . så hårt att han knappt kan andas . . . han lyfter bägaren . . . jag . . . han lyfter bägaren till sina läppar . . . jag . . . nu . . . NU! . . . nej! . . . drottningen kommer . . . plötsligt . . . oväntat . . . drottningen . . . hon kommer . . . kungen . . . han lägger ifrån sig bägaren . . . nej! . . . lägger undan bägaren . . . nej! . . . ställer den på bordet . . . drottningen . . . nej! . . . sätter sig bredvid honom . . . hon har pojken i sin famn . . . tjänaren häller upp vin hon tar bägaren . . . drottningen drottningen . . . pojken . . . drottningen . . . pojken . . . drottningen . . . pojken börjar plötsligt gråta spjärnar emot slår omkring med sina armar . . . träffar hennes bägare . . . slår omkull den . . . drottningens bägare drottningens bägare . . . bägaren . . . kungen . . . hon min drottning . . . kungen . . . hon min drottning nej . . . kungen . . . hon . . . hon . . . kungen . . . nej . . . jag ser på . . . när . . . . kungen . . . kungen . . . nej . . . ger henne sin egen bägare . . . ger henne . . . sin bägare . . . och hon . . . hon tar den . . . hans bägare . . . nej . . . kungens bägare . . . nej . . . hans juvelprydda bägare . . . hans . . . kungen ger henne sin bägare hon tar emot den . . . och . . . nej . . . sedan inget val . . . inget val . . . istället för att dricka . . . själv . . . istället . . . lyfter hon bägaren till pojkens läppar . . . nej nej nej . . . pojkens läppar som jag kysst tusen gånger . . . pojkens . . . läppar . . . för att lugna ned honom . . . stilla honom med en droppe . . . vin . . . och jag . . . nej! . . . inget val . . . jag . . . Eders Majestät säger jag Eders Majestät tillåter säkerligen att jag som hovets primus inter pares hovets främste representant så gott som en kunglig person själv först med en så gott som nästan kunglig skål hedrar och hyllar Eder Fru Drottningen jämte Eder Herr Son Prinsen den blivande konungen . . . Blivande Konungen . . . blivande . . . konungen . . . och jag tar bägaren ifrån pojken innan han hinner smaka en droppe . . . vin . . . och för att rädda pojken . . . för att rädda Gertruds son . . . för att rädda pojken . . . rädda Hamlet . . . mina läppar kysser den kalla bägaren . . . och fylld av kärlek . . . tårar av glädje . . . tömmer jag bägaren . . . tömmer jag giftbägaren . . . i den fasta vetskapen . . . att . . . Hamlet . . . min älskade Hamlet min son Hamlet min egen son Hamlet min älskade Hamlet min son min son ska få leva . . . ska få bli kung ska olikt sin far få ett långt . . . få ett långt . . . få . . . ett . . . långt och lyckligt . . . liv . . . liv . . . liv . . .

 

Efter det, ingenting.

Tystnad.

 

Vill du kommentera ovanstående novell?
Klicka här för att diskutera novellen på Enhörningsforumet;
vill du kommentera anonymt eller direkt till chefred, utan att andra kan läsa det du skriverkan du skicka in din kommentar genom Enhörningens responsforulär.



[Tillbaka till Näthörningen]